Med flest kända fyndplatser i världen av den globalt rödlistade vårsvampen bombmurkla (Sarcosoma globosum) åligger det Sverige ett internationellt ansvar för artens bevarande. På senare tid bedöms dock många av svampens växtplatser ha förstörts på grund av granbarkborreangrepp till följd av höga sommartemperaturer, något som befaras bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. För att långsiktigt bevara arten tror jag därför att riktade eftersök kan bli aktuella. I denna studie undersöks vilka miljödata som är användbara för att prognostisera bombmurklans förekomst på landskapsnivå och möjligheterna med att använda GIS-baserad förekomstmodellering för att upptäcka nya växtplatser. Beståndsmedelålder, skogsslag och jordart, samt i viss mån lutning och väderstreck (aspekt) bedöms vara goda förklaringsvariabler för svampens förekomst. Under fältarbetet upptäcktes 1 ny växtplats förbombmurkla och det finns indikationer, om än inte statistiskt styrkta, på att bombmurklan oftare påträffas i områdena med god modellerad prognos för förekomst än i andra gran- eller barrblandskogar. / With most known occurrences of the threatened Sarcosoma globosum globally, Sweden bears international responsibility for this fungus’ survival. Lately, many of the previously known sites for the species have expired due to bark beetle attacks caused by high summer temperatures, which in future may occur even more frequently because of climate change. Therefore, I find targeted search for new occurrences necessary for future conservation. In this study I investigate which variables are useful for predicting occurrence on landscape-scale and the potential of using species distribution modelling forfinding S. globosum. Mean tree age, forest type and sediment, and to some degree slope and aspect, are useful variables for predicting occurrence. During field work 1 new site was discovered and there are indications, although not statistically significant, that S. globosum is more common in areas with high modelled prognosis for occurrence than in other spruce- or mixed coniferous forests.

Abstract Japanese knotweed (Reynoutria japonica) is an invasive alien species which is difficult to control as it is a hardy perennial that recovers easily. In Västra Götaland County, Sweden, there are a total of 7 416 documented observations in the SLU Biodiversity Data Analysis Portal. This study examines Japanese knotweed in Västra Götaland County with the aim of investigating whether the occurrence can be linked to a certain type of land cover or soil moisture. National Land Cover Data and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes that occur within buffered species observations (with a radius of 6 m) as well as in the entire county. The results of this study show that the occurrence of Japanese knotweed is related to land cover. The area of land cover classes within reported Japanese knotweed observations was not proportional to the area of the respective land cover classes within Västra Götaland County. The species occurs most commonly within land cover classes such as forest (deciduous and pine forests), other open land and exploited land. Occurrence of Japanese knotweed was also related to a certain soil moisture class. The area of a certain soil moisture class within reported observations of Japanese knotweed was not proportional to the area of the respective soil moisture class within Västra Götaland County. Analysis shows that Japanese knotweed within Västra Götaland County has a preference for areas with mesic-dry soil. The results show that Japanese knotweed has a strong association with places associated with human activities and lower level of soil moisture. This can be used to predict which habitats are at high risk of invasion by the Japanese knotweed. / Sammanfattning Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv främmande art som är svårbekämpad då den är en tålig perenn som lätt återhämtar. I Västra Götalands län, Sverige, finns det totalt 7416 dokumenterade artfynd i SLU Analysportalen för biodiversitetsdata. Den här studien går ut på att undersöka parkslide i Västra Götalands län, i syfte att utreda om förekomsten kan kopplas till viss typ av marktäcke eller markfuktighet. Nationella Marktäckedata och SLU Markfuktighetskarta användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser förekommer inom buffrade artobservationer (med radie på 6 m) såväl som i hela länet. Resultaten av denna studie visar det förekomsten av parkslide är relaterad till marktäckning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade parkslide observationer var inte proportionell mot arean för respektive marktäckeklasser inom Västra Götalands län. Arten förekommer vanligast vid marktäckeklasser som skog (löv- och tallskogar), övrig öppen mark och exploaterad mark. Förekomst av parkslide var också relaterad till viss markfuktighetsklass. Arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av parkslide var inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Västra Götalands län. Analys visar att parkslide inom Västra Götalands län har en preferens för områden med markfuktighets nivån frisk-fuktig. Resultaten visar att parkslide har ett starkt samband med platser förknippade med mänskliga aktiviteter och lägre nivå av markfuktighet. Detta kan användas för att förutsäga vilka livsmiljöer som löper hög risk för invasion av parkslide.

Sedan början av det nya millenniet har forskare varnat för att ekosystemtjänster (EST) försvagas i en ohållbar takt. Detta är extra känsligt i tätbefolkade urbana områden, där den exploaterade marken har en reducerad förmåga att kunna tillhandahålla viktiga EST. Bland dessa finns de reglerande tjänsterna, som innefattar hur grönområden bidrar till exempelvis luftrening, reglering av buller, och reglering av lokalklimat. Detta examensarbete har fokuserat på värdering (med hjälp av expertinput och multikriterieanalys (MKA)) och kartläggning av sju reglerande EST och deras relation till urbana marktäcken, kartlagda i Nationella Marktäckedata (NMD). Syftet med studien har varit att bidra med kunskap till hur EST kan kartläggas med hjälp av NMD och MKA, samt att underlätta för framtida studier av EST i urbana områden. Yrkesverksamma inom området EST ombads först att utvärdera marktäcken utifrån dess kapacitet att kunna tillhandahålla reglerande EST, och sedan att prioritera dessa EST utifrån deras betydelse för människor i en urban miljö med hjälp av Analytic Hierarchy Process (AHP). Baserat på de resulterande värdena utfördes en spatial MKA och tematiska kartor både med och utan EST-prioriteringar producerades. Slutligen jämfördes värdena med en liknande studie, som även innefattade en metod för att implementera total ekosystemarea i värderingen. Experterna visade en hög konsensus angående EST-prioriteringar. Dock finns det svagheter i att de flesta tillhör samma yrkesgrupp. De tematiska kartorna visade vilka områden som hade höga och låga värden av utvalda EST i det valda studieområdet, men själva värdena är svåra att utvärdera innan metoden har applicerats på ett annat område. Endast små skillnader observerades mellan kartorna med och utan EST-prioriteringar. Den jämförande analysen visade att en mer nyanserad relation mellan marktäcke och EST kan påvisas med vår metod, men också att det finns problem med hur värderingen av total ekosystemarea implementerades. / Since the beginning of the new millennium researchers have warned that ecosystem services (ES) are weakening at an unsustainable pace. This is particularly important in densely populated urban areas, where developed land has a reduced ability to provide important ES. These include the regulating ES that define how green spaces contribute to, for example, air purification, noise regulation, and local climate regulation. This thesis has focused on the valuation (using expert input and multi-criteria analysis (MCA)) and mapping of seven regulating ES, as well as their relationship to urban land covers as defined by Nationella Marktäckedata (NMD). The purpose has been to contribute knowledge to ES mapping with the help of NMD and MCA, and to help facilitate future studies of ES in urban areas. Professionals working within the field of ES were first asked to evaluate land covers based on their ability to provide regulating ES, and to prioritize these ES based on their importance to people in an urban environment using the Analytic Hierarchy Process (AHP). Based on the resulting values a spatial MCA was performed, and thematic maps both with and without the ES prioritization were produced. Finally, the values ​​were compared with a similar study which also included a method for implementing total ecosystem area in the valuation. The experts showed a high consensus regarding ES valuation. However, there is a potential weakness in the fact that most experts belong to the same occupational group. The thematic maps, on the other hand, showed areas with high and low values ​​of ES in the chosen study area, but the values are hard to evaluate until the method is applied to another area. Only small differences were observed between maps with and without ES prioritization. The comparative analysis showed that a more nuanced relationship between land covers and ES can be demonstrated using our method, but there are problems with the way total ecosystem area was implemented.