Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet. De undersökta historieläroböckerna kan sägas upprätthålla Västerlandets hegemoni genom att undvika att skildra historia om Österlandet. Läroböckerna tillskriver även felaktigt världshistoriska ögonblick till Västerlandet vilket forskare menar är typiskt för en eurocentrisk historieberättelse. Exempelvis den industriella revolutionen i Storbritannien, jordbruksrevolutionen i Europa under medeltiden och upptäckten av och resandet runt Afrika är något som enbart hänförs till Västerlandet istället för att även Österlandets betydelse påpekas. De undersökta läroböckerna förmedlar inte en mångsidig historia vilket försvårar skolans arbete med olikheter och mångfald. Historieundervisningen behöver något eller någon som kan problematisera och komplettera innehållet i böckerna för att ge en mer korrekt och mångsidig bild av historien.   Vid en jämförelse av resultaten av analysen av de undersökta läroböckerna med tidigare forskning ger denna studie ändå stöd åt tesen att historieläroböckerna i mindre utsträckning än tidigare är eurocentriska och att läroböckerna långsamt anpassas till modern forskning, åtminstone när det gäller eurocentrism.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se. Jag valde att använda mig av nio nyhetsartiklar från intervallet 2008-01-01 till 2009-05-01 då lagen om könsneutrala äktenskap slutligen infördes i Sverige. Den teori som jag använde mig av var det queerteoretiska begreppet heteronormativitet och Judith Butlers heterosexuella matris vilken syftar till att beskriva hur heterosexualitet upprätthålls som det normala och naturliga i vårt samhälle. Jag använde också teorier kring objektivitet i nyhetsrapportering, nyhetsvärdering, diskurser samt hur nyheter skapas och definieras. Metoden som tillämpades på de nio artiklarna var kritisk lingvistik som presenterad av Roger Fowler. Denna metod var användbar för att öppna upp texterna och se de bakomliggande värderingar som texterna innehåller. Specifikt så tillämpade jag Fowlers analysverktyg transitivitet, transformationer, lexikala strukturer, modalitet och talhandlingar. Undersökningen visade att nyhetsdiskurserna i de artiklar jag tittade på hjälper till att hålla de homosexuella maktlösa och de politiska instansernas auktoritet bekräftas. Man väljer genomgående att strukturera ämnet könsneutrala äktenskap utifrån ett politiskt perspektiv där heterosexuella politiker får definiera debatten och tala om de homosexuella, som nästan aldrig själva kommer till tals. Majoriteten av källorna i nyhetstexterna utgörs av politiker. Politiska partier och kyrkan utgör också de mest aktiva aktörerna och de får sina röster hörda i texterna. De homosexuella och deras vilja att inkluderas i äktenskapsbegreppet beskrivs ofta implicit som ett problem som kyrkan och politikerna nu måste ta itu med.

Alkohol är en stor del av den svenska kulturen på många olika sätt. Utifrån en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöker denna studie hur artisterna Plura Jonsson och Kikki Danielsson representeras i relation till alkoholbruk i artiklar. Syftet med studien är att kartlägga likheter och skillnader i representationerna och diskutera dem ur ett genusperspektiv, i avseende att öka förståelsen för vilka normer som (re)produceras kring alkoholbruk i media, och på vilka sätt det sker. I undersökningen studeras hur de gestaltas, vilka egenskaper de tillskrivs, vilka likheter och skillnader som förekommer och resultaten tolkas sedan ur ett genusperspektiv. Teorier som studien grundar sig på är representationsteori, genusteori med fokus på genussystemet, teori om femininitet och maskulinitet samt teori om stereotyper. Materialet består av totalt sex onlineartiklar från tidningen Expressens webbsida, artiklarna ingår i nöjesgenren. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, med fokus på kritisk lingvistik och lexikal analys. Utöver det görs en kompletterande semiotisk bildanalys. Resultaten visar att det finns likheter i form av att de båda delvis gestaltas i negativa termer i relation till alkoholbruket. Men att skillnaderna är fler och består av en i högre grad negativ gestaltning av Danielsson än av Jonsson. För henne är det farligt, dåligt, oacceptabelt och för Jonsson är det mer normalt och godtagbart. Slutsatser som dras är att artiklarna genom vokabulär, lexikal stil och bild (re)producerar normer kring Danielssons och Jonssons alkoholbruk vilka präglas av genussystemets idéer om kvinnligt och manligt. Det förekommer till viss del stereotypa drag i vilka egenskaper de tillskrivs med undantag för några få aspekter.

This paper, ”How can you use such kind of oppression against women in your advertising!!!”- A qualitative study of the response H&M and Åhléns recieved due to their campaigns with veild women” is about how the veil and the veild woman are mentioned in the respons of the campaigns and which values that can provide the veiled woman in the society. To find this out, I have used a critical text analysis where I have analyzed the vocabulary and sentence structure. The theories underlying this study are post-colonial feminism, Stuart Halls representation and the New media landscape. All of these theories has been used to analyse the material. The results showed that the veil was both mentioned as a symbol of oppression and freedom and the veild woman was someone who, for some people, both fought for justice and a free society and by some, someone who is deeply oppressed. The conclusions that can be drawn from the results is that the veil, still is something that is seen as an oppression of women, and doesn’t belong in Sweden. But it is also possible to interpret it in such a way that the veil is something that has come to be accepted in society, and for many, gained a new and different meaning from before. The main conclusion is that the veil still is something that is highly debated and that the veiled woman is someone that the western countries have different views on.

The purpose of this essay is through a qualitative textual analysis, examine how Swedish sports journalism portrays two Swedish doping scandals in three Swedish newspapers and tabloids. This essay will, in its stage of analysis, relate to three relevant theories regarding scandals, nationalism and discourse. The first theory about scandals were appearing in all articles thanks to the five main points from the Thompsons theory. It was also noticed by the journalists’ use of words related to scandals. Billig’s theory about nationalism was also proved by the journalists and their articles through their disapproval of the two athletes doping. The discourse theory turned out to be a useful tool for the analysis of the articles. The theory made it possible to use different instruments to help the analysis Altogether, 34 articles were analyzed by a qualitative text analysis method. The result of the analysis found three main themes. First, the articles were written differently depending on when they were written. Secondly, every article about the athletes could, according to the scandal theory, be considered as a scandal. Last, journalists demonstrated nationalism through the absence of words such as Sweden or Swedish. Further, the studied material showed that the journalists are critical, scrutinizing, but also not impartial. The conclusion of studying the 34 articles combined with the theories and the method was that depending on what time and which athlete, the articles were written differently by the journalists. Lastly, the result showed that the previous research, although it showed that journalists are both objective or not, was relevant and proven in the essay.

This study aims to examine the representation of male and female solo artists, based on reviews of their concerts, found in Swedish newspapers using the method of Critical Discourse Analysis, CDA, with tools of critical linguistics. This is to illustrate how male and female solo artists are represented in morning- and evening papers, and to see if there are differences or similarities between the representations, depending on which newspaper it is from.   One theory important for this study is popular culture, what defines it and why some cultural entities are assumed to belong to either “high” or “low” culture. Based on these theories, this study has divided the four newspapers into these categories. The morning papers are traditionally seen as “high” culture, while the evening papers are traditionally considered “low” culture. We do, however, problematize the fact that this border is elastic. Other theories that are touched upon in this study are representation, stereotypes, masculinity and femininity in popular culture. Earlier research and articles about music criticism, judgment based on gender, stereotypes found about celebrities and female- aging are also seen as important for this study.   We organize the analysis in three categories: performance, activity (on stage) and the human body. Each category discuss the differences and similarities of the representation of male and female artists from the different newspapers. Some examples of the results are that all evening papers mentioned the age of all women and how the men were better performers. According to both the evening and morning papers, all men were better performers. We saw this in how the writers implied that the men could simply stand alone on stage and still deliver a good performance. Though all women had many activities on stage while performing, e.g. dancers, the articles focused on the men’s talent to perform and how the women struggled to perform on the same level. The focus on women were also more on their bodies and their songs about love and relationships.

Bakgrund: Att kategorisera genom språk är både nödvändigt och oundvikligt. Genom språket kategoriserar vi grupper och skapar normer genom att benämna och värdera skillnader och avvikelser. Tidigare forskning visar att språkliga handlingar andrafierar och kategoriserar individer och grupper i olika sammanhang. Syfte: Den här uppsatsen ämnar visa hur språk används för att producera föreställningar om gärningspersoner, som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor i två trådar om brott, från forumet Flashback. Metod: Studien utgår från den kritiska lingvistikens teori och metod. Det innebär att vi gör en lexikal analys av enskilda ord, en syntaktisk analys av nominalfraser, en semantisk analys och en analys av stilistiska markörer för modalitet. Resultat: Denna studie visar hur språk används för att producera föreställningar som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor. Med hjälp av den kritiska lingvistikens teori och metod kan vi visa hur strukturer av enskilda ord och nominalfraser kategoriserar gärningspersonerna i de två undersökta trådarna, genom att verka skillnadsskapande. Språkhandlingar i vårt undersökta material, reproducerar och upprätthåller kategorisering genom att bl.a. inta en vetenskaplig attityd. Språket andrafierar och kategoriserar på individnivå och gruppnivå utifrån bl.a. ålder, funktionsvariation och härkomst. Medvetna eller omedvetna ordval skaparen föreställning om en kategori människor vilka utgör ett hot mot kvinnor, den svenska kulturen och de svenska värderingarna.

The purpose of this study is the reports of Peak Oil in Swedish newspapers. In otherwords, how do the news portray or describe the concept and what sources are usedwhen writing articles. With this in mind, I have studied eight published articles in threeSwedish newspapers, Dagens Nyheter, Dagens Industri and Svenska Dagbladet. To studythese articles I've used a qualitative content analysis, as a method, or more specific aCritical Discourse Analysis (CDA). This method was chosen due to it's tools to examinethe text itself and to reveal the structures, unconscious meaning and power of words.Further more I have used theories as agenda-setting (including framing and priming),ideology and newsworthiness to complement the study. The result from the content analysis shows two evident ideologies, one with aneconomic perspective and the other with an environment perspective – with resourcelimitation in mind. The credibility of the sources used depends on who wrote the texts,where both sides tried to be as convincing as possible when presenting their truth andfacts. Overall the environment perspective was portrayed as doomsayers and pessimistswith a greater degree of uncertainty, while the economic perspective was described asoptimists and with certainty. Regarding the sources the paper also shows that in all thearticles confirm and legitimize the power to certain sources. One particular sourcestands out, specifically Kjell Aleklett who is represented in more than half of the articles.One probable reason being that he is an respected scientiest who primarily representsthe resource limitation aswell as the enviroment perspective. Another that journalistsuse certain sources to apper credible, but also let sources with power to keep holding onto it.

This study focus on how two local news papers in the northen part of Sweden reported about the investigation of illegal hunting, called Kalixhärvan, in the years of 1983-1984. The study also adress how this newspapers presented the agents that is mentioned in the newsarticles, who played an importent part during the investigation. The study is based on the analysis of eight articles involving the investigation. The aricales is selected from march 1983 to march 1984. The analys is made using the method of critical linguistics and with the theoretical ground in theories of masculinity and stereotypes. Critical linguistics has five methodological tools which are used in the study. The results of this study showed that the news articles uses stereotypes, language and words to make the news more thrilling. The study also showed that the police goes against the given stereotype in the way that the are portrayed as criminales. The hunters are mostley portrayed as an northern-Swedish stereotype, which are a person who loves the nature, hunting, snowmobiles, weapons and lives in a macho-culture. But they are also portrayed as a criminal group of pepole, who are hunting illegaly with illegal weapones. The study also shows how the witness of the crime are threatened by both hunters and police officers.