Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de uretnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribasforskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkandeinbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhetgentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna. / The essay examines if four teachers of history in swedish highschool, in their teaching of the A course in history, reproduce a "we" and "they" regarding ethnicity. The examination has as theory base the research results of historian Christina Johansson, professor of literatureEdward W. Said and sociologist Masoud Kamali. More specific questions the essay is trying to find answers to are firstly if the teachers at hand teach eurocentrically, secondly if there is a thinking of "we" and "they" integrated into their teaching, thirdly if there is a thought of positional superiority towards the others (meaning non-european or non-western) built into theirteaching and fourthly if the teachers deny the existence of a social stereotypification. The essay concludes that eurocentrism is evident in all four teachers’ teachings, the thinking of "we"and "they" is reproduced by the teachers to different extent, the thought of positional superiority is hard to convey in their teaching, lastly that the denial of social stereotypification is present to different extent at three of the four teachers.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur religionslärare som har undervisat i kursen Religionskunskap 1 upplever undervisningen kring relationen mellan tro och vetenskap, en relation som innefattas av ett kunskapskrav i kursens ämnesplan.  Metoden för undersökningen är en enkätundersökning där respondenterna har besvarat frågor utifrån olika aspekter av undervisningen, och därefter givits möjlighet att utveckla sina tankar i ett skrivfält. Ovan nämnda aspekter handlar om huruvida lärarna upplever att perspektiven tro och vetenskap ges lika mycket tid i undervisningen, om undervisningsmaterialet framställer båda perspektiven på ett neutralt sätt, hur lärarna upplever att kursens styrdokument lämnar utrymme för att genomföra en undervisning som inte är neutral, och huruvida lärarna upplever att det är problematiskt om undervisning om tro och vetenskap rent generellt inte bedrivs på ett neutralt sätt. Undersökningens teoretiska perspektiv grundar sig i en rapport där Masoud Kamali behandlar andrafieringoch skapandet av ”vi” och ”dem”, i och med att skolan kan vara en plats där hierarkier från majoritetssamhället reproduceras. Undersökningens resultat visar att lärarna upplever att religionsperspektivet ges mer tid eftersom lärarna utgår ifrån att eleverna har sämre förkunskaper om religion eftersom det vetenskapliga perspektivet har ett starkt stöd i Sverige. Det visade sig också att lärarna upplever att undervisningsmaterialet är bättre på att konkretisera det vetenskapliga perspektivet. Vad gäller styrdokumenten så framkom att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och att allt är tolkningsbart, och när det kommer till synen på huruvida en ej neutralt genomförd undervisning om tro och vetenskap är problematiskt så tryckte flera respondenter på vilken av att vara objektiv, även om alla didaktiska val påverkar neutraliteten i undervisningen. Utifrån denna undersökning så går det inte att dra några tydliga slutsatser om huruvida religionslärare faktiskt bidrar till en andrafieringi undervisningen om tro och vetenskap. För det krävs vidare forskning, förslagsvis i form av kvalitativa intervjuer för att kunna gå på djupet angående hur lärarna resonerar kring sin undervisning.

The following report is aimed to compare how teachers and students experience teaching when it comes to the subject of religion named Religionskunskap 1 in Swedish upper secondary education (high school), and particular teaching about the relationship between science and religion which is to be a part of the subject regarding to the curriculum. The report uses the method of a digital survey and is focusing on whether the two perspectives science and religion are given an equal amount of time during teaching, if the books and other material used during teaching gives an unbiased version of both perspectives, if the teaching regarding science and religion is neutral in total and if teachers and students find it worrying if the teaching regarding science and religions are not unbiased. The findings are to be compared to a theory which is explained with a report written by Masoud Kamali about how the Swedish society separates ”us” from ”them” and how school is a part of the reproducing of hierarchies from the majority society. The findings shows that students in much higher rate than teachers experience that science is given more time in class, and that the students more often refer to the diversity of the Swedish society and therefor the teaching regarding science and religion must be unbiased, even though both teachers and students refer to Sweden as a secular country where science has a very strong position. To fully understand the results further research must be done. Since the findings show that students and teachers experience differ we may have a problem with teachers reproducing hierarchies that separates ”us” from ”them”, and to complete the findings one probably need to use another method than a survey, preferably to sit down and interview teachers for a longer period of time to get to the core of the problem.