Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv.  Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar. Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna. Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2. Hur kan förekomsten av de värden som lyser igenom i de aktuella uttalandena förklaras utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället? Resultatet av den genomförda studien visade på att uttalanden från moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen ofta tenderade att innehålla en relativt stor del instrumentella värden som: ”effektivitet”, ”lönsamhet”, ”rationalitet” och ”aktivitet”. Uttalanden från socialdemokratiska politiker tenderade istället att innehålla en relativt hög grad av egenvärden som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”jämlikhet”. Den genomförda textanalysen resulterade sedan i en normativ diskussion baserad på Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, en diskussion som syftade till att förklara målrationalitetens dominerande ställning i det nuvarande, svenska samhället.

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.