Le personnage principal féminin actif du film d'horreur voit le jour dans les années 1970. Sa naissance a eu un impact important sur le genre : elle est à l'origine de l'émergence de nouveaux sous genres(le slasher, le woman's horror film, le film d'horreur/mélodrame familial et l'action/horror auquel la série Alien donne naissance dans les années 2000). Ces sous-genres se distinguent par leur structure narrative, leur mode de production et le public auquel ils s'adressent. Chacun d'entre eux accorde du reste son rôle principal à un modèle différent de personnage féminin. Le traitement réservé par ces sous-genres à la question de la relation de leurs protagonistes féminines à la société, à leur corps et à leur sexualité évolue entre 1970 et 2007. Alors que dans les années 1970, la majorité des personnages féminins héroïques du genre étaient des femmes indépendantes, entre 1980 et 1995, elles sont remplacées par des mères sacrificielles, tandis qu'entre 1996 et 2007, les femmes indépendantes refont surface et se mettent à partager le devant de la scène avec des mères-célibataires. La mutation monstrueuse ou héroïque de ces personnages dépend aussi de leur relation à leur corps : celles qui ne parviennent pas à contrôler la "nature transformable" de leur biologie féminine (celles qui tombent enceintes ou qui ont leurs règles) deviennent des monstres, alors que celles qui sont disposées à contenir leur corps, ses mutations et leurs désirs sexuels parviennent à survivre. Notre analyse chronologique de ces sous-genres montre que l'évolution de leur discours sur leurs personnages féminins est due à l'impact que les différents courants féministes qui ont traversé l'histoire des États-Unis et le(s) backlash(s) contre le féminisme ont eu sur le genre de l'horreur. / The birth of the active female main character of the horror film in the 1970s has a significant impact on the genre of horror : this phenomenon prompted the emergence of new sub-genres (the slasher, the woman's horror film, the horror film/family melodrama and the action/horror to whom the Alien series gives birth in the 2000s). These sub-genres differ in their narrative structure, their production mode and the type of audience they address. Each of them grants the leading role to a different type of female character. From 1970 till 2007, the relationship of the female protagonists of horror film to the society in which they live, their body and their sexuality evolves. While in the 1970s, most of the heroic women of the genre are independent women, between 1980 and 1995, they become sacrificial mothers, and from 1996 to 2007, the independent women resurface again but are often single mothers. The ability of these female characters to become heroes or monsters is also affected by their relationship to their body : those who cannot control the "changeable nature" of their biology (i.e. those who become pregnant or have their period) turn into monsters, while those who can contain their bodies and sexual desires survive. The chronological analysis of these sub-genres shows that their discourse on their female main protagonists and the way it evolves are influenced by the different feminist currents that come to birth in the United States from 1970 till 2007 and by the backlash(es) against them.

Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande. Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar. / This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing. The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages.

Work "Short exotic stories in work of Julius Zeyer" deals with five selected Zeyer's works that are set in the exotic land of India and Far East. One prose is associated with India, the other four with China and Japan. The works are a result of careful collecting, translating and creative work of Julius Zeyer. The present diploma thesis outlined in brief the life of Julius Zeyer and its role in the contemporary literature. It characterized Zeyer's interest in the exotic motives and way he followed them. The diploma thesis also considered form of the Zeyer's prose. The present work examined characteristics of plot and main characters and as well as the representation of the exotic places. It showed that the narrative places take part in creating the atmosphere that corresponds to the current experience of the characters. The nature of the characters is revealed against the background of the plot. Zeyer elaborated mutual connection between the characters and areas. Part of the interpretation was in each case devoted to the overall Zeyer's evocation of India, China and Japan and its artistic depth.