En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna. Pris är aldrig en bestående fördel. I samma stund som en konkurrent kan erbjuda lägre priser förlorar man kunden. Syftet med denna uppsats är att klarlägga vad som styr kunder till köp av elektronikprodukter på tre olika ONOFF butiker, belägna inom tre olika geografiska miljöer i Stockholm. För att kunna besvara syftet har det utförts enkätundersökningar vid tre olika geografiska områden i stockholm. Totalt har har 300 enkäter besvarats. Den teori som tillämpats i studien utgår i huvudsak från Philip Kotlers Principles of marketing om konsumentens köpbeteende. Vårt resultat pekar på att det föreligger viss skillnad vad gäller faktorer som styr kunder till köp vid olika butiker inom ONOFF. Kunderna på ONOFF i Kungens Kurva anser att bra service är den viktigaste faktorn vid köp av elektronik pryl, därefter kommer kvalité och sedan kompetent personal när det rör faktorer som styr kund till köp i Kungens Kurva. Även på ONOFF Hötorget anser de att service är den viktigast faktorn dock kommer varumärke därefter och sedan pris. Respondenterna från ONOFF Barkarby rangordnade faktorerna enligt följande: pris, kvalité, service och varumärke. För respondenterna i alla tre butikerna är priset och ett bra erbjudande den viktigaste orsaken till besök eller köp i ONOFF – butikerna. De kunder som besökte ONOFF Hötorget var betydligt yngre än de som besökte förortsbutikerna. Vi tolkar resultatet här att de yngre vill få ett rätt varumärke till ett förmånligt pris. Det föreligger en skillnad mellan ONOFF Hötorget–kunders och ONOFF- kranskommunernas kunders uppfattning om företagets varumärke, kvalité service – Hötorgskunderna värderade ONOFF lägre i samtliga aspekter.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund. Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten. Det visade sig att kulturella olikheter är något som respondenterna genom upplevelser, både bra och dåliga, lärt sig att identifiera efter hand. Erfarenheter vid hantering av likartade problem har lett fram till normer på respektive företag som ligger till grund för hantering av framtida problem. Detta är en ständigt pågående process som utvecklas för att övervinna de hinder som uppstår, och på så vis kunna möta handelspartners på de utländska marknaderna på ett så fördelaktigt sätt som möjligt.

Denna studie behandlar fastighetsmäklarbranschen och vilka marknadsföringsstrategier som används inom branschen. Mäklarbranschen är en tjänstebransch och därmed blev teori berörande tjänstemarknadsföring samt kommunikation aktuellt i denna studie. Tjänstemarknadsföringsteori lyfter fram problematiken med att marknadsföra tjänster då de är abstrakta och det råder ett samspel mellan tjänsteutförare och kund. På grund av problematiken kring tjänstemarknadsföring och då det inte finns liknande studier inom mäklarbranschen kring vilka marknadsföringsstrategier som brukas, formulerades följande problemställning: Vilka marknadsföringsstrategier använder fastighetsmäklare för att nå ut till den som avser att sälja eller köpa bostad? Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som fastighetsmäklare använder i syfte att nå ut till de kunder som vill ha hjälp att köpa eller sälja bostad. Vidare eftertraktades en fördjupning i vår kunskap inom fastighetsmäklarbranschen samt marknadsföring. För att studera problemet har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi där tre mäklarbyråer inom Umeå har deltagit i studien. Vidare ämnar vi skapa förståelse såsom sagt i syftet och därmed har vi utgått ifrån hermeneutisk kunskapssyn. Studiens problem har studerats utifrån ett fastighetsmäklarperspektiv. Då tidigare studier inte genomförts inom detta ämne och vi med vår studie tillför ny kunskap får studien ett induktivt inslag. Vidare finns även deduktiva inslag då vi utgår ifrån befintliga teorier berörande tjänstemarknadsföring och kommunikation för att ta oss an problemet. Studiens slutsatser visade på att kundrelation är en viktig del i fastighetsmäklarens marknadsföringsstrategi då de förlitar sig på ”word-of-mouth” för att skapa ett gott rykte för byrån. Vidare är det en viktig resurs för mäklarbyråer att vara knutet till en central organisation där de kan få stöd med en del av marknadsföring samtidigt som byrån får tillgång till ett varumärke. Hantering av spekulanter kommer att bli viktigare inom framtiden för att matcha framförallt köpare med objekt. Tidningsannonsering är fortfarande en viktig kommunikationslänk mellan mäklare och klienter, dessutom används den som en metod för att eliminera en del av tjänstens abstrakta karaktäristika.

Sammanfattning Denna studie är en undersökning om var nyhetsjournalister får tag på bilder till nyhetsreportage och vad som är avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits på uppdrag av en Konsultbyrå som vill starta en ny bildbyrå på Internet. För att kunna sälja sina bilder vill konsultbyrån förutom information om marknaden även veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsåtgärder. Konceptet med deras bildbyrå är att de ska fokusera på nyhetshändelser och använda sig av bilder tagna av allmänheten direkt då nyheterna händer. Konsultbyrån tror att detta kan vara ett framgångsrikt koncept med tanke på att journalister och fotografer kan ha det svårt med att få tag på bilder tagna direkt då nyhetshändelser inträffar eftersom de oftast kommer till händelsernas centrum efter att nyheten har inträffat. Den studie vi har gjort är en empirisk studie där vi använt oss av teori som stöd i vår analys. Den teori vi använt oss av som stöd behandlar kundens behov och deras agerande vid köpbeslut samt hur marknadsföraren ska agera för att nå kunder på bästa sätt. Vi har även i vår teori tagit upp kunders attityder och lojalitet gentemot företag. På grund av att vi i vår studie ville få mätbara resultat valde vi att göra en surveyundersökning där vi gjorde en enkätundersökning. Vårt urval till enkätundersökningen som gjordes via elektronisk post var nyhetschefer på Sveriges dagstidningar. De resultat vi fick fram presenteras i diagram. Resultaten från vår studie visar att journalisters främsta källa till bildmaterial är tidningens fotografer. Andra källor journalister hämtar bildmaterial från är bildbyråer och tidningar. Våra resultat visar att bilder med lokalförankring samt kvalitén på bilderna är viktiga för journalister vilket fotografer på tidningar tillhandahåller och är ett skäl till att journalister använder sig av dessa som källa till bildmaterial. En anledning till varför journalister sällan använder sig av läsarna som källa till bildmaterial är på grund av dålig kvalité på deras bilder. Bildbyråer har oftast inte de lokala bilder som många tidningar efterfrågar och är en anledning till varför journalister bara ibland använder sig av bildbyråer som källa till bildmaterial. Vårt resultat visar även att Sveriges dagstidningar ofta skriver avtal med bildbyråer.

Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary. So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden. The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka hur etableringen av IKEA har påverkat den existerande möbelmarknaden i Karlstad. Avsikten är att analysera om existerande företag på marknaden har varit i behov av repositionering, och i så fall hur detta har skett. Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod, där utförandesättet personliga intervjuer har valts. De fem största möbelhandlarna i Karlstad har deltagit i undersökningen. Undersökningen har visat att IKEA främst har haft en positiv påverkan på möbelmarknaden i Karlstad. IKEA har medfört att kundtillströmningen till Karlstad har ökat, vilket gjort att även de redan etablerade aktörerna har fått fler kunder utifrån staden. Detta i sin tur har inneburit en ökad försäljning för ett par av företagen, samtidigt som de resterande inte märkt av någon skillnad. Dock har det från intervjuerna framkommit att ett av företagen, Sommarlagret, behöver repositionera sig i dagsläget. För att kunna vara långsiktigt konkurrenskraftiga ser vi dock att de flesta företagen bör vidtaga någon repositioneringsåtgärd.

Den här uppsatsen är ett inlägg i debatten om huruvida Systembolaget skulle klara av den konkurrens som skulle uppstå om monopolet avregleras. Syftet är att undersöka om det finns en grund för konstaterandet att priskonkurrens är den enda möjliga strategin för Systembolaget i konkurrensen mot andra aktörer. Det som är avgörande för valet av strategi; priskonkurrens och teorier från det äldre transaktionsmarknadsföringsparadigmet eller mervärdeskapande och teorier ur det nyare relationsmarknadsföringsparadigmet, är huruvida kunderna är låg- eller höginvolverade. Vi undersökte om kunderna i Stockholms län var höginvolverade eller inte genom en kvantitativ intervjuundersökning med konsumenter. Detta resultat försökte vi sedan överföra till andra län genom en kvalitativ intervjustudie med butikschefer. Resultatet av vår undersökning visar att ungefär 77 % av konsumenterna är höginvolverade i sin köpbeslutsprocess. Den siffran bekräftades som rimlig genom intervjuer med 13 butikschefer runtom i Sverige. Med ett så högt antal höginvolverade kunder ifrågasätter vi den debatt som förs idag. En stor del av svenska folket vill ha kvar Systembolaget och det är ett starkt företag som kan konkurrera med ett brett sortiment som håller hög kvalitet samt personalens kunskaper och service.

The purpose of this thesis is through a case study and a survey; to examine the most appropriate communication channels between a sender and a receiver. It also aims to make this relationship more effective. The following questions are to be answered: 1. Which communication channels ought to be used to optimize the message from Skara Näringslivsoffensiv to its target group? 2. Which communication channels is Skara Näringslivsoffensiv planning to use? 3. How can the marketing communication between Skara Näringslivsoffensiv and its target group become more effective? The conclusion shows that there are considerable differences in mind opinion between Skara Näringslivsoffensiv and its target group when it comes to which communication channels should be used. Also the form of the messages has shown to be difficult to understand which has led to a lack of interest from the target audience. These two factors have contributed to an ineffective marketing communication and can therefore only be improved and become more effective by looking at the needs of the target group.