Spelling suggestions: "subject:"implementeringsteorin."" "subject:"implementeringsteori.""
1 |
MÅLSÄTTNING OCH MOTIVATION INOM GYMTRÄNING : En kvantitativ studie baserad på gymaktiva vuxna / Goalsettingand motivationin gympractice: A quantitative research based on gymactive adults.Forslöf, Caroline, Widén, Sandra January 2016 (has links)
Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet/effekten mellan målsättning, behovstillfredsställelse, behovsfrustration, motivation och träningsfrekvens bland gymaktiva vuxna. Utifrån två arbetsmodeller utformades två hypoteser som testades via medieringsanalyser. En kvantitativ forskningsansats genomfördes där respondenterna fick besvara ett enkätformulär med frågor från mätinstrumenten: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs, samt Behavorial Regulations in Exercise Questionnaire. Utifrån ett bekvämlighetsurval rekryterades 128 respondenter (70 kvinnor och 58 män) i åldern 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) som deltog i studien. Medelvärdet på antal träningspass/vecka (lätt, måttlig och hård träning) uppkom till cirka nio stycken bland deltagare. Studiens huvudsakliga fynd var att prestationsmål korrelerade positivt med identifierad reglering, inre motivation, tillfredställelse av de tre grundbehoven samt självbestämmande motivation. Det fanns även ett positivt samband mellan inre motivation och träningsfrekvens. Vidare visade resultatet ett positivt samband mellan resultatmål, amotivation och behovsfrustration. De två hypoteserna förkastades då resultatet inte genererade några direkta medierande effekter. För framtida forskning föreslås bland annat studier som syftar till att undersöka hur effekten på träningsfrekvens kan påverkas beroende på målorientering, samt föreslås ytterligare studier som undersöker behovsfrustration i samband med gymkontexter. / The present study aimed to investigate the relationship/effect between goal orientation, needs satisfaction, needs frustration, motivation and training frequency among gym active adults. Based on two working models two hypotheses were designed and tested through mediation analyzes. A quantitative research approach was conducted in which respondents were asked to answer a questionnaire with questions from the following measuring instruments: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs and Behavioral Regulations in Exercise Questionnaire". From a convenience sample, 128 respondents (70 women and 58 men) in the age 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) were recruited who participated in the study. The average number of training sessions/week was about nine for the participants. The study's main finding suggest that task goals positively correlated with identified regulation, intrinsic motivation, satisfaction of the three basic needs and self-determination motivation. There was also a positive correlation between exercise frequency and intrinsic motivation and exercise frequency. The results also showed a positive correlation between ego goals, amotivation and thwarting. The two hypotheses were rejected because the result did not generate any direct media effects. For future research, it is suggested to design studies that aim to investigate how the effect of exercise frequency may be affected depending on the goal orientation, and further suggested studies that investigate thwarting in relation to gym contexts.
|
2 |
Förståelse av lärandemål i svenskundervisningen : En studie av lärares framställning och elevers uppfattningar / Understanding of learning goals in the subject of Swedish : A study of teachers’ presentation and pupils’ understandingNyberg, Eleonor, Persson, Louise January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med lärandemål i svenskämnet. Vi undersöker även elevers uppfattningar för att belysa sambandet mellan lärares framställning av lärandemål och elevers uppfattningar av dessa. Lärandemål utgör kärnan i svenskundervisningens samstämmighet och vägleder både elever och lärare till det avsedda innehållet. En metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer samt observationer användes för att belysa två lärares framställning av lärandemål och sju elevers uppfattningar av dessa. De frågeställningar som besvarades var: På vilket sätt formuleras och kommuniceras lärandemål av två lärare i ämnet svenska? Hur uppfattar ett antal elever lärandemål och framställningen av dessa i ämnet svenska? Finns det ett samband mellan lärares framställningar och elevers uppfattningar? Resultatet pekar på att lärarna i vår studie har ett mer produktfokuserat synsätt på lärande i svenskämnet. En stor del av undervisningen ägnas åt att diskutera och klargöra uppgifterna. Med utgångspunkt i elevernas uppfattningar kan en omedvetenhet kring den egna lärprocessen identifieras. Utifrån målorienteringsteorin analyserades resultatet med hjälp av de teoretiska begreppen lärandeorienterade motiv och prestationsorienterade motiv. Vi drar slutsatsen att görande och lärande är integrerade med varandra och att läraren behöver vägleda elever genom deras lärprocess. En förklaring till detta kan vara att elever på lågstadiet kanske inte är mogna att ta detta ansvar själva ännu och därmed inte är medvetna om sin egen lärprocess.
|
Page generated in 0.103 seconds