Den här systematiska litteraturstudien behandlar elevers inställning till matematik i åldrarna fem till tolv år. Syftet med litteraturstudien är att beskriva elevers inställning till matematik samt identifiera faktorer som kan påverka inställningen. Matematik ses ofta som ett abstrakt och svårt ämne. En negativ inställning till ämnet kan leda till en brist på koncentration och därmed ett minskat lärande, vilket i sin tur påverkar matematikprestationerna. En brist på förståelse för matematik kan skapa frustration och en motvilja mot ämnet. I litteraturstudien har tolv artiklar granskats och sammanställts samt teman har identifierats. Resultatet visade en stor del positiva känslor för matematik i tidiga åldrar. De negativa känslorna framkom till störst del i de högre åldrarna och kan kopplas samman med undervisningsmetoder och ens egen matematiska förmåga. Studien belyser de påverkande faktorerna till elevers inställning samt hänvisar till ett skapande av positiva attityder. Undervisningsmetoder för att skapa positiva inställningar och känslor kring matematik främjas samt ett vuxet stöd från föräldrar och lärare.

Skolans uppdrag är att säkerhetsställa att alla elever har samma möjligheter att tillgodogöra sig kunskap och därmed utvecklas. Alla elever lär sig på olika vis och har också behov av att visa sina kunskaper på olika sätt. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv blir vår roll som speciallärare att arbeta för en tillgänglig lärmiljö, där vi också ser till att elever som är i särskilda utbildningsbehov i matematik får rätt förutsättningar att visa sina kunskaper. För att kunna genomföra ovanstående behövs kunskap om bedömningsformer utifrån ett elevperspektiv. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om elevers uppfattningar av skriftliga summativa bedömningssituationer, i synnerhet elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM, och hur bedömningssituationen påverkar deras möjligheter att visa sina kunskaper. Utifrån studiens syfte och frågeställningar genomfördes ett antal kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av fenomenografin. Studiens empiri visar att elever generellt uppfattar summativa bedömningssituationer som stressande. Den visar också att vissa elever uppfattar att de får möjlighet att visa vad de kan. Elever i SUM däremot uppfattar situationen starkare, där stressen tar sig i uttryck i en negativ påverkan av arbetsminnet samt ger fysiska symptom såsom magont, illamående och huvudvärk. Slutsatsen som kan dras utifrån empirin är att elever i SUM påverkas i högre grad av summativa bedömningssituationer, vilket i sin tur leder till att de inte får rätt förutsättningar att visa sina kunskaper. Här blir vårt uppdrag som speciallärare att agera kvalificerad samtalspartner och rådgivare för att föra elevernas talan och se till att de får rätt förutsättningar att lyckas i skolan. / The mission of the school system is to ensure equal opportunities for all students to acquire knowledge and thereby develop. All students learn using different strategies and therefore have the need to demonstrate their knowledge in various ways. From a special education perspective, our role as special educators is to work towards an accessible learning environment, where we ensure that students with special educational needs in mathematics are provided with the right conditions to demonstrate their knowledge. To achieve this, knowledge of assessment methods from a student perspective is needed. The purpose of this study is to highlight students' perceptions, especially students with special educational needs in mathematics (SUM), and how summative assessment methods affect their opportunities to demonstrate knowledge. The study can contribute knowledge of opportunities and barriers based on the chosen assessment method. Based on the purpose of the study and the research questions, a number of qualitative in-depth interviews were conducted and analyzed using phenomenography. The study's empirical data shows that students generally perceive summative assessment situations as stressful. It also shows that some students perceive that they have an opportunity to show their knowledge. However, SUM students perceive the situation more deeply, with stress having a negative impact on working memory and causing physical symptoms such as stomachaches, nausea, and headaches. The conclusion drawn from the empirical data is that SUM students are more affected by summative assessment situations, which in turn means that they do not have the right conditions to demonstrate their knowledge. In this context, our role as special educators is to act as qualified conversation partners and advisors to advocate for students and ensure that they have the right conditions to succeed in school.