No description available.

Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frågar sig om det finns någon lönsam affärsmodell för kvalitetstidningar på en hårt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hårt mot annonsintäkterna men övergripande handlar det om en strukturell förändring.  På samma gång som pappersupplagorna faller ökar trafiken på nätet – men intäkterna på nätet är långt ifrån desamma.  Det som håller på att äventyras är oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhället, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010). Syftet med denna uppsats är att undersöka läget på – och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden. Att identifiera vilka problem och utmaningar tidningarna står inför – men också vilka möjligheter. Frågeställningarna lyder: Hur påverkas kvalitetsjournalistiken av den nya utvecklingen?  Hur ser situationen ut på den amerikanska tidningsmarknaden – vad har man sett hittills och vilken utveckling väntar sig branschen? Framförallt, var är vi på väg? Vilka problem och vilka möjligheter står tidningarna inför? Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med personer inom den amerikanska tidningsindustrin. Resultatet redovisar hur kvalitetsjournalistiken enligt intervjupersonerna påverkats av utvecklingen och innehåller kapitel om lokaljournalistik, icke-vinstdrivande nyhetsorganisationer som uppkommit, fixeringen vid kändisjournalistik mm. Både pessimistiska och optimistiska tongångar framkommer. Till exempel är flera överens om att internet i sig gjort mycket gott för journalistiken men att svårigheterna att ta betalt stjälper hela industrin. De värderar kvalitetsjournalistiken högt, men oroar sig över att den syns allt mindre och att allt färre tillhandahåller den. Allt fler tvingas förlita sig på allt färre källor, och därmed försämras mångfalden, resonerar de. Alla tidningar har inte råd att ta till exempel skicka reportrar till Afghanistan eller ens till Washington. Och svårigheterna att ta betalt kvartstår även om mycket håller på att hända, framkommer i slutsatsen. Läsarna har vant sig vid att nyheterna på nätet serveras gratis och det är svårt för tidningarna att ta betalt så länge materialet finns tillgängligt någon annanstans. Ny teknik ger hopp om att hitta nya sätt att ta betalt för innehåll, till exempel genom att erbjuda journalistik i läsplattor. Det finns entreprenörer som inriktat sig på betalningslösningar för nyheter på nätet men hittills har få anslutit sig till systemen. Ambivalensen är fortfarande stor bland tidningsföretagen som slåss mot tiden i takt med att intäkterna sinar.

Dagens svenska samhälle kännetecknas av starkt ökande informationsströmmar. Inte minst gäller detta den offentliga sektorn och utbytet av information mellan myndigheter och medborgare. Kunskaperna om hur människor väljer och tar emot information är dock långt ifrån fullständiga. Än mer begränsade är kunskaperna om hur människor utnyttjar olika möjligheter att avge information i syfte att påverka de egna livsvillkoren – i vilken mån det finns ett aktivt intresse och engagemang i samhällsfrågor. Det är ytterst angeläget att förbättra förståelsen om vilka förhållanden som kan förklara skillnader i sådant kommunikativt beteende. Speciellt eftersom en vägledande princip för den offentliga sektorn är att ge alla medborgare "likvärdig information". I en intervjuundersökning prövas olika förklaringsfaktorer till informationssökande och aktivt engagemang. Det ämnesområde som behandlas gäller skolan: hur föräldrar får information om sina barns skolförhållanden och på vilka sätt de själva deltar i skolarbetet. I bokens senare del diskuteras hur inhämtande och avgivande av information hänger samman med varandra. Det hävdas ibland att ökade informationsflöden är en nödvändig förutsättning för att ett mer aktivt intresse skall komma till stånd. Samtidigt är det uppenbart att en mängd andra förhållanden har betydelse i ett sådant sammanhang. I undersökningen diskuteras framför allt två slag av faktorer – individuella och miljömässiga. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>Today many companies are using advertising agencies in marketing. That makes the advertising agencies responsible for delivering their clients messages and values to the final customer. Therefore it is very important that communication between an advertising agency and their client works in a way that they have similar marketing goals, despite all the factors that may distract this communication.</p><p>The object of this essay is to study communication between advertising agencies and their clients, especially when it comes to setting up goals and that way highlight the problems that may occur and to make both the advertising agencies and their clients understand the importance of successful communication.</p><p>We have done our research by interviewing representatives from advertising agencies and clients to advertising agencies. The interviews have given us some understanding on the subject which we have based our theories on, so we have used an inductive and hermeneutic approach to the subject.</p><p>By modifying the theories we chose from the beginning and adapting them to the results of our research we have tried to show the advertising agencies and their clients the importance of effective and reliable communication between them. We also want to highlight the problems that may occur in the communication and give advice that hopefully can be used to improve the communication.</p><p>The communication seems to work well and so does, according to our interviewees the co-operation overall. Everybody understands the roles in the co-operation and the relationships are well taken care off. The goals were well understood but we have still been able to find some areas whit possibilities for improvement.</p> / <p>Många företag använder sig idag av reklambyråer i sin marknadsföring. Reklambyråerna blir då ansvariga för att förmedla de budskap och värderingar, som deras uppdragsgivare (kunder) vill ska nå fram till slutkunden. Det blir därför väldigt viktigt att kommunikationen mellan reklambyråerna och deras kunder fungerar och att de strävar efter att uppnå samma mål. Det finns många faktorer som kan inverka på att denna kommunikation inte fungerar på ett optimalt sätt, och att reklambyråns mål därför inte helt stämmer överens med uppdragsgivarens.</p><p>Har reklambyråer och kunder samma målsättningar när de skapar en reklamkampanj?</p><p>Syftet med studien är undersöka kommunikationen mellan reklambyråer och kunder, med betoning på deras målsättningar, och genom denna lyfta fram de problem som kan uppstå och därigenom ge både reklambyråer och deras kunder en ökad förståelse för vikten av en fungerande kommunikation.</p><p>Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod, då det inom marknadsföring ofta dyker upp frågor som börjar med ”hur?” och ”varför?”. Så är fallet även i vår undersökning. Vi har lagt grunden till vår studie med hjälp av en rad intervjuer, vilket har föranlett oss att använda oss av ett induktivt, hermeneutiskt angreppssätt.</p><p>Genom att använda oss av några kända teorier, som vi har modifierat något efter våra egna behov, och koppla dessa till empirin vi har samlat in genom de intervjuer med personer inom reklambranschen och deras uppdragsgivare, har vi försökt skapa ett verktyg som ska öka förståelsen för vikten av bra kommunikation inom detta område. Studien ska även påvisa de brister som kan finnas i kommunikationen och ge förslag, som förhoppningsvis ska kunna användas för att förbättra denna.</p><p>Kommunikationen mellan reklambyråer och deras kunder fungerar väldigt bra, och båda parterna verkar vara väldigt nöjda med hur samarbetet fungerar dem emellan. Rollerna är tydliga och relationerna är överlag väldigt bra. Det verkar också finnas en stor förståelse för vikten av målkongruens mellan parterna och en fungerande kommunikation, men det finns ändå, enligt vår mening, några områden där kommunikationen och förståelsen för denna skulle kunna förbättras ytterligare.</p><p>Till exempel måste reklambyrån vara tydlig om vad en brief ska innehålla för att ge så bra underlag som möjligt för en kampanj. Samtidigt måste kunden ge reklambyrån den informationen reklambyrån behöver, och kunden måste också granska kritiskt de förslag som reklambyrån kommer med. I slutändan är det kunden som känner sin produkt bäst, och har kunden gett reklambyrån bästa möjliga underlag för att utforma fungerande kommunikation gentemot slutkunden, minskas sannolikheten att kampanjen misslyckas.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Idag används många olika tekniker för att fånga uppmärksamheten hos vår tids upptagna människor. Det är inte längre tillräckligt för en annons att innehålla fina bilder och en bra slogan, det vill säga att enbart förlita sig på traditionella marknadsföringstekniker. Företag som vill försäkra sin överlevnad måste idag använda sig av nya och alternativa medier på ett innovativt sätt. Något som också har blivit allt vanligare är att använda sig av marknadsföring med hjälp av word-of-mouth (WOM) – en sorts marknadsföring som förlitar sig på att konsumenter delar med sig av sina erfarenheter och åsikter om en viss produkt, tjänst eller varumärke till sina medkonsumenter.</p><p>Syfte:</p><p>Genom en explorativ undersökning samt parallell användning av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vill vi genomföra en fallstudie på en utav Sveriges största aktörer inom destinationsbranschen – Apollo. Syftet är att undersöka om företaget medvetet arbetar med WOM samt vilken roll WOM har för resenärer, det vill säga - Är WOM viktigt för resenärerna och därmed även för Apollo?</p><p>Slutsatser:</p><p>Vår tolkning av Apollo är att företaget arbetar med WOM marketing men inte alls i lika stor grad som med viral marketing. Vidare tolkar vi den satsningen som görs på WOM marketing som småskalig då företagets sätt att arbeta med WOM är något enformigt och sporadiskt. Vår tolkning av enkätundersökningen är att resenärer generar både positiv och negativ WOM gällande researrangörer samt att dessa WOM aktiviteter är viktiga för resenärerna då man värnar om andras åsikter, råd och tips.</p><p>Härmed drar vi slutsatsen om att WOM är viktigt för resenärerna och att det i slutändan även är viktigt för Apollo.</p><p>Nyckelord:</p><p>WOM, WOM marketing, rese-/destinationsbranschen, Apollo</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:</p><p>Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Metod</p><p>I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.</p><p>Slutsatser</p><p>Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.</p>

Bakgrund: Idag används många olika tekniker för att fånga uppmärksamheten hos vår tids upptagna människor. Det är inte längre tillräckligt för en annons att innehålla fina bilder och en bra slogan, det vill säga att enbart förlita sig på traditionella marknadsföringstekniker. Företag som vill försäkra sin överlevnad måste idag använda sig av nya och alternativa medier på ett innovativt sätt. Något som också har blivit allt vanligare är att använda sig av marknadsföring med hjälp av word-of-mouth (WOM) – en sorts marknadsföring som förlitar sig på att konsumenter delar med sig av sina erfarenheter och åsikter om en viss produkt, tjänst eller varumärke till sina medkonsumenter. Syfte: Genom en explorativ undersökning samt parallell användning av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vill vi genomföra en fallstudie på en utav Sveriges största aktörer inom destinationsbranschen – Apollo. Syftet är att undersöka om företaget medvetet arbetar med WOM samt vilken roll WOM har för resenärer, det vill säga - Är WOM viktigt för resenärerna och därmed även för Apollo? Slutsatser: Vår tolkning av Apollo är att företaget arbetar med WOM marketing men inte alls i lika stor grad som med viral marketing. Vidare tolkar vi den satsningen som görs på WOM marketing som småskalig då företagets sätt att arbeta med WOM är något enformigt och sporadiskt. Vår tolkning av enkätundersökningen är att resenärer generar både positiv och negativ WOM gällande researrangörer samt att dessa WOM aktiviteter är viktiga för resenärerna då man värnar om andras åsikter, råd och tips. Härmed drar vi slutsatsen om att WOM är viktigt för resenärerna och att det i slutändan även är viktigt för Apollo. Nyckelord: WOM, WOM marketing, rese-/destinationsbranschen, Apollo

Abstract In the complex business environments of today, firms are in need of external expertise in order to achieve a competitive edge. The increased complexity is partly due to technological devel-opment and facilitated global access affecting most markets. Therefore, marketing activities has increased importance in a firm’s core strategy. Being able to communicate to customers in a creative and more direct way is vital in order to survive in a global battlefield. One interesting question is how one should involve external expertise in achieving successful marketing in an effective manner. There seem to be difficulties in maintaining long-term agency-client relation-ships and one could question why? Quite often one finds clear differences reflecting role defi-nition and what the parties expect of each other. The purpose of this thesis is to analyse the relationship between advertising agencies and their clients. The authors aim to investigate how companies use external influence/advertising agencies in their marketing communication process and identify the crucial factors leading to suc-cess/failure of agency-client relationships. A pre-study was made in order to get an understanding about the actual situation on the field, and gave us the interest in investigate the agency-client relationship. Then, a qualitative multiple case studies have been made and gave a relatively good insight in the agency-client relationship. Insight in where the relationships are lacking and where improvement is needed. The authors discovered that why agencies and clients fail in their relationships, many times is a result of miscommunication and misunderstandings. Attitudes towards each others field of op-erating and lack of dialogue seem to be the reasons why this appears. They need to meet at a level somewhere in between the points at the present, hence need for agencies to have a deeper understanding than present client desire and for agencies to be able to adjust to client needs, and correlating their abilities. The key is communication. A lot of the improvements is up to agencies in mediating and marketing themselves in a more efficient manner than today. Advertising agencies are often failing in establishing an effective communication process with their clients.

Syfte Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande: Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap? Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap? Metod I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%. Resultat Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde. Slutsatser Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.

<p>Abstract</p><p>In the complex business environments of today, firms are in need of external expertise in order to achieve a competitive edge. The increased complexity is partly due to technological devel-opment and facilitated global access affecting most markets. Therefore, marketing activities has increased importance in a firm’s core strategy. Being able to communicate to customers in a creative and more direct way is vital in order to survive in a global battlefield. One interesting question is how one should involve external expertise in achieving successful marketing in an effective manner. There seem to be difficulties in maintaining long-term agency-client relation-ships and one could question why? Quite often one finds clear differences reflecting role defi-nition and what the parties expect of each other.</p><p>The purpose of this thesis is to analyse the relationship between advertising agencies and their clients. The authors aim to investigate how companies use external influence/advertising agencies in their marketing communication process and identify the crucial factors leading to suc-cess/failure of agency-client relationships.</p><p>A pre-study was made in order to get an understanding about the actual situation on the field, and gave us the interest in investigate the agency-client relationship. Then, a qualitative multiple case studies have been made and gave a relatively good insight in the agency-client relationship. Insight in where the relationships are lacking and where improvement is needed.</p><p>The authors discovered that why agencies and clients fail in their relationships, many times is a result of miscommunication and misunderstandings. Attitudes towards each others field of op-erating and lack of dialogue seem to be the reasons why this appears. They need to meet at a level somewhere in between the points at the present, hence need for agencies to have a deeper understanding than present client desire and for agencies to be able to adjust to client needs, and correlating their abilities. The key is communication. A lot of the improvements is up to agencies in mediating and marketing themselves in a more efficient manner than today. Advertising agencies are often failing in establishing an effective communication process with their clients.</p>