Background/Introduction:  Coaching is a concept that has existed since the 16th century but recently seems to be in every context. There are life coaches, work coaches, sports coaches and coaching in companies. Suddenly coaching seems to be everywhere. Despite that, there is not many empirical studies about coaching. At the same time there is a discussion going on about wheater coaching could be seen as a short-lived fashion or not. Purpose: Develop an understanding of coaching by showing how coaching can end up in and how it can be expressed in organizations.  Research questions: How has coaching ended up in the cases in the study? How has coaching been expressed in the cases in the study? Method: We have made a qualitative study with an abductive approach. First we have collected empirical material through semi-structured interviews without a theoretical basis. Then we analyzed and interpreted the empiricals using institutional theory.  Conclusion: The study shows that coaching has spread through leadership educations, sport coach educations, university studies, own interest, lectures, books, and role models. The coaching then been expressed through communication, questions, goals and planning, support and feedback. The characteristics of coaching, the way it is spreads and the way it has come to the companies are in line with how fashion works according to the theory. The organisations also handle coaching in the exact same way as they are handling fashion. With these facts we claim that one could say that coaching is fashion today. / Bakgrund/inledning: Coaching är ett begrepp som funnits sedan 1500-talet men som på senare tid verkar finnas överallt. Det finns livscoacher, jobbcoacher, idrottscoacher och coaching i företag. Det verkar vara något som plötsligt finns i alla sammanhang. Trots det finns det få empiriska studier om coaching. Samtidigt pågår en diskussion kring huruvida coaching kan ses som ett mode eller inte.  Syfte: Utveckla förståelsen för coaching genom att visa på hur coaching kan komma till och ta sig i uttryck i organisationer Frågor: Hur har coaching kommit till fallen i studien?  Hur har coaching tagit sig i uttryck i fallen i studien?  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med med ett abduktivt tillvägagångssätt. Vi har först samlat in empiriskt material via semi-strukturerade intervjuer utan en teoretisk utgångspunkt för att sedan analysera och tolka det empiriska materialet med hjälp av institutionell teori. Slutsats: Studien visar att coaching har spridit sig via ledarskapsutbildningar, idrottscoachutbildning, universitetsstudier, eget intresse, föreläsningar, böcker, och förebilder. Coachingen har sedan tagit sig i uttryck genom kommunikation, frågeställningar, mål och planering, stöttning och feedback. Cochingens egenskaper, sätt att sprida sig på och komma till företaget stämmer överens med hur ett mode fungerar. Organisationerna hanterar dessutom coaching precis som de hanterar moden vilket gör att vi menar att vi kan säga att coaching ses som ett mode idag.

Denna studie undersöker Lean Healthcare, som är ett koncept ursprungligen från industrisektorn för att bland annat minimera fel och genomföra tidsbesparingar och som nu har anpassats till vården. Teorin utgår från att managementkoncept följer ett mode där det är svängningar i popularitet under dess livscykel samt att det sker en översättning av koncept som reser. Genom en PMI-studie undersöks populariteten i media och ser hur det har varierat över livslängden. En kvantitativ innehållsanalys används sedan på ett urval av det insamlade materialet för att se hur konceptet har blivit översatt genom media. Resultatet visar att Lean Healthcare följer den traditionella livscykeln för managementkoncept till stor del men avviker i form av en andra uppgång. Konceptet har översatts från en positiv framställning där argument som resursbesparing och effektivisering belystes till en negativ framställning där en sårbarhet med Just-in-time användes som argument. / This study examines Lean Healthcare, which is a concept originally from the industrial sector with the intention to, among other things, minimize errors and facilitate time savings. The concept has later been adapted to healthcare. The theoretical framework assumes that management concepts follows a fashion in which there are fluctuations in popularity during its lifecycle. The concept also goes through a translation process as it travels. A PMI study examines the popularity of the concept in media and analyses how it has varied over the life span. A quantitative content analysis is then used on a selection of the collected material to see how the concept has been translated through the media. The result shows that Lean Healthcare largely follows the traditional life cycle of management concepts but deviates in the form of a second upturn. The concept has been translated from a positive view where arguments such as resource saving and streamlining were highlighted to a negative presentation where a vulnerability from Just-in-time was used as an argument.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och kartlägga hur adoptionen av styrmodeller kan se ut i stora företag och utifrån detta identifiera vilken betydelse olika faktorer karaktäriserade av individuella-, organisationella- och omvärldsaspekter som påverkar adoptionen. Detta för att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ligga bakom adoptionen av styrmodeller och hur dessa påverkar. Vidare är syftet att explorativt finna mönster mellan påverkande faktorer och företags strukturella attribut för att se hur möjliga kopplingar till företagens strukturer kan se ut. Studien bidrar därmed iutvecklingen av ett mer holistiskt synsätt. För att uppnå syftet utgår studien från sju faktorer; rationella och effektiva, psykodynamiska, retoriska och mode, politiska, kulturella, tvingande samt härmande och trender som på olika sätt påverkar adoptionen inom företag. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio stycken stora företag i Norrbotten med olika attribut inom ledartyp, ägarform och koncernförhållande. Företagens deltagare utgjordes av beslutsfattare med höga positioner inom företaget medinsikt i adoptionsprocessen som ingående kunde förklara händelser som påverkade adoptionen. Resultaten indikerar på att samtliga sju faktorer i olika grad påverkar företagens adoption av styrmodeller. Framförallt var de rationella och effektiva faktorerna klart framträdande som den faktor med högst påverkan inom samtliga företag eftersom att adoptionsbeslutet ofta grundade sig i någon form av problem eller kris. Resterande faktorer påverkade i olika utsträckning, där det fanns antydningar om mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. Studien formulerade sex hypoteser kopplat till funna mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. / The purpose of this thesis is to describe and map how the adoption of management practices works in large companies and to identify the importance of different factors characterized of individual, organizational and environmental aspects that can affect the adoption. This to increase knowledge about the underlying factors that might affect the adoption of management practices. Furthermore, the purpose is to exploratively find patterns between influencing factors and corporate structural attributes to identify how possible connections to corporate structures may exist. This study contributes to the development of a more holistic approach. To achieve the purpose, the study is based on seven different factors; Rational and effective, psychodynamic, rhetorical and fashion, political, cultural, forced-selection (coercive), and imitation (mimetic) and trends that affect business adoption in various ways. This study was conducted through qualitativeinterviews with ten large companies in Norrbotten with different attributes in the management type, ownership and corporate relationship. The companies’ participants consisted of high-level decision-makers within each company with insight into the adoption process, which could thus explain in detail the events that affected the adoption. The results indicate that all seven factors influence the companies’ adoption of management practices to a different extent. In particular, the rational and effective factors were clearly prominent as the factors with the highest impact within all companies, because the adoption decision was often based on some kind of problem or crisis. Remaining factors affected to varying degrees, where there were indications of patterns between factors and the company's structural attributes. The study formulated six hypotheses linked to found patterns between factors and the company's structural attributes.