Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan. Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv. Det är svårt att hitta ett tydligt mönster i resultaten. Den kvantitativa delen av studien visar att Merkel får väsentligt mycket mer uppmärksamhet som EU-ordförande än Vanhanen. Den kvalitativa studien visar emellertid att en typ av ifrågasättande omgärdar framställningen av Merkel. Merkel fick även stå till svars för sina uttalanden själv. Motsvarande tendens gäller inte för Vanhanen. Även om det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser av undersökningen så har jag funnit att det finns en skillnad utifrån ett genusperspektiv i hur Merkel och Vanhanen framställdes på de två undersökta tidningarnas utrikessidor. Denna skillnad kan dock bero på andra orsaker, som till exempel maktförhållanden mellan små och stora länder inom EU.

This study is about Skrädderiverkstan, a small tailoring company in Gothenburg. The study examines how this company can create a stronger brand for themselves in Gothenburg and how they can attract more customers but still keep the regulare ones.A survey was handed out and answered by the companys customers to see how they perceive the company and their tailoring services. This study showed that the customers are very happy with the company but some customers are not satisfied. The conclusion is that the company must take care of these dissatisfied customers and listen to their arguments since dissatisfied customers can create a badwill but mouth-to-mouth. A few of the recommendations made is to make the waiting area more pleasurable for customers and making it easier for the customers to find the tailoring company.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning. Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.

Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

Inledning Detta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Valet av tidningar gjordes då dessa kan sägas vara de största i landet, kan de även sägas repsentera svensk nyhetstextmarknad i stort. Sju stycken artiklar ger en lagom mängd material att analysera, och bidrar även till möjligheten att utläsa skillnader mellan aktörerna.   Frågeställningar ·        Hur används de sociala medierna i artiklarna? ·        Hur förhåller sig journalisten kritiskt till de sociala medierna? ·        Hur framställs de sociala medierna som källor i artiklarna? ·        Går det att se någon skillnad mellan tidningarna hur de sociala medierna används?   Teori Konvergenskultur: de sociala medierna är en ny form av medialt format som kolliderar med äldre. Detta fenomen kallas för konvergens och när denna förgrening påverkar marknaden och dess konsumenter börjar man tala om en konvergenskultur. De gamla medierna uppträder oftast fientligt mot de nya, och om det visar sig finnas negativa referenser i artiklarna kring de sociala medierna går detta att hänvisa till denna teori.   Kritisk diskursanalys: begreppet diskurs syftar till att alla texter är invända i situationer, kulturer och ideologier, vilket gör dem till något mer än bara en fristående text: de är del av en betydligt större process. Inom denna teori studerar man hur man kritiskt ska förhålla sig till textmaterial för att blottlägga dessa mönster, och man kan då säga något om skribentens potentiella underliggande agenda eller helt enkelt hur dennes kultur och åsikter har påverkat texten. Denna teori är användbar för att se hur de sociala medierna framställs i artiklarna.   Metod Kritisk diskursanalys kommer att användas för att analysera artiklarna. Detta inkluderar redogörelser för rapporteringens huvudsakliga innehåll, makronivå: nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, mikronivå och sociokulturella kontextualiseringar   Analys Analysen visar på ett varierat förhållande till de sociala medierna. Deras roll i världspolitiken framställs som stor och positiv sådan, men de anses inte vara tillräckligt trovärdiga plattformar för källor enligt flera artiklar, som hellre hänvisar till etablerade nyhetsbyråer.   Slutsatser och diskussion Frågeställningarna har alla blivit besvarade. Diskussion följer huruvida mediernas relativt negativa framtoning i artiklarna är ett resultat av konvergenskulturen, d.v.s. att tidningarna fruktar konkurrens, eller om de helt enkelt inte kan ses som tillräckligt trovärdiga. Slutsatsen är att de sociala medierna återges med aningen negativ framtoning i svensk nyhetspress.

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ”Vässa kritiken!” och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ”boklistor”, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995). Urvalet består av fyra slumpmässigt utvaldaveckor, år 2000, 2003, 2006 och 2009.Den teoretiska bakgrunden bygger på Bill Kovach och Tom Rosenstiels The Elements ofJournalism (2007), Josefine Sternviks I krympt kostym. Morgontidningarnasformatförändring och dess konsekvenser (2007), Tomas Forsers Kritik av kritiken (2002),Kristina Widestedts Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler (2001)samt i viss mån Viktor Sjöbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskapframlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås: Kritikens plats på Dagens Nyheters kultursidor1997 och 2007.Resultatet av den kvantitativa översikten visar att det skett en uppgång i antalet boklistorde senaste åren, dock ingen stadig sådan. Olika sorters boklistor har använts under olikatidsperioder, år 2009 används definitivt flest boklistor samt flest sorters boklistor.De kvalitativa fallstudierna visar på fyra olika diskurser: Den sanna, Den reflekterande,Den informerande samt Den kreativt upplysande. Slutsatsen visar att DN Kulturs boklistorinte lever upp till de normativa kriterier för kritik som teorin målar upp och att boklistornauttrycker en förenkling av värdeomdömen vilken inte alltid gagnar läsaren.   Nyckelord:Dagens Nyheter Kultur, litteraturkritik, boklistor, kritisk diskursanalys, kvantitativ översikt.

Vad är det som gör att en nyhet publiceras? Och vad gör att en läsare vill känna till eller läsa om det som artikeln behandlar? Är förstört grundvatten lättare att sälja än ruttna broar, en onödig brandkårsutryckning intressantare än en nybyggd brandstation? Sådana frågor får svar i avhandlingen. Som ett konkret exempel redovisas studier av hur två lokaltidningar väljer och behandlar nyheter om kommunalpolitik och den kommunala förvaltningen i en svensk kommun. Dagspressen har en avgörande betydelse för medborgarnas kunskaper om den lokala förvaltningen – så säger utredningen om den kommunala demokratin. Kritisk granskning av myndigheter och politiker är traditionellt en viktig pressuppgift. Ofta har lokalpressen fått höra att denna bevakningsuppgift blir misskött: lokaltidningar angriper på ledarplats hellre potentater i fjärran länder än de lokala beslutsfattarna i förvaltningar och företag. I likhet med annan press kan lokalpressen också uppfattas vara ytlig och fragmentariserande genom att nyheter inte sätts in i sitt sammanhang. Hur ser då lokalpressens rapportering beträffande kommunalpolitiken ut? För att se vad det är som gör kommunalpolitik värd att publicera jämförs i boken ett stort antal opublicerade politiska frågor – protokollförda ärenden – med nyheter som publicerats om den kommunala förvaltningen. Nyheter jämförs således med en förteckning över vad som hade kunnat publiceras. Grund för denna jämförelse är tanken att på nyhetsföretag för att rutinmässigt och dag för dag kunna tillverka säljbara nyheter behöver nyhetsvärdesfaktorer, egenskaper hos olika händelser (här alltså ärenden) som antas öka pressens benägenhet att publicera dem liksom storleken på den uppmärksamhet de ges. Allt tyder på att läsare tar del av lokaltidningar inte så mycket för att orientera sig om kommunalpolitik som för att få veta vad som hänt (eller inte hänt) i den närmaste och välkända omgivningen: Hur vill då läsare att den kommunalpolitiska rapporteringen ska se ut? Detta studeras genom att en grupp läsare fått bedöma vilka ärenden – publicerade och opublicerade – som är särskilt intressanta och viktiga. Undersökningssättet används dessutom för en annan viktig jämförelse. Läsares motiv för att läsa lokaltidningar ställs mot deras kunskaper om kommunala förhållanden. Där visar det sig att läsningens omfattning betyder mindre för kunskaper om kommunen än det syfte man har med sin läsning. De som läser för att orientera sig blir orienterade, de som läser enbart för att det är stimulerande lär sig knappast något. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The main objective of this essay is to present the views of nine Swedish publishers and four other agents in the literary field regarding the possibilities of and obstacles to publishing fiction in an electronic format. Furthermore, whether or not electronic publishing is today actually a viable alternative. A substantial part of the essay functions as background to our interview findings and is based primarily on material originating from the Sociology of Literature field. The introductory chapter expounds the methodological and theoretical basis of the essay and is followed by a chapter placing our study in a larger, international media, context. Chapter three deals with the past decades’ restructuring of the publishing sector, the professional functions involved in traditional publishing and Pierre Bourdieu’s theories on the cultural and economic forces at work in the literary field. The fourth and fifth chapters present the many roles of the traditional printed book, as well as new media for the distribution and consumption of literature, and looks at the kind of partnerships evolving between agents in e-publishing. The main emphasis is, however, placed on the following sections: Chapter six, which exemplifies a few of the existing national and international web publishers; and chapter seven, which presents our examination based on qualitative interviews with publishers and other agents connected with the Swedish book industry. The essay finishes with a discussion of our findings and concludes that, despite new media and textual carriers, the traditional book remains the main player regarding the production, distribution and consumption of serious fiction, as far as the traditional Swedish publishers are concerned. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera kommunikationskanaler för att kunna värva fler medlemmar till en nystartad förening.</p><p>Frågeställning - Hur kan Västerås Capoeira värva fler medlemmar, med fokus på en äldre målgrupp?</p><p>Avgränsning - Studiet är att studera kommunikationskanaler och att avgränsa sig genom att fokusera på Rogers fyra huvudsakliga element för spridningsprocess av innovation.</p><p>Metod - Den huvudsakliga uppgiften har utförts genom intervjuer och observationer på plats hos Västerås Capoeira.</p><p>Teoretisk ram - Består av kommunikationskanaler som behandlar Rogers fyra element, vilka är innovation, kommunikationskanaler, tid och socialt system. Studien ska ge förståelse för den teoretiska grunden där Västerås Capoeira har en positiv och fungerande kulturarena.</p><p>Empiri - Empiriska studien bygger på intervjuer och observationer på Västerås Capoeira lokaler i samlingslokalen Växhuset.</p><p>Slutsats - Västerås Capoeira är en ny förening som har sin verksamhet inom Växhuset. Eftersom Capoeira är en sport som har en bred målgrupp vill vi kunna hjälpa föreningen med att hitta medlemmar i alla åldrar, från båda könen och från olika kulturer. Föreningen kommer att få lärdomar om olika spridningsprocesser så att de kan marknadsföra sig med hjälp av andra kommunikationssätt.</p><p>Nyckelord - Verksamhetskultur, kommunikationskanal, kommunikation, spridningsprocess, marknadsföring.</p>