Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning. / Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

För att skapa en hållbar utveckling behöver alla aktörer i samhället arbeta tillsammans. Ekonomistyrning kan hjälpa företag att mäta och följa upp prestationer i syfte att kontrollera att de når uppsatta mål. Hållbarhet kan definieras på olika sätt, vilket kan försvåra arbetet med styrning av hållbarhet i företag. Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på stora företag trots att majoriteten av alla företag i EU är små och medelstora företag. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur småföretag arbetar med hållbarhet och vilken roll ekonomistyrning har i detta arbete. Då det finns en begränsad mängd forskning om småföretag och hållbarhet syftar även studien till att bidra med nya insikter om hur småföretag kan gå tillväga för att bli mer hållbara, samt vilka hinder de möter under arbetet med hållbarhet. Till studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med småföretag i syfte att undersöka hur småföretag arbetar med ekonomistyrning för att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. De fyra fallföretagen arbetar med hållbarhet, har maximalt 50 anställda och verkar inom olika branscher. Med grund i Malmi och Browns (2008) modell för Management Control Systems identifierades och analyserades vilka styrsystem som förekommer vid arbete med hållbarhet i småföretag. Studien visar att småföretag saknar tillräckliga resurser för att kunna göra ett formellt och systematiskt styrningsarbete. Detta är en av anledningarna till att småföretag väljer att arbeta löpande med hållbarhet. Många småföretag har endast en ägare eller är familjeägda, vilket gör att ägarens definition till hållbarhet är avgörande för hur företaget arbetar med hållbarhet. Det är således även ägarens kompetens som påverkar graden av formaliserade ekonomistyrningssystem i företaget. / Most of the research on sustainability and Management Control Systems is based on large businesses even though the majority of all companies in the European Union are small and medium sized businesses. Small businesses can make a big impact on the current climate crisis, but since sustainability can be a complex issue and more advanced management in small business is limited, working towards sustainable development in small business could be a challenge. Therefore, the purpose of this thesis is to study how small businesses work to be more sustainable using Management Control Systems. For data collection, interviews were conducted in four small businesses who work with sustainability. The study finds that it can be hard for small businesses to work with sustainability due to lack of resources, which makes the use of Management Control Systems more informal and value based.

<p>Uppsatsens syfte avser att beskriva hur ACB Laminat, ur ledningens perspektiv, arbetar med lönsamhetsstyrning. Vidare ska eventuella brister i detta tillvägagångssätt belysas och analyseras, för att förslag till tänkbara åtgärder ska presenteras för företaget.</p><p>För att nå uppsatsens syfte har en fallstudiebaserad kvalitativ studie använts. En tydlig avgränsning av vad som ingår i undersökningen och vad som ligger utanför finns då uppsatsen enbart avsåg att undersöka ledningens syn på hur företaget arbetar med lönsamhetsstyrning. En kvalitativ ansats har använts för att genom en djupgående intervju belysa en helhet och med hjälp av mina egna tolkningar finna en förståelse i det undersökta.</p><p>En beskrivning på hur företaget, enligt ledningen arbetar med lönsamhetsstyrning har presenteras. Vidare har undersökningen resulterat i att brister i företagets arbetssätt funnits och förslag till hur de kan avhjälpas har presenterats. De rekommendationer som gjorts är att ACB Laminat AB måste lägga tid och resurser på att utforma ett för företaget lämpligt belöningssystem. För att skapa största möjliga gensvar bland företagets anställda rekommenderas antingen ett lönebaserat belöningssystem eller ett bonussystem baserat på produktionsresultat. Vidare anser jag att företaget ska analysera i vilka delar av management nivån bristerna finns för att sedan utföra de typer av åtgärder som krävs för att avhjälpa problemet.</p>

The main goal of this research is to discuss the impact on organization management performance based on organizational climate and management control system. This research analyzes the corporate organizational climate by organizational climate scale (Litwin & Stringer, 1968); moreover, the type of the corporate management control system is identified by face-to-face interview and the performance of management is measured by financial indicators. The result of this research shows that there is a significantly positive correlation between management control type and the subjective performance of management, and therefore the type of management control has significantly influence on the subjective performance of corporate management. As for the aspect of management control type, the management performance using procedure control and output control simultaneously would be better than that only using output control

Uppsatsens syfte avser att beskriva hur ACB Laminat, ur ledningens perspektiv, arbetar med lönsamhetsstyrning. Vidare ska eventuella brister i detta tillvägagångssätt belysas och analyseras, för att förslag till tänkbara åtgärder ska presenteras för företaget. För att nå uppsatsens syfte har en fallstudiebaserad kvalitativ studie använts. En tydlig avgränsning av vad som ingår i undersökningen och vad som ligger utanför finns då uppsatsen enbart avsåg att undersöka ledningens syn på hur företaget arbetar med lönsamhetsstyrning. En kvalitativ ansats har använts för att genom en djupgående intervju belysa en helhet och med hjälp av mina egna tolkningar finna en förståelse i det undersökta. En beskrivning på hur företaget, enligt ledningen arbetar med lönsamhetsstyrning har presenteras. Vidare har undersökningen resulterat i att brister i företagets arbetssätt funnits och förslag till hur de kan avhjälpas har presenterats. De rekommendationer som gjorts är att ACB Laminat AB måste lägga tid och resurser på att utforma ett för företaget lämpligt belöningssystem. För att skapa största möjliga gensvar bland företagets anställda rekommenderas antingen ett lönebaserat belöningssystem eller ett bonussystem baserat på produktionsresultat. Vidare anser jag att företaget ska analysera i vilka delar av management nivån bristerna finns för att sedan utföra de typer av åtgärder som krävs för att avhjälpa problemet.

Background The debate about the budgets being and not being has been going on for 40 years. On one hand advocates for abolishing the budget have been criticising the budget, arguing for example that it is a waste of resources that only provides an illusion of control. Whereas on the other hand, business students are still taught to use the budget and previous studies show that companies are still holding on to it. Hence, there seems to exist a budget paradox.   Purpose The purpose of this thesis is to examine the use and perception of fixed budgets within larger companies of today and to clarify the reality behind the debate about the usefulness of budgets. Further, to get an understanding of what purposes are deemed as important when using different control measures, and how well these are fulfilled.    Method This study is predominantly quantitative with a deductive approach, as it via a self-administrative web survey has collected data from 58 publicly traded companies in Sweden. The questionnaire has consisted of open- and close-ended questions, to provide a deeper understanding of the role the fixed budget.   Conclusion The overall percentage of companies that have abolished the budget has increased when compared to previous studies, but the majority of 81% still use the fixed budget in one way or another. Out of the participating companies, 67% stated that they supplement the fixed budget with other control measures, and as the percentage of those considering abolishing the budget have decreased, the overall perception of the fixed budget has improved.

Background Exploring literature about interactive management control systems and its role in organizations working with innovation and technologies. Aim Research how companies working with innovation use interactive management control systems to solve various problems. The contribution will be to determine what kind of problems can be solved with these methods. Finally, the contribution will focus on new ways of using management control systems in this kind of organizations. Methodology It is a case study which includes qualitative analysis through interviews and observation. Findings Companies can use interactive management control systems as a non-invasive method forrunning the company with the main focus on motivating and inspiring employees as well as stimulating idea-seeking and reducing the operational and strategic uncertainties.

L’innovation et le contrôle de gestion sont tous deux considérés comme des déterminants de la performance des entreprises. Pourtant, ces deux concepts apparaissent à première vue comme antinomiques, et certains chercheurs les ont présentés comme difficilement conciliables, préconisant aux organisations innovantes d’avoir recours à d’autres modes de contrôle. La question du rôle et de l’influence du contrôle de gestion en contexte innovant se pose alors et motive ce travail doctoral. Au-delà de la littérature s’intéressant à l’influence du contrôle de gestion sur l’innovation, nous empruntons les cadres théoriques et conceptuels portant sur l’innovation managériale et l’ambidextrie organisationnelle afin de traiter de cette question du lien entre contrôle de gestion et innovation produit. La méthodologie retenue est de nature exploratoire, qualitative et adductive correspondant ainsi à un positionnement épistémologique de type interprétativiste. Elle consiste en une démarche en deux temps : une étude exploratoire auprès de dix-neuf start-ups et PME innovantes, puis deux études de cas de PME récemment inscrites dans une stratégie d’innovation. Les résultats de cette recherche montrent que, innovation et contrôle de gestion sont loin d’être antagonistes. D’abord, le contrôle de gestion, qu’il soit de type interactif ou cybernétique, apparaît comme favorable à l’innovation, mais l’innovation semble également impacter les systèmes de contrôle de gestion, en poussant les entreprises à mettre en place des outils de contrôle d’une part, des outils refaçonnés et adaptés d’autre part. Au final, on observe que l’innovation produit et l’innovation managériale se soutiennent mutuellement, mais également que le contrôle de gestion apparaît comme support d’ambidextrie contextuelle. Par ailleurs, cette étude souligne le rôle clé du dirigeant, en tant qu’acteur hybride ou ambidextre. / Innovation and management control are both considered as determinants of business performance. Yet, these two concepts appear at first sight contradictory, and some researchers have presented them as difficult to reconcile, advocating innovative organizations to have recourse to other modes of control. The issue of the role and influence of management control in innovative context arises and motivates this doctoral work.Beyond the literature concerned with the influence of management control on innovation, we use the theoretical and conceptual frameworks bearing on managerial innovation and organizational ambidexterity in order to deal with this issue of the link between management control and product innovation. The methodology is exploratory, qualitative and adductive corresponding thus to an interpretativist epistemological positioning. It consists of a two-stage approach : an exploratory study with nineteen start-ups and SMEs innovative and two case studies of SME which are both recently entered into an innovation strategy.The results of this research show that innovation and management control are far from being antagonistic. First, management control whether interactive or cybernetic type appears as favorable to innovation, but innovation also appears to impact the management control systems, pushing companies to develop tools of control on the one hand, tools which are reshaped and adapted on the other hand. Finally, we observe that product innovation and managerial innovation support each other, but also that management control appears as contextual ambidexterity support. Moreover, this study highlights the key role of the leader as hybrid or ambidextrous actor.

This dissertation consists of three related studies examining the diffusion of digital dashboard technology throughout today’s organizations. Dashboards, once reserved for the executive level, are now available to managers at the lower levels of the organization. For these managers, dashboards have become an integral part of their work life to support their decision environment, to provide consistency in measures, to monitor performance, and to communicate information throughout the organization. Prior research in the practice literature has shown that dashboards improve managerial performance and organizational performance as well as communicate organizational goals and objectives; however, empirical research has not been conducted in this area to confirm this anecdotal evidence. Using three theories, the phenomenon surrounding the diffusion of dashboards to the lower levels of the organization are examined based on 1) dashboards as a source of interactive management control and strategy alignment, 2) the impact of dashboard quality on strategy alignment, decision environment, and performance, and 3) the impacts on dashboard utilization from the antecedents of information content and task uncertainty and the consequences of user satisfaction and managerial performance. The first study investigates why dashboards have been diffused to the lowers levels of today’s organizations. The primary focus of this study is to develop an understanding about the extent of dashboard utilization by decision-makers and the antecedents and consequences of utilization that is responsible for the widespread acceptance of this technology. The data for this study is collected and analyzed through an explanatory cross-sectional field study utilizing a semi-structured questionnaire. Using data from interviews with 27 managers, a framework is developed that indicates strategy alignment and dashboards associated with interactive iv management control are the primary antecedents that drive dashboard diffusion. The dimensions of dashboard system quality and dashboard information quality mediate the relationship between an interactive dashboard and the extent of dashboard utilization, which leads to higher levels of managerial performance and organizational performance. This study contributes to the dashboard, strategy, and MCS literature by revealing that dashboards are not isolated technologies, rather they play an important role in the execution of strategy at the operational levels of an organization. In addition, dashboards can also function as an interactive management control, which leads to high levels of diffusion of dashboards throughout organizations. Prior strategy literature has examined strategy alignment at the higher levels and this study extends this research stream by investigating strategy alignment at the lower operational levels of the organization. The second study utilizes the IS Success Model to explore the impacts of the antecedents of dashboard system quality and dashboard information quality on the managerial decision environment in addition to the resulting consequences or ‘net benefit’ of managerial performance and organizational performance. A field survey is used to collect data from 391 dashboard using managers to enable the analysis of the relationships predicted in the theoretical model. The theoretical model is analyzed utilizing PLS. The results show that two dimensions of dashboard quality, system flexibility and information currency, have a positive effect the managerial decision environment. The model indicates support for the consequences of managerial performance and organizational performance resulting from higher levels of decision quality in the managerial decision environment. The model also reveals that when the dashboard measures are strategy aligned, lower levels of dashboard system flexibility are associated with improved v managerial decision environment. Therefore, when organizations design their dashboard systems to support strategy alignment, managers should not be afforded high levels of system flexibility to maintain their attention on the key performance indicators selected to align with strategy. This result is a primary contribution to the strategy literature that reveals that strategy aligned dashboards are more effective in environments where the dashboard flexibility is lower. Additionally, study two also extends the strategy literature by examining strategy alignment at the lower levels of the organization, since prior research has concentrated on the higher level strategic outcomes. As dashboards become highly diffused and more managers utilize the technology, the likelihood that dashboard designers cannot provide dashboard content that fits the tasks performed by managers is higher. The third study investigates this fit between dashboard information content and task uncertainty to understand if the fit between the technology and task impacts the extent of dashboard utilization by managers based on the theory of task-technology fit (TTF). TTF predicts higher levels of utilization will increase user satisfaction and managerial performance. Data is collected from 391 managers that utilize dashboards in their weekly work life to analyze the relationships predicted in the theoretical model. PLS is utilized to analyze the theoretical model and indicates weak support of TTF impacting the extent of dashboard utilization. The model supports the hypotheses for the links between the extent of dashboard utilization and user satisfaction and managerial performance. Based on the weak findings from this theoretical model, a second model is developed and analyzed. The second model measures TTF through the mediation of task uncertainty between dashboard information content and the extent of dashboard utilization, while the first model measured TTF through interacting task vi uncertainty and dashboard information content. The results of the second model show strong support that TTF, as measured through mediation, increases the extent of dashboard utilization. This study contributes to the literature by empirically showing that more extensive levels of dashboard utilization are achieved through the antecedent of TTF, resulting in increased managerial satisfaction and managerial performance.

Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige, och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.  Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.  Genomförande:  Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur, självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.     Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna. / Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.   Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.  Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.   Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.