Syftet med studien är att undersöka om det finns en effekt av free float på avvikelseavkastning vid publicering av kvartalsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Urvalet består av A- och B-aktier noterade på Nasdaq Stockholm som studeras under Q2, Q3och Q4 år 2020. Det hypotiseras att det uppstår avvikelseavkastning vid publicering avkvartalsrapporter, samt att det föreligger en negativ relation mellan andelar free float ochkumulativ avvikelseavkastning. En eventstudie utförs för att studera avvikelseavkastning för10 dagar runt publiceringsdatumet för kvartalsrapporten. Resultatet visar på attavvikelseavkastning uppstår. Tre regressionsanalyser genomförs för att undersöka denhypotiserade relationen mellan free float och kumulativ avvikelseavkastning. Någon sådanrelation påvisas inte av resultatet. En möjlig förklaring till det kan vara att regleringen på densvenska aktiemarknaden är stark och att free float därför inte påverkar avvikelseavkastning.Det föreslås vidare att framtida forskning bör undersöka relationen i lägre andelar av freefloat.

Illegala handlingar som publika företag begår bevakas ofta av media. Dessa illegala handlingar kan leda till repressalier för företaget. Tidigare studier har undersökt hur illegala handlingar påverkar aktiepris och hittar ett negativt samband, men det finns begränsat med forskning gällande om olika illegala handlingar har olika inverkan på företags aktievärde. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i abnormal avkastning för publika företag på den svenska marknaden vid publiceringen av de illegala handlingarna, samt om olika illegala handlingar leder till olika marknadsreaktioner. Eventstudie samt differenstest genomförs för att undersöka detta. Studien utgår från ett urval på 213 publicerade illegala handlingar mellan 2007 till 2017. Studien finner stöd för att marknaden reagerar negativt vid publicering av illegala handlingar samt att olika illegala handlingar påverkar marknaden på olika sätt.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.

Hållbarhet har det senaste decenniet varit ett stort fokus i media, för företag och dess intressenter. Företag strävar efter en stark hållbarhetsprofil, och värderingsinstitut tillhandahåller ESG-poäng för att betygsätta företagens arbete. Gröna investeringar lockar och media rapporterar om företagens prestationer samt misslyckanden. Denna uppsats undersöker hur den svenska aktiemarknaden reagerar på negativa ESG-nyheter, samt om ett gediget hållbarhetsarbete kan skydda företag mot negativa finansiella reaktioner vid händelse av skandaler. Vi studerar 101 negativa ESG-nyheter från 24 bolag tillhörande OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2012-2021. Marknadsreaktionerna mäts genom en eventstudie på två olika tidsintervall. Därefter genomförs en regressionsanalys med den kumulativa abnormala avkastningen som beroende variabel och ESG-poäng, marknadsvärde samt branschtillhörighet som oberoende variabler. Studiens resultat visar att negativa ESG-nyheter genererar en negativ abnormal avkstning både i närhet till publicering och 66 dagar efter publicering, dock påvisas inga signifikanta samband mellan ESG-poäng och storleken på marknadsreaktion.

Green bonds have rapidly increased in popularity over the past years, and are often seen as afacilitator in achieving the Paris Agreement of limiting global warming to 2°C. The Swedishreal estate sector is one of the most frequent issuers in the Swedish green bond market, as itstands for 49% of the total volume outstanding. Previous research has shown a positive linkbetween issuing green bonds and stock market performance, where stock turnover increasesin relation to the green bond announcement. Researchers argue that it can be explained by thesignaling theory, where issuing green bonds sends a signal to the market that the company iscommitted to the environment. This thesis aims to examine the effects on Swedish real estatecompanies following a green bond issuance. The research method was divided into two partsto capture the short and long term perspective. Firstly, an event-study method was conductedto compute the short term cumulative abnormal returns (CAR) on the issuing companies’stock price, and the cumulative average abnormal returns (CAAR) for the full sample.Secondly, an interview study was conducted to capture the long term effects of the issuingcompany. The results of the event study indicate no statistically significant evidence ofincreased stock price following the green bond announcement. In fact, a slightly negativeimpact is observed in the days following the announcement. This may be due to green bondissuance being perceived as an expected norm in today’s market. The results of the interviewstudy reveal that issuing green bonds can enhance company branding and attract increasedinvestor attention. These findings in our sample support the signaling theory, as itdemonstrates how it signals the company's sustainability strategy and reduces informationasymmetry. Overall, this thesis contributes to the understanding of the effects of green bondissuance on Swedish real estate companies, as it provides valuable insights to involved actors. / Gröna obligationer har ökat kraftigt i popularitet under de senaste åren och ses ofta som enfrämjande faktor för att uppnå Parisavtlalet om att begränsa den globala uppvärmningen till2°C. Den svenska fastighetssektorn är en av de mest frekventa emittenterna på den svenskagröna obligationsmarknaden, då den står för 49% av den totala utestående volymen. Tidigareforskning har visat på ett positivt samband mellan att emittera gröna obligationer ochaktiepriset, där priset på aktien ökar i samband med annonseringen av en grön obligation.Forskarna argumenterar för att det kan förklaras av signaleringsteorin, där utförandet avgröna obligationer skickar en signal till marknaden om att företaget är engagerad i miljön.Detta examensarbete syftar till att undersöka effekterna på svenska fastighetsbolag efter att deemitterat gröna obligationer. Metoden för arbetet har delats upp i två delar för att fånga detkorta och det långa perspektivet. I den första delen genomfördes en event-studie för attberäkna den kortsiktiga kumulativa onormala avkastningen (CAR) på de emitterandebolagens aktiekurs, samt den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAAR) förhela urvalet. I den andra delen genomfördes en intervjustudie för att fånga de långsiktigaeffekterna för det emitterande bolaget. Resultaten från eventstudien indikerar inga statistisktsignifikanta bevis på ett ökat pris på aktien efter annonseringen av en grön obligation.Faktum är att en något negativ påverkan kan observeras under dagarna efter annonseringen.Detta kan bero på att emittering av gröna obligationer uppfattas som en förväntad norm pådagens marknad. Resultaten av intervjustudien visar att emittering av gröna obligationer kanförbättra företagets varumärke och locka till sig en ökad uppmärksamhet från investerare.Dessa resultat i våra observationer stöder signaleringsteorin genom att visa hur signalering avföretagets hållbarhetsstrategi kan minska informationsasymmetri. Sammanfattningsvis bidrarexamensarbetet till förståelsen av effekterna för svenska fastighetsbolag av att emittera grönaobligationer, eftersom det ger en värdefull inblick till de inblandade aktörerna.