Poor learner performance in mathematics is consistently observed throughout the education system in South Africa and starkly pronounced in historically disadvantaged schools in historically disadvantaged environments. Despite interventions such as nofee paying policy, a National Strategy for Mathematics, Science and Technology and National School Nutrition Programme, poor learner mathematics performance remain endemic. Learner achievement studies have mainly focused on identifying individual characteristics, ignoring the protective processes that promote mathematical resilience. This study aims to explore how disadvantaged learners in disadvantaged environments learn mathematics in the Further Education and Training band. A two-stage or phased sequential exploratory mixed-method design, with the qualitative phase preceding the quantitative phase was anchored within the socioecological resilience perspective. The study framework that draws from the work of Vygotsky, Carroll and Skovsmose, focuses on the dynamic interactions between learners and the connection between the home and the school. In this framework, learner mathematics achievement is a means towards the learner’s foreground. Mathematical learners who displayed improvement in their mathematical achievement, as identified by their previous achievements within the Further Education and Training band were targeted in this study. A total of nine Grade 12 learners (five boys and four girls) learning mathematics in disadvantaged environments from Johannesburg West and Johannesburg Central Education Districts were purposively selected for Phase 1 and one-on-one semi-structured interviews were conducted with them. A questionnaire that was supported by findings from the interviews was administered to 461 respondents (55% (253) female and 45% (208) male) learning mathematics in Grade 10, 11 or 12 in Phase 2 to develop a Mathematical Resilience Scale within a South African context. Thematic analysis and exploratory factor analysis are the two main data analysis techniques sequentially utilised in the study. Results of this study reveal a variety of processes undertaken by mathematical learners to develop mathematical resilience. These processes include access to social-relationships that give rise to the use of assessment feedback as a learning strategy for learning mathematics. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2020. / Science, Mathematics and Technology Education / PhD / Restricted

Hur får matematiklärare tillsammans med specialläraren, ungdomar att efter upprepade misslyckanden med matematik att fortsätta kämpa. Svaret på den frågan kan vara matematisk elasticitet. Matematisk elasticitet är något som skulle vara värt att utveckla hos ungdomar i Sverige. De fyra grundpelarna matematisk elasticitet står på är att eleven har vetskap om: Tro på att hen kan lära sig matematik, värdet av kunskap i sitt framtida liv, för att utvecklas i matematik behöver eleven lägga ner tid på träning i matematik, och att våga bege sig in i utvecklingszonen och att stanna kvar där med hjälp av stöttning från läraren är viktigt. I den semistrukturerade intervjustudien ingick sju personer. Från intervjuerna sorterades citat in i sju kategorier enligt följande: tid, negativa känslor, positiva känslor, motivation, externmiljö, internmiljö och förhållningssätt. Studien visade att trots upprepade misslyckanden så går det att övervinna svårigheter. Ingenting är omöjligt. Det fanns elever med en inre motivation som tack vare det lyckades att klara matematiken trots tidigare misslyckanden. Mycket tack vare matematisk elasticitet. Som speciallärare i matematik är det lätt att fokusera på enstaka saker i matematik som måste läras ut, och att se helheten är lätt att glömma bort. Att istället fokusera på matematisk elasticitet är ett sätt att lära eleven självhjälp och inte bli beroende av vilken lärare som hen har. Komvuxlärarna jobbade med matematisk elasticitet fast de inte var medvetna om begreppet och vad det innebär, instinktivt gjorde de det ändå. / How do the mathematics teacher together with the special teacher get pupils to struggle after repeated failures? Mathematical resilience could be the answer. In a Swedish context this is something needed to develop pupils in mathematics. One way out of this is to focus on three important themes: value, struggle and growth. From this it develops four different knowledges such as having a growth mindset, mathematics can be valuable, struggle and support to stay in the growth zone. Seven persons were interviewed using semi structured interviews. Selected quotes were sorted in seven categories as follows: time, negative feelings, positive feelings, motivation, extern-, intern-environment and treatment. The study shows that if a pupil has difficulties with mathematics things are not hopeless. There were pupils with intrinsic motivation who succeeded after several failures with the help of mathematical resilience. This is valuable to know for special teachers. The math teachers at the adult-school was not aware of that they worked with mathematic resilience, but instinctively they did.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka erfarenheter av och uppfattningar om matematiklärande hos gymnasie- och vuxenstuderande i matematiksvårigheter för att därigenom öka kunskapen om denna elevgrupp och bättre kunna möta skilda undervisningsbehov. Frågeställningarna som ämnas besvaras är hur gymnasie- och vuxenstuderande som befinner sig i matematiksvårigheter beskriver sina möjligheter till lärande och utveckling i matematik och på vilket sätt dessa uppfattningar och erfarenheter kan relateras till begreppet matematisk resiliens. Matematisk resiliens härstammar ifrån psykologisk resiliens och handlar bland annat om att hantera och övervinna motgångar knutna till matematiklärande. Tidigare forskning kring matematisk resiliens är framförallt gjord i USA och Storbritannien och fenomenet är ännu inte studerat i någon högre utsträckning i svensk kontext. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med en hermeneutisk ansats. Studiens resultat presenteras i teman som beskriver möjlighet till lärande och utveckling i matematik kopplat till synen på förmåga, synen på arbete och ansträngning, synen på matematikens relevans och värde samt synen på hur känslor påverkar matematiklärandet. Resultatet diskuteras i relation till matematisk resiliens och vi konstaterar att arbetet med att öka elevers matematiska resiliens kan vara ett sätt för lärare och speciallärare i matematik att öka måluppfyllelse och att uppmärksamma de affektiva aspekterna av matematiklärande. Detta kan exempelvis ske genom användningen av the growth zone model och explicit undervisning kring olika studiestrategier samt att teorier om mindset särskilt beaktas vid utformandet av undervisningen. Sammanfattningsvis visar vår analys av resultatet att det är viktigt att ta i beaktande äldre elevers erfarenhetsmässiga bagage av återkommande misslyckanden och komplexa relation till matematiklärande.