• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Välkommen till Borås : En studie om marknadsföringen av Borås / Welcome to Borås : A study about the marketing of Borås

Hadzimesic, Amra, Roth, Madeline January 2008 (has links)
Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper, däribland barnfamiljer, företag och naturligtvis boråsarna själva. Många organisationer marknadsför staden och vår studie undersöker hur organisationerna BoråsBorås, Fritids- och turistkontoret, informationsavdelningen på Borås Stad samt Mitt i Borås arbetar med marknadsföring av staden.Studiens deskriptiva karaktär avser att beskriva hur Borås marknadsförs till allmänheten och stadens invånare. Det förekommer även explorativa inslag som möjliggör en övergripande bild av problemområdet. Eftersom studien även åsyftar till att ge förslag på hur marknadsföringen av Borås kan förbättras, präglas studien också av ett normativt syfte. Studien, som är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att djupgående undersöka ett fåtal fall, kännetecknas av en induktiv ansats och fallstudien som undersökningsmetod. Förståelsen är central i uppsatsen och framhävs utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien är främst uppbyggd utifrån insamlingen av empirisk primärdata som insamlats enligt ett icke-sannolikhetsval.Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden, vilken målgrupp de riktar sig till samt vilka karakteristiska drag som är viktiga att lyfta fram när Borås marknadsförs. Representanterna för de olika organisationerna har bidragit med insikter i sin del av marknadsföringen av Borås som tillsammans skapat en helhet kring stadens marknadsföring. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns ett antal förbättringsförslag som uppkom vid analysen av den empiriska undersökningen och som bland annat betonar ett större samarbete mellan stadens organisationer, enhetlig marknadsföring samt en gemensam profil och gemensamma kärnvärden som framhävs vid profileringen av staden. / Uppsatsnivå: D
2

Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor : Att positionera en stad / Marketing Communication In Public Sector : City branding

Falkenström, Linda, Simon Ekström, Matilda January 2013 (has links)
Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center. Dessutom hur Borås Stad kommunicerar med medborgarna.Vår studie utgår från kommunikationsteori och analysen görs huvudsakligen utifrån Grönroos integrerade marknadskommunikationstriangel som vi tillämpat på offentlig sektor. Genom innehållsanalys har tidningsartiklar, organisatoriska dokument och reklam studerats och genom informantintervjuer med representanter från Borås Stad och Textile Fashion Center har kompletterande information samlats in.Vi fann att Borås Stad positionerar sig med hjälp av historiska textila värden samtidigt som andra värden också får utrymme kommunikationen. Det finns en vilja från Borås Stad att arbeta kundorienterat men trots den strävan används i huvudsak envägskommunikation. Svårigheterna ligger i att medborgarna utgör många olika målgrupper som Borås Stad måste nu ut till genom att i ett första steg bemästra utebliven kommunikation. En annan förutsättning för att möta en stads ambition att agera mer kundorienterat är att medborgarna involveras i stadens arbete. / Program: Civilekonomprogrammet
3

Compete Globally, Lose Locally? : The effects of Rio de Janeiro ́s hostesship of FIFA World Cup and the Olympic Games on residents in informal settlements - A case study of ’favela’ Santa Marta

Olsson, Hanna, Klarberg, Renée January 2014 (has links)
The aim of this master thesis project is to investigate how cities strive to be globally competitive affect local residents in informal settlements, generically called slum dwellers. This question is approached trough a case study of one of Rio de Janeiro’s informal settlements ‘favela’ Santa Marta. The favela’s public spaces have been studied in order to reveal how Rio’s search for increased global status has affected the management of the spaces and consequently the favela dwellers. Rio de Janeiro is using a well-acknowledged strategy towards global competitiveness, the hosting of international mega-events. Within the near future the city is presenting two of the world’s most well-known events: the FIFA World Cup and the Olympic Games. The games are being used as a tool to attract tourists and foreign investments, which are expected to help the city to Compete Globally. However, our findings show that this is happening at the expense of the city’s vulnerable slum dwellers and that Rio to some extent is Losing Locally. For example, slum areas that can contribute to presenting Rio as an attractive city, or have an unexploited economic potential, are increasingly integrated to the formal city. The residents of these areas are affected in several ways, for example through being evicted on behalf of more economically beneficial establishments. Remote slums with no interest for investments are however still separated from the formal city and left without support for its residents. Trough our research we have found that when a city set out to be globally competitive, it uses neoliberal market strategies, like hosting mega-events, since that is apprehended as the only trajectory towards development. Although, we suggest that the known strategy for development should be revised in order to not violate human rights. / Målet med detta examensarbete är att undersöka hur städers strävan efter global konkurrenskraft påverkar de lokala invånarna som bor i informella bostadsområden, så kallade sluminvånare. För att besvara frågeställningen har vi utfört en fallstudie av det informella bostadsområdet ‘favela’ Santa Marta i Rio de Janeiro. Santa Martas allmänna platser har studerats för att få en förståelse för hur Rios strävan efter global status har påverkat hanteringen av favelans allmänna platser och följaktligen dess sluminvånare. Rio de Janeiro använder sig av en internationellt erkänd strategi för att bli globalt konkurrenskraftig, nämligen att anordna internationella mega-event. Inom en snar framtid kommer Rio vara en av värdstäderna för fotbolls VM, och två år senare ska staden vara värd för de Olympiska sommarspelen. Sportevenemangen används som ett politiskt verktyg för att attrahera turister och internationella investeringar som ett steg mot ökad global konkurrenskraft. Resultatet av vår studie visar dock att detta sker på bekostnad av stadens utsatta sluminvånare och att strävan efter global uppmärksamhet kan ha negativ inverkan på lokal nivå. De slumområden i Rio som kan tänkas bidra till en attraktiv bild av staden, alternativt innehar outnyttjad ekonomisk potential, blir integrerade i den formella staden. Invånarna i dessa områden blir negativt drabbade på en rad olika sätt. Exempelvis har ett flertal människor blivit vräkta då området de bor på kan användas till mer ekonomiskt lönsamma ändamål. Avlägsna slumområden utan ekonomiskt intresse blir dock ignorerade. Resultat från vår studie visar att när städer planerar för en ökad global konkurrenskraft använder de sig av neoliberala marknadsstrategier, som mega-event, eftersom detta anses vara det enda tillvägagångssättet för ekonomisk utveckling. Vi föreslår dock att denna rådande strategi behöver utvecklas, uppdateras och få sällskap av alternativa vägar mot utveckling då den i dagsläget leder till att mänskliga rättigheter bryts.

Page generated in 0.0696 seconds