Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande. Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar. / This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing. The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott‟s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott‟s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground. The goal for girls was the holy matrimony, followed by the sanctuary of heaven. Brashares depicts, in the 21st century, self-fulfilment to be aspired on earth.The strength of Alcott‟s portrayed sisterhood is weakened when marriage is consumed. In Brashares works, the love relationships are no longer the sole purpose of life and consequently not a competitor to the sisterly friendship.