The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups.

No description available.

No description available.

Svenskorna är kända världen över för att vara både modemedvetna och trendkänsliga. Vi läser trendtidningar, modebloggar, och älskar att shoppa. Åren efter gymnasiet kanske vi läser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla våra modeplagg så billigt som möjligt. Såkallat ”fast fashion”, plagg med hög trendfaktor som bara används en säsong, är det som säljer allra bäst just nu. I den 5 majs upplaga av tidningen Metro fann vi en liten anekdot som visar statistik från Academic Work på vad studenters pengar går till efter mat. Killar spenderar 13 % av sitt studiebidrag på krogbesök, och tjejer spenderar 21 % på klädinköp. Detta visar att unga kvinnor faktiskt lägger så mycket pengar de kan undvara på just kläder. Idag är det de stora klädkedjorna som H&M, Gina Tricot och Zara som personer i vår ålder helst handlar hos. De plagg som är lite mer vågade och annorlunda, är de som tar slut först. Ifall man inte besöker dessa butiker regelbundet, kommer man sannolikt aldrig få chansen att köpa dessa plagg. Om det är ett annorlunda plagg man är ute efter, det kan handla om en ovanlig färg eller en speciell design, stiger oftast priserna drastiskt.Samtidigt som trenden visar på ökade inköp av trendplagg, upplever vi också att det blir allt vanligare att rensa garderoben och göra sig av med gamla, ”tråkiga” plagg man har tröttnat på. Trots att ett plagg fortfarande är i gott skick och av bra kvalité, är det ändå ingen garanti för att det sparas.Vi började med att utgå från ett behov på klädmarknaden i Göteborg idag, nämligen att med små medel kunna uppdatera sin garderob och sina basplagg. För att ta reda på hur stort behovet faktiskt är, gjorde vi en marknadsundersökning. Utanför lärarhögskolan Pedagogen samt Universitetsbiblioteket fick vi tag på 45 personer som ville vara med i vår marknadsundersökning. Efter att ha analyserat och sammanställt svaren kom vi fram till att behovet på marknaden för en rolig butik med fokus på accentprodukter existerar. Detta har vi valt att skriva om.Förutom marknadsundersökningen innehåller rapporten också ett teoriavsnitt där vi går igenom hur man går tillväga för att starta ett eget företag. Resultatet av vår rapport redovisas i ett avsnitt där vi beskriver vårt koncept.Butiken har vi valt att döpa till ”The Black Dahlia”. Dahlian är en blomma som finns i alla visuellt synliga färger och så även i svart. Genom valet av företagsnamn samt symbol kommunicerar vi en tydlig identitet till kunden. Denne kan komma hit som en svart Dahlia med ett basplagg och lämna butiken med alla tänkbara kulörer man kan finna Dahlian i. Den här historien vill vi berätta för våra kunder och låta dem inspireras och motiveras av den. På det här sättet präntar vi in vårt varumärke i kundernas medvetande och får en självklar plats på shoppingrundan. / Program: Butikschefsutbildningen

<p>Syftet med detta arbete är att skapa en applikation som ska hjälpa och gynna Sunnerbogymnasiet när det gäller att locka till sig elever som går på högstadiet. För att göra detta har gruppen använt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för målgruppen. För att få fram vad som kan locka elever till att använda applikationen utfördes enkätundersökningar på målgruppen som är elever i årskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehålla för att locka till sig elever. Med hjälp utav intervjuerna som utfördes på elever som går på Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansåg vara populärast på skolan. På dessa platser togs det bilder som sedan gjordes om till panorama filmer. Det finns en introduktionsdel där gruppen har visualiserat Sunnerbogymnasiets entré. Tanken bakom det är att elever ska känna igen sig när de besöker skolan. Resultatet blev en kompletterande applikation med en introduktionsfilm i 3D som föreställer skolans entré. För att visa upp populära platser på skolan finns det panorama filmer på dessa platser.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.</p><p>Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.</p>

<p>För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare. Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.

Språkresor har gått från att vara inriktade på utbildning och att lära, till upplevelsecentrerade resor. Den traditionsenliga språkresenären har ersatts av en resenär som är i behov av äventyr, upplevelser och en helt ny typ av resa, men som ändå erbjuder kvalitetsutbildning. Språkresearrangörer erbjuder idag ett stort utbud av olika språkresor som den potentiella språkresenären har att välja bland. Samtidigt utför språkresearrangörer ingen direkt marknadsundersökning för att ta reda på vem deras målgrupp egentligen är. Motiv och efterfrågan är två viktiga komponenter att ha kunskap om för att kunna förstå sin målgrupp och erbjuda en produkt som tilltalar och attraherar. Utan denna information kan språkresearrangören inte producera vad målgruppen efterfrågar. Vad har egentligen ungdomar för motiv till att åka på språkresa? Och vem är egentligen den karaktäristiske språkresenären?

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.