<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.