Bakgrund Ungefär en person får ett cancerbesked varje timma i Sverige. Beroende på individens diagnos och tillstånd, tvingas personen inse att denne står inför andra förutsättningar och att livet plötsligt förändrats. Ett cancerbesked leder ofta till att personen försätts i en kris, en kris varje individ på olika sätt försöker övervinna. I samband med ett cancerbesked är kommunikationsförmågan och bemötandet två viktiga faktorer som har en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av faktorer som påverkar mötet i samband med ett cancerbesked. Metod En litteraturöversikt valdes som metod till föreliggande studie. Databassökningar genomfördes och totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär för att besvara studiens syfte. Resultat De fyra teman som presenteras i resultatet är betydelsen av individanpassad information, preferenser gällande informationens innehåll, betydelsen av vårdpersonalens bemötande och förtroende för vårdpersonalen. Det framkom att beskedet bör lämnas på ett individanpassat sätt och att patienten ska involveras i sjukdomsprocessen. Vidare ska vårdpersonalen tillämpa ett empatiskt och känslomässigt bemötande samt inge en känsla av hopp till patienten. Slutsats Utifrån de inkluderade studierna framkom att det är många aspekter som vårdpersonalen bör ta i beaktning för att göra patientens upplevelse av mötet i samband med cancerbeskedet så lindrigt och hanterbart som möjligt. Författarna till föreliggande studie identifierande följande betydelsebärande faktorer: att informationen utformas efter det enskilda behovet, stöd av närstående, att vårdpersonalen tillämpar ett förenklat och anpassat språk, att det bringas klarhet i sjukdomsprocessen, att patientens delaktighet i processen främjas, avvarande av tid, att patienten ges utrymme för sin reaktion och att främja att patienten vågar visa känslor, att personalen tillämpar ett empatiskt och känslomässigt bemötande, ett gott samarbete mellan professionerna, att vårdpersonalen tillämpar bra kommunikationsstrategier, förtroende för vårdgivaren och avslutningsvis vårdpersonalens förmåga att förmedla hopp.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.

Bakgrund Familj och närståendes liv förändras drastiskt vid en familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Livshotande sjukdomstillstånd kan vara hjärtinfarkt eller trauma. Känslor och reaktioner skiljer sig åt hos närstående och det går inte att förutse hur de kommer att reagera. Chock, rädsla och sorg är vanligt förekommande och i mötet med närstående kan sjuksköterskan behöva anpassa information utefter närståendes behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med närstående i samband med familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Headings. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien, efter att ha värderats, klassificerats och sammanställts i en matris. Resultat En integrerad analys av inkluderade artiklar resulterade i fyra teman. Vikten av ärlig och rak information i mötet med sjuksköterskan, betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i mötet, familj och närståendes känslor och reaktioner samt betydelsen av delaktighet och närhet. I mötet med närstående ska komplett och begriplig information erbjudas. Resultatet visar att ärlig och förståelig information angående patientens tillstånd är det närstående prioriterade högst. Ett annat huvudfynd var att närstående kände behov av att vara till nytta. Genom att inkludera närstående i grundläggande omvårdnad tillfredställdes detta behov. Slutsats Olika typer av känslor och reaktioner uppgavs av närstående. Med vetskap om hur familj och närstående kan uppleva tillvaron då en familjemedlem drabbats av livshotande sjukdom eller plötslig död, kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete lindra oro och stärka närstående till att kunna hantera den nya livssituationen.

Bakgrund Kvinnor som blivit våldtagna kan hamna i ett sårbart tillstånd. Enligt svensk lag ska vård vara av god kvalitet, ges med respekt för den enskilda individen samt främja ett gott möte. Detta ställer krav på sjuksköterskor för att utföra omvårdnad som tillgodoser individuella fysiska och psykiska behov och lever upp till ett professionellt möte med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldtagna upplever mötet med sjuksköterskor. Metod Metoden som valdes till denna studie var en icke- systematisk litteraturöversikt och sökningar genomfördes i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar vilka analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat Det framkom att kvinnor hade liknande åsikter kring vad som påverkade deras upplevelser av mötet med sjuksköterskor. Dessa möten upplevdes genomgående positivt om kvinnorna möttes med empati samt upplevde känslor av kontroll. Vissa kvinnor upplevde däremot mötet som skadligt då de blev bemötta med misstro, kyla och på grund av bristfällig information upplevde en brist av kontroll. Slutsats Genomgående återfanns brister i mötet mellan sjuksköterskor och kvinnorna. Det är av vikt att kvinnor som blivit våldtagna, då de är sårbara, möts av utbildade och empatiska sjuksköterskor i ett professionellt möte. Nyckelord: Kvinnor, Professionellt möte, Sjuksköterskor, Upplevelser, Våldtäkt

Bakgrund I en vårdrelation ska patienten ha möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. För att en vårdrelation ska fungera behöver den bygga på ömsesidighet. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har ofta en rädsla för gärningsmannen och ett lågt självförtroende. I dagsläget finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i att möta de våldsutsatta kvinnorna vilket bidrar till att de inte alltid får den vård de har rätt till. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar vårdrelationen vid mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pub Med. Sökningarna resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys där fyra underrubriker och en huvudrubrik skapades. Resultat Vårdrelationen påverkades positivt av att sjuksköterskan lyssnade, skapade förtroende och tillit till den våldsutsatta kvinnan. Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan gav ett stärkt självförtroende vilket bidrog till att frågan om våld kunde lyftas. Utbildning och riktlinjer var ett hjälpmedel för att stärka sjuksköterskan i mötet. Kvinnorna önskade konkret stöd och information under mötet med sjuksköterskan. Slutsats Kunskap och erfarenhet är nödvändigt för att sjuksköterskan ska vara säker i sin profession och därmed kunna stärka kvinnors självförtroende. Våldsutsatta kvinnor är i behov av tillit, förtroende och information under mötet för att en vårdrelation ska kunna skapas. Det kan möjliggöra att kvinnan får hjälp att ta sig ur sin situation. Nyckelord: Möte, Kvinnor, Sjuksköterska, Våld i nära relationer, Vårdrelation

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av flickans eller kvinnans genitalier avlägsnas. Sedvänjan som är 3000 år gammal definieras av både FN och WHO som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Detta till trots beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts. Då invandring till västvärlden sker från länder där sedvänjan praktiseras kommer förutnämnda i kontakt med vården. Detta innebär ett möte mellan sjuksköterskan och den drabbade flickan eller kvinnan som är oundvikligt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med kvinnor som blivit könsstympade eller riskerar att utsättas. Metod Metoden för denna studie var allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes, granskades kritiskt och sammanställdes därefter i en bedömningsmall. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet tyder på att de huvudsakliga problemen som uppstod vid mötet med kvinnor som är könsstympade var olika slags brister. Dessa visade sig i form av otillräcklig kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal vad gäller kvinnlig könsstympning, varken adekvat utbildning eller stöd för att möjliggöra ett förebyggande arbete fanns att tillgå. Slutsats Det som framkom av studiens resultat var att faktorer som påverkar sjuksköterskans möte med flickor och kvinnor som könsstympats grundades i kunskapsbrist. Det gällde såväl kliniskt som psykiskt där symptom som kunde härledas till utförandet kunde manifesteras med stor variation. Avsaknad av kunskap gällande hur vårdpersonal skulle utbildas eller få stöd i att arbeta förebyggande med hjälp av bland annat transkulturella vårdmodeller.

No description available.

Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Utifrån en semi-strukturerad modell genomfördes sex enskilda intervjuer och en parintervju med sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analys av data. Resultat: I resultatet framgick att en av rutinerna för omhändertagande av närstående bestod av att en anhörigmottagare utsågs. Sjuksköterskans ansvar gentemot närstående innefattade information, ett sympatiskt förhållningssätt och att tillgodose omvårdnadsbehov. Då närstående valde att närvara på akutrummet vid återupplivning var det sjuksköterskans uppgift att finnas till hands, trösta och stödja. Att möta människor i kris och sorg kunde ge upphov till känslor och tankar som påverkade sjuksköterskorna både i arbetet och privat. Olika copingstrategier för att hantera dessa identifierades.   Slutsats: Omhändertagandet av närstående efter ett plötsligt dödsfall ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde. Det upplevdes många gånger vara en svår och komplex uppgift som påverkande sjuksköterskorna känslomässigt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med lätt eller måttlig hörselnedsättning uppfattar möten med personal inom den öppna och slutna hälso- och sjukvården med fokus på kommunikation. En intervjustudie med kvalitativ grund, som bestod av fyra deltagare med nedsatt hörsel, genomfördes. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant varefter texten kom att analyseras med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Fyra beskrivningskategorier framträdde; Att leva med hörselnedsättning, Att påverkas av miljön, Att känna förståelse ger bekräftelse och Att känna sig osynliggjord. Studiens resultat visade att med en ökad kunskap och en större förståelse för denna patientgrupp, skulle möjlighet till ögonkontakt, läppavläsning, samt tillgång till en adekvat miljö kunna åstadkommas. Detta skulle således kunna vara en rimlig åtgärd för att etablera ett optimalt möte mellan vårdpersonal och personer med hörselnedsättning. / The aim of this study was to describe how people with light or moderate hearing impairment can experience meetings with health care professionals with focus on communication. The main research postulation can be viewed as qualitative. The study consists of four participants with hearing impairment. The interviews were tape recorded and typewritten verbatim, to form the basis for analysis inspired by the phenomenographic approach. The main result consists of four different categories: To live with hearing impairment, The impact of the environment, Understanding gives confirmation and To be invisible. To be able to create optimal meetings between health care professionals and patients with hearing impairment some requirements need to be fulfilled. This study indicates that with greater knowledge and understanding for this group of patients, eye-contact, lip-reading and access to adequate environment, it is possible to create meetings with focus on communication.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimskainvandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad,15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,2008.Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötetmed svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående.Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sinhelhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapligametoden som den presenteras av Adamo Giorgi.Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse avmötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde detpå vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven ocherbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuernavar Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhetöver den vård man fått samt Betydelsen av information.Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseendenen motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamraterunder praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie frånUSA.En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativaerfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). / Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslimimmigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 CreditPoints. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Departmentof Nursing, 2008.The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women’s lived experiencesof Swedish health care.Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribedin exstenso and analyzed using the phenomenological method described byAdamo Giorgi.The result shows that all of the participating women were very satisfied withSwedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to seepatient’s needs from an individual point of view.The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception andtreatment, the feeling of being alone, staff’s sensitive ears, gratitude and the importanceof information.The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sensethe reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training andan US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positiveexperiences might be their negative experiences of health care in their origincountry (Lebanon).