Spelling suggestions: "subject:"månader"" "subject:"många""
1 |
Solelpotential för småhus i Malmö, Stockholm och Kiruna - En geografisk solelundersökning månad för månadJohansson, Jim, Norberg, Sebastian January 2016 (has links)
Mängden installerad solel ökar i världen och Tyskland ligger idag i framkant med störst mängd installerad. Solel i Sverige har idag liten utbredning men även här har den på senare år haft en kraftig procentuell ökning. 200 Twh av 600 Twh av den producerade energin i Sverige kom 2014 från förnyelsebara energikällor men solel lyser fortsatt med sin frånvaro. Därför är syftet med denna studie att undersöka om det är möjligt att leva på solel utan att vara uppkopplad till det lokala elnätet. Syftet är även att jämföra solelproduktion med energiförbrukningen för ett småhus för både år och månadsvis i de tre städerna Malmö, Stockholm och Kiruna. Solel har stor potential i urbana miljöer då det finns mycket oanvänd yta på hustaken och eftersom denna studie syftar till att undersöka solels maximala potential har hela takytan belagts med solpaneler på tre vanliga taktyper, nämligen pulpet-, sadel- och platt tak. Studien har genomförts med en litteraturstudie och teoretiska beräkningar. Från vår litteraturstudie har vi kommit fram till att dagens solpaneler har en verkningsgrad på 13 % och man bör räkna med 12 % inre förluster av utvunnen elektricitet. Solinstrålning är allmänt större vid kusterna än i inlandet. Beräkningar har utförts genom att utgå från ett teoretiskt hus baserat på statistik för medelstorlek och energianvändning utifrån energimyndighetens energikalkyl. Data för solinstrålning är insamlat från simuleringsprogrammet PVGIS och utvunnen energi är beräknad enligt ekvation för energiproduktion. Resultatet visar på att solel kan täcka årsbehovet av energi hos ett småhus i Malmö och Stockholm men inte Kiruna oberoende om energin används eller inte. Det finns ett samband mellan geografisk placering och solels lämplighet då resultatet visar att ju längre norrut destå sämre resultat samt att kuststäder har bättre förutsättningar än inland. Vid jämförelse mellan förbrukning och producerad solel månadsvis täcks strax under 3/4 av förbrukningen i Malmö och Stockholm och 1/2 i Kiruna. Antal månader ett småhus kan vara självförsörjande på solel varierar mellan 8 månader i Malmö till 4 månader i Kiruna. Med dagens lagringsmöjligheter av el är det i praktiken orimligt att lagra den mängd el som behövs för att täcka underskottet under vintermånaderna. Slutsatsen av studien visar att solel endast kan användas som komplement till andra energikällor. / The installation of solar energy is increasing around the world and Germany is today the world’s leading country in solar power production. While the installations in Sweden had been minimal, the solar power has been growing exponentially in recent years.Since solar power is the conversion of sunlight into electricity, the energy production varies depending on seasons and geographical areas. The objective of this thesis is to compare solar energy production with energy consumption both anually and monthly in the three geographically wide spread cities of Malmö, Stockholm, and Kiruna. The solar energy has great potential in urban enviroments due to the big amount of unused rooftops. Therefore, we chose to focus on the three common rooftop constructions: lean-to roof, pitched roof, and flat roof.Based on research information and theoretical calculations, the total solar energy production is enough to cover the energy consumption in Malmö and Stockholm but not Kiruna. However, in Malmö and Stockholm, less than 3/4 of the total monthly energy consumption is supplied by solar energy and 1/2 in Kiruna. With solar panels, a house is only self-sufficient 8 months out of a year in Malmö and 4 months in Kiruna. A household batterybank is neccesary to store electricity for daily consumption, but the battery would have to be unrealisticly large for seasonal storage. Conclusively, solar power cannot be used as the only source of energy in Sweden.
|
Page generated in 0.0287 seconds