Gastric ulceration (Equine gastric ulceration syndrome, EGUS) is a common disease among today's domesticated horses (Equus caballus), but can also occur in wild horses. Horses naturally spend 60 - 70 % of the day grazing and foraging; therefore, their gastrointestinal tract is designed for continuous forage and the gastric juice is secreted continuously. When the interval between forage provision is over 6 hours, the pH level in the stomach tends to drop below 4, which damages the gastric mucosa. The stomach of a horse is divided into two parts, an upper part which is sensitive to gastric juice and a lower part which is used to it. Despite this, gastric ulceration can occur in both parts of the stomach, though for different reasons. The most common cause of gastric ulceration in the lower part of the stomach is mainly linked to stress, while in the upper part it is due to feeding routines and feed content. Racehorses, trotter and galloping horses are the type of horse where gastric ulceration is most common, the prevalence being as high as 80 – 100 % during the competition season. Gastric ulceration is a disease with diffuse symptoms and there are several different reasons for its appearance, which are also often in combination with each other. More research is needed on the subject, especially regarding gastric ulceration in the lower part and why this occurs. / Magsår är vanligt förekommande bland dagens domesticerade hästar (Equus caballus) men kan även förekomma bland vilda hästar. Hästar spenderar naturligt 60 - 70 % av dygnet till att beta och söka föda, därför är deras mag- och tarmsystem utformat för ett i princip kontinuerligt födointag och magsyran utsöndras med ett jämnt flöde. Om det går mer än 6 timmar mellan utfodringarna har pH-värdet i magsäcken en tendens att sjunka under 4 vilket skadar magslemhinnan. Magsäcken hos häst är uppdelad i två delar, en övre del som är känslig mot magsyra och en nedre del som är van vid det. Trots detta kan magsår förekomma i båda delarna av magsäcken men av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till magsår i nedre delen av magsäcken anses främst vara kopplat till stress medan den främsta anledningen till förekomsten i övre delen är kopplat till utfodringen, både utfodringsrutiner och foderstatens uppbyggnad. Kapplöpningshästar, trav- och galopphästar, är den typ av häst där magsår är vanligast förekommande och frekvensen är mellan 80 och 100 % under tävlingssäsongen. Magsår är en sjukdom med diffusa symtom och det finns flera olika anledningar till att det uppkommer och kan även vara i kombination med varandra. Det krävs mer forskning kring ämnet, i synnerhet angående magsår i nedre delen och varför detta uppstår.

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) är ett samlingsnamn för olika antipyretiska, analgetiska och antiinflammatoriska läkemedel och är bland de mest använda läkemedlen i världen. Dock kan användning av NSAID leda till magsår. I denna litteraturstudie undersöks effekten av PPI respektive H2RA vid behandling och förebyggande av NSAID-inducerat magsår. Med hjälp av databasen PubMed valdes fem kliniska studier ut. De rapporterade resultaten analyserades noga och sammanställdes. Resultatet i de olika studierna tyder på att PPI är 5 till 15 % mer effektiv än H2RA med avseende på effekt vid behandling av NSAID-inducerat magsår och att PPI är 10 % mer effektiv än H2RA med avseende på effekt vid förebyggandet av NSAID-inducerat magsår. / Non-steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) is a collective name for various antipyretic, analgesic and anti-inflammatory drugs and are among the most used drugs in the world. However, the use of NSAIDs can lead to gastric ulcers. In this literature study, the effects of PPI and H2RA, respectively, in the treatment and prevention of NSAID-induced gastric ulcer are studied. Five clinical studies were selected using the PubMed database. The reported results were carefully analyzed and compiled. The results in the different studies indicate that PPI is 5 to 15% more effective than H2RA in terms of efficacy in the treatment of NSAID-induced gastric ulcer and that PPI is 10% more effective than H2RA in terms of efficacy in the prevention of NSAID-induced gastric ulcer.

Bakgrund: Infektion med Helicobacter pylori är vanligt förekommande världen över. Forskning pekar på att låg socioekonomisk status, trångboddhet och dålig hygien tycks gynna smitta med Helicobacter pylori. Helicobacter pylori infekterar magsäckens och/eller tolvfingertarmens slemhinna, vilket kan resultera i magsår och gastrit. Därmed bör behandling sättas in efter påvisad infektion med Helicobacter pylori, för att förebygga risken att magsäckscancer utvecklas. Behandling vid infektion orsakad av Helicobacter pylori innefattar oftast trippelterapibehandling bestående av protonpumpshämmare samt två olika antibiotikum. Forskning pekar på att probiotika har positiva effekter i behandling mot Helicobacter pylori. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och redogöra för om trippelterapibehandling i kombination med probiotika är en effektivare behandling hos patienter infekterade med Helicobacter pylori, än enbart trippelterapibehandling. Metod: Studien är designad som en litteraturstudie. I studien granskades sex stycken vetenskapliga, randomiserade, kliniskt prövade originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed. Resultat: Fyra av studierna visade en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen som tilldelats probiotika + trippelterapibehandling, och kontrollgruppen som enbart tilldelats trippelterapibehandling. Slutsats: Slutsatsen är att probiotika kombinerat med trippelterapibehandling är något effektivare än enbart trippelterapibehandling. För- och efterbehandling med probiotika i samband med en trippelterapibehandling gav störst effekt. Ytterligare studier krävs för att säkerställa effekten av probiotika vid en trippelterapibehandling. / Background: Being infected by Helicobacter pylori is very common all around the world. Research indicates that low socioeconomic status, overcrowding and bad hygiene most likely increases the risk of being infected by Helicobacter pylori. Helicobacter pylori infects the stomach and/or duodenal mucosa, which can result in a gastric ulcer and gastritis. Therefore, treatment should be instituted directly after Helicobacter pylori has been detected, to reduce the risk of developing gastric cancer. Treatment for a infection caused by Helicobacter pylori often involves a triple therapy treatment consisting of a proton-pump inhibitor and two different types of antibiotics. Research indicates that probiotics could have positive effects regarding treatment against Helicobacter pylori. Aim: The aim of this study is to examine if triple therapy treatment in combination with probiotics is a more effective treatment for patients infected by Helicobacter pylori, than with triple therapy treatment alone. Method: This study is designed as a literature study. Six different scientific, randomized, clinically tested original articles were examined. The literature search was conducted in the database PubMed. Result: There was a significant difference in four studies between the intervention group, which was assigned probiotics + triple therapy, and the control group, which was assigned only triple therapy treatment. Conclusion: The conclusion is that probiotics combined with triple therapy treatment is somewhat more effective than triple therapy treatment alone. A treatment with probiotics before and after a treatment with triple therapy treatment gave the largest effect. Further studies are needed to ensure the effect of probiotics with a triple therapy treatment.