Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen genomfördes med stöd utifrån diskursanalys och avsåg att uppmärksamma desanningar, diskurser som framträder under diskussion med unga män kring den manliga kroppen. Resultat: Av studien framkommer det att den manliga normen innefattar att vara kroppsmässigtstor och utstråla självsäkerhet, en norm de unga männen menar att få når upp till. Var föreställningar och normer om den manliga kroppen uppstår visar sig främst vara via media.Vidare visar resultatet att diskurser för hur en man bör se ut och vara varierar beroende på socialkontext. Det framträder även att det inom en specifik kontext kan finnas flera diskurser samt attvad de unga männen ansett som det “normala” inom specifika kontexter ändrats med åren. / Women's perceptions of their own body is an well-studied area. On the contrary, similar studieson men are not as common. This interesting observation laid a foundation for this study.Purpose: The purpose of this study is to illustrate how young men talk about the male body froma socio-cultural perspective, with attention to the standards that appear as truths in the youngmen's reality during discussions. Theoretical framework: The study is based upon a sociocultural perspective, meaning that individuals are shaped and learn from their culturalsurroundings. Method: By discourse analysis, quality based empirical data was collected. Theprimary purpose was to observe and learn about how young men see and talk about men's bodies. Result: The study reveals, by looking at the perception among young men, that a man shouldhave a big, muscular body and act with a great self confidence. A standard few men live up to, participants of the focus groups think. The expectations and perceptions are created mainlythrough media. Furthermore, the study shows that it also depends on the men's social context. Itis also evident that within a specific context, several different discourses can exist about whatshould be seen as "normal" and that it can change as the years pass by.