<p>Begreppen <em>resilience</em> och <em>maskrosbarn</em> behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.</p>

Begreppen resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll. Författarna har dragit slutsatsen att det populärvetenskapliga begreppet maskrosbarn har sin kärna i det vetenskapliga begreppet resilience.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna. Skyddsfaktorerna delades upp i tre kategorier: skyddspersoner, personlighet och sysselsättning. Relationer till individer som gett maskrosbarnen hjälp och stöd visade sig vara en betydande skyddsfaktor. Ens personlighet och förmågor att hantera situationen har även det verkat som en skyddsfaktor. Sysselsättning, så som att komma bort ifrån hemmet och hemsituationen har också hjälpt dessa individer.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie har vi använt Jenkins, Berger och Luckmann och Scheffs teorier som är social identitet, skam, stolthet och socialisering. För att förstå situationen för maskrosbarnen har dessa teorier varit användbara. Studien har genomförts på grundval av kvalitativ metod och intervjuer. När barn växer upp med föräldrar som är missbrukare eller psykiskt sjuka, har barnet inte en normal uppfostran och därför behöver man en skyddsfaktor från samhället. Enligt olika studier har det visat sig att vissa barn följer samma mönster som sina föräldrar och hamnar i vuxen ålder. Andra studier visar att vissa barn avviker från föräldrabeteende, dessa kallas maskrosbarn. Denna studie syftar till att undersöka frågan om maskrosbarn och studien bygger på att lyfta fram vad som orsakade de vuxna maskrosbarnen att inte följa samma mönster som bra föräldraskap och ett utvecklat socialt välbefinnande. Studiens utgångspunkt har varit att undersöka underliggande faktorer som vuxna barn har överlevt i livet, ur ett sociologiskt perspektiv. Studien har visat att skälen till deras överlevnad är att de har haft en nära släkting som har stött dem. De har också valt att bryta kontakten och arvet hos sina föräldrar att gå vidare i livet utan mer. / In this study we have used Jenkins, Berger and Luckmann and Scheff's theories which is social identity, shame, pride and socialization. In order to understand the situation of the dandelion children, these theories have been useful. The study has been conducted on the basis of qualitative method and interviews. When children grow up with parents who are addicts or psychologically ill, the child does not have a normal upbringing and therefore one needs a protection factor from society. According to various studies, it has been found that some children follow the same pattern as their parents and end up addicted in adulthood. Other studies show that some children deviate from parental behavior, these are called dandelion children. This study aims to investigate the subject of dandelion children and the study is based on highlighting what caused the adult dandelion children not to follow the same pattern as fine parenting and a developed social well-being. The study's starting point has been to investigate underlying factors that adult dandelion children have survived in life, from a sociological perspective. The study has shown that the reasons for their survival are because they have had a close relative who has supported them. They have also chosen to break the contact and legacy of their parents to move forward in life without more terauma.

<p>Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.</p>

Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.

Bakgrund Barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom drabbas ofta av konsekvenser i form av fysiskt och psykiskt lidande. Om barnet klarar av att bemästra situationen och växa upp till ett välfungerande liv benämns dessa som maskrosbarn. För att möjliggöra för barnen att bemästra situationen kan stödet ha en betydande roll. Enligt lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att bistå barnen med stöd och information. Trots detta förekommer det brister inom hälso- och sjukvården kring kunskap inom området och implementeringen av aktuell lagstiftning. Syfte Syftet var att beskriva hur vuxna barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom upplevde sin situation som barn samt deras behov av stöd under uppväxten. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes med sju deltagare, vilka identifierade sig som maskrosbarn. Resultatet analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom ofta drabbas av lidande och upplever skuld och skam till följd av sin förälders sjukdom. Vidare visade resultatet att hälso- och sjukvården brister i att ge barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom det stöd och den information de behöver för att hantera sin situation. Slutsats Stöd från hälso- och sjukvården är av betydelse för att lindra lidande hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom. Ökade kunskaper inom hälso- och sjukvården om hur dessa barn uppmärksammas och bemöts, samt implementering av aktuell lagstiftning i verksamheterna, kan leda till att barnens lidande lindras och ökar möjligheterna till att de växer upp till att bli maskrosbarn.