Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.

Resandet försiggår i korridorer och fickor - mellanrum mellan här och där. Präglade av flyktighet och anonymitet utgör dessa rum en optimal plattform för introspektiv aktivitet. På bussen, tåget, flygplatsen, hotellet är vi ensamma tillsammans.  Projektet utgår ifrån en teoretisk undersökning av hotell och andra icke-platser som det globala kommunikationssamhället bidragit till.  De temporära rum som resande och hotellvistelser erbjuder ger utrymme för oss att ifrågasätta och utvärdera oss själva och vår identitet. Undersökningen fokuserar på individens påverkan av att befinna sig på avstånd från ”verkligheten”. Mariefred lämpar sig synnerligen bra att placera ett hotell marknadsfört som en plats man kan söka sig till för att vara ensam tillsammans med andra och fullt ut tillåta sig själv att befinna sig i mellanrummet, både fysiskt och psykist. Ambitionen har varit att utveckla ett hotellförslag där arkitekturen - såväl visuellt som rumsligt och konceptuellt - förstärker och uppmuntrar till asocial samvaro och introvert utforskning. / Travelling takes place in corridors and pockets - spaces inbetween here and there. Characterized by volatility and anonymity, these rooms provide an optimal platform for introspective activity. On the bus, the train, at the airport, the hotel - we are alone together. The project is based on a theoretical investigation of hotels and other non-places that the global society of communications has spawned. The temporary rooms that traveling and hotel stays provide, create a platform for us to question and evaluate our selves and our identity.The investigation focuses on how individuals who find themselves at a distance from "reality" react and are impacted.  Mariefred is a particularly well suited location for a hotel that markets itself as a place one can go to to be alone togehter with others and to fully allow oneself to be in the between - both physically and mentally. The ambition has been to develop a hotel where the architecture - both visually, spatially and conceptually - enhances and encourages antisocial togetherness and introverted exploration.

Kindergarden - How can we create different synergies between different fields that they can benefit from each other? What different activities will suit the kindergarden? How will our perception of the kindergarden, of its need and function in society, change? In this Degree Project in Architecture I will be investigating the combination of the kindergarden together with a restaurant and a dance studio. I believe these activities will harmonize since they have overlapping benefits: We all eat, move and grow. With the new architectural activities in mind, I will further investigate the importance of the kindergarden as a part of society, more specifically our perception of what function it may, may not or could fill. I share the idea with a lot of authors, scientist that we are headed toward a society where children are kept too safe, thus minimising their chance to experience and learn to cope with a harsh reality when they grow up as adults. It's ok to get hurt to an extent, as long as they do not endanger their lives.