Spelling suggestions: "subject:"organisationskommunikation""
51 |
"Bra, för att vara tjej" : En jämförande kvalitativ studie av Aftonbladets rapportering från handbolls-EM 2010 och handbolls-VM 2011Hjorter, David January 2011 (has links)
Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång. Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna. I rapporteringen från det manliga mästerskapet porträtterades männen som väldigt stereotypa i och med att alkohol, kvinnorelationer och fysisk stryka starkt präglade mediebilden. Det fanns däremot en del tendenser till en jämlik rapportering i och med att journalisten (som var densamma i alla tio artiklar) konsekvent benämnde de kvinnliga spelarna som ”tjejer” och de manliga spelarna som ”grabbar”. Benämningarna i sig är orättvisa och föryngrande eftersom de används på personer som är över 20 år men eftersom att journalisten var konsekvent i användandet så kan det ses som ett tecken mot jämställdhet. Tidigare forskning har visat att det varit vanligt att benämna kvinnor som ”tjejer” men nu går utvecklingen eventuellt mot samma föryngring även hos männen. Detta kan alltså vara ett provexemplar på en framtida, orättvis men också jämställd rapportering.
|
52 |
Vox pop, enkät och fem funderar. : En kvantitativ innehållsanalys av enkäter i tre svenska dagstidningar åren 1997 och 2007. / Exemplars, Vox pop and the question of the day. : A quantitative content analysis of exemplars in three Swedish newspapers 1997 and 2007.Rube, Agnes, Svensson, Ida January 2009 (has links)
The purpose of this BA-thesis was to study how three daily Swedish newspapers use a specific type of exemplars, which are recognized by a number of attributes. A photograph of the person that is interviewed always illustrates this type of exemplars and at least two persons are asked the same question. The three newspapers that have been compared in this study each represent one of the major types of Swedish newspapers: morning press, tabloids and local press. By using a quantitative content analysis, one month was examined in all three newspapers in the year of 1997 and 2007. Two of the theories that have been central in the thesis are Colin Sparks model of tabloidization, which demonstrates the process of tabloidization and McQuail′s description of commercialization. The results of the study indicate that there are many similarities between the three newspapers use of exemplars. However, there are some differences when it comes to frequency and function. Noteworthy is that the newspaper “Dagens Nyheter” did not publish a single exemplar the first year of the study, 1997. Ten years later the very same paper published 15 exemplars during the month of examination.
|
53 |
Blodbad eller tragedi : Hur fyra skolmassakrer framställs i Aftonbladet och Dagens NyheterBengtsson, Per, Bengtsson, Jonas January 2009 (has links)
This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim. We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles. One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.
|
54 |
Målgruppsanpassad reklam : Är TV reklamen under bästa sändningstid anpassad till en viss målgrupp. / Target group advertising : Is TV advertising under prime time adapted for a certain target groupTrsani, Erhan, Ghebrehiwet, Thomas, Ng, Mattas January 2008 (has links)
<p>Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?</p><p>Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig</p><p>eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.</p><p>Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.</p><p>Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.</p><p>Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).</p><p>Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se</p><p>i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.</p><p>För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga</p><p>tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är</p><p>att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.</p><p>I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även</p><p>reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.</p>
|
55 |
Vem är David och vem är Goliat? : En kvalitativ innehållsanalys av tre svenska dagstidningars rapportering om den fackliga blockaden av en salladsbar i GöteborgEnglund, Caroline, van Reis, Andreas January 2008 (has links)
<p>Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg</p><p>och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.</p><p>Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte</p><p>ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt</p><p>uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen</p><p>vid den bibliska berättelsen om David och Goliat.</p><p>För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes</p><p>gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel</p><p>teorier om nyhetsframställning och språk.</p><p>Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om</p><p>konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia</p><p>Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall</p><p>av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna</p><p>var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen</p><p>beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer</p><p>som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska</p><p>metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att</p><p>Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och</p><p>Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning</p><p>var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de</p><p>politiska aktörerna.</p> / <p>The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in</p><p>Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until</p><p>the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of</p><p>December 2006 because the owner did not comply with the collective labor</p><p>agreement.</p><p>The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians</p><p>got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath</p><p>story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we</p><p>made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and</p><p>language as starting-points.</p><p>Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar</p><p>ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and</p><p>the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s</p><p>criteria for view points in media on several occasions. The most common view points</p><p>were personification, the individual against the collective authority and the conflict</p><p>view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of</p><p>metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics.</p><p>The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only</p><p>publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and</p><p>badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed</p><p>more focus upon the political figures involved.</p>
|
56 |
Könsneutrala äktenskap - hur ser media på saken?Renström, Caroline January 2010 (has links)
Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se. Jag valde att använda mig av nio nyhetsartiklar från intervallet 2008-01-01 till 2009-05-01 då lagen om könsneutrala äktenskap slutligen infördes i Sverige. Den teori som jag använde mig av var det queerteoretiska begreppet heteronormativitet och Judith Butlers heterosexuella matris vilken syftar till att beskriva hur heterosexualitet upprätthålls som det normala och naturliga i vårt samhälle. Jag använde också teorier kring objektivitet i nyhetsrapportering, nyhetsvärdering, diskurser samt hur nyheter skapas och definieras. Metoden som tillämpades på de nio artiklarna var kritisk lingvistik som presenterad av Roger Fowler. Denna metod var användbar för att öppna upp texterna och se de bakomliggande värderingar som texterna innehåller. Specifikt så tillämpade jag Fowlers analysverktyg transitivitet, transformationer, lexikala strukturer, modalitet och talhandlingar. Undersökningen visade att nyhetsdiskurserna i de artiklar jag tittade på hjälper till att hålla de homosexuella maktlösa och de politiska instansernas auktoritet bekräftas. Man väljer genomgående att strukturera ämnet könsneutrala äktenskap utifrån ett politiskt perspektiv där heterosexuella politiker får definiera debatten och tala om de homosexuella, som nästan aldrig själva kommer till tals. Majoriteten av källorna i nyhetstexterna utgörs av politiker. Politiska partier och kyrkan utgör också de mest aktiva aktörerna och de får sina röster hörda i texterna. De homosexuella och deras vilja att inkluderas i äktenskapsbegreppet beskrivs ofta implicit som ett problem som kyrkan och politikerna nu måste ta itu med.
|
57 |
<em>Den digitala skuggan</em> : En studie om mediekritik och unga mediekonsumenter i ett digitalt nyhetslandskapTrygg, Sanna January 2009 (has links)
<p>The purpose of this study is to examine young peoples' perception of their media criticial competence in relation to digital news. The study is based on quantitative research interviews with young people (15-17 years) and qualitative interviews with people in the same age group as well as teachers and international media professionals.This study's theoretical point of departure is McQuail´s observation that peoples' values and views to a great extent are influenced by the media. Another source of theoretical inspiration was Haberman's ideas about how a diversity of views and arguments increase the citizens' ability to reflect critically on social developments - maybe even more so than in societies with independent media and "neutral" news.The study shows that the young generation of web based news consumers assumes that it is very important to be an aware and critical consumer but also that they do not feel sufficiently equipped with the right tools required to understand the long-term impact and effect of the media reporting online. Young people basically seemed to acquire their knowledge about media by doing and learning on their own. Surprisingly, according to the young people that were interviewed for this project, the schools seemed to play a secondary role in the development of their media critical capacity. Family and friends also played a limited role in this context.</p>
|
58 |
Den värdiga döden : En artikelserie om vård i livets slutskedeWallin, Mårten January 2009 (has links)
<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>
|
59 |
Den värdiga döden : En artikelserie om vård i livets slutskedeWallin, Mårten January 2009 (has links)
Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.
|
60 |
PReklam? : En kvantitativ studie som undersöker vad gymnasieelever i årskurs 3 förknippar med begreppet PRPogarcic, Dajana, Moberg, Jessie January 2011 (has links)
Background and aim: Media development and digitalization has expanded the PR industry's working area. More participants are on the media market and it is becoming more and more difficult to define what PR really is and what the PR agencies/departments really do. Is PR marketing, information, event marketing or maybe propaganda? We believe that the complexity to define the term PR can lead to a loss of critical approach to the business, especially among young people. Has the PR industry managed to eliminate their negative image among students in upper secondary school and what do they associate with PR today? The aim of this essay is to examine what a selection of students associate with the term PR and if they are critical to the PR industry or not. Method/Material: The method is a quantitative survey. The target group is senior students in upper secondary public school in central Stockholm. Theory: Social construction, PR-theory, framing and former studies about the students and general public opinion about the PR business. PR background, PR expansion in Sweden, Definition of PR, Social media and PR, PR’s relationship with propaganda, democracy, marketing Main Results: Our target group associates PR with advertisements, commercials and ads. The majority is neither critical nor uncritical to the PR industry.
|
Page generated in 0.0886 seconds