Spelling suggestions: "subject:"densamma"" "subject:"gemensamma""
1 |
"På en rast händer det ju så mycket mer än att man bara är ute och tar lite luft." : En kvalitativ studie om fritidslärares arbete med styrd rastverksamhet. / ”On a break much more happens than just being outside to take a breath of air” : A qualitative study of how recreational teachers work with the operation of controlled recessPetersson, Marie, Jönsjö, Emma January 2018 (has links)
Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra
|
2 |
Arbetsterapeuters erfarenheter av att bemöta ensamhet och främja social delaktighet hos äldre : En kvalitativ intervjustudieVestin, Sandra, Mårtz, Tina January 2021 (has links)
Idag visar statistik att äldre personer är en målgrupp som deltar mindre i sociala aktiviteter än övriga grupper i samhället, vilket kan göra dem mer utsatta för ensamhet. Arbetsterapeuter i kommunal verksamhet möter dagligen äldre personer i sitt yrkesutövande inom hemsjukvård. Där utgör arbetsterapeuten en viktig roll i att möjliggöra meningsfulla aktiviteter och en fungerande vardag. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att i sitt arbete bemöta ensamhet och främja social delaktighet bland äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom kommunal verksamhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier; Att uppmärksamma ensamhet och stödja social delaktighet, Begränsningar i arbetet med att främja social delaktighet hos ensamma äldre samt Utvecklingsområden för att bidra till social delaktighet. Resultatet visar att arbetsterapeuter vanligen träffar ensamma äldre och att det är viktigt som arbetsterapeut att bemöta detta. Informanterna upplever att dem indirekt arbetar med att främja social delaktighet i deras uppdrag, men att det är svårt att prioritera på grund av tids- och resursbrister. En önskan finns därför att utveckla arbetssättet inom kommunal arbetsterapi för att kunna fokusera mer på social delaktighet. Slutsatsen är att arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet bemöter målgruppen ensamma äldre, men skulle behöva mer utrymme för utveckling inom området för att kunna arbeta mer ingående med social delaktighet.
|
3 |
Ensamma tillsammans : Hotell i Mariefred / Alone together : Hotel in MariefredHeymowska, Helena January 2015 (has links)
Resandet försiggår i korridorer och fickor - mellanrum mellan här och där. Präglade av flyktighet och anonymitet utgör dessa rum en optimal plattform för introspektiv aktivitet. På bussen, tåget, flygplatsen, hotellet är vi ensamma tillsammans. Projektet utgår ifrån en teoretisk undersökning av hotell och andra icke-platser som det globala kommunikationssamhället bidragit till. De temporära rum som resande och hotellvistelser erbjuder ger utrymme för oss att ifrågasätta och utvärdera oss själva och vår identitet. Undersökningen fokuserar på individens påverkan av att befinna sig på avstånd från ”verkligheten”. Mariefred lämpar sig synnerligen bra att placera ett hotell marknadsfört som en plats man kan söka sig till för att vara ensam tillsammans med andra och fullt ut tillåta sig själv att befinna sig i mellanrummet, både fysiskt och psykist. Ambitionen har varit att utveckla ett hotellförslag där arkitekturen - såväl visuellt som rumsligt och konceptuellt - förstärker och uppmuntrar till asocial samvaro och introvert utforskning. / Travelling takes place in corridors and pockets - spaces inbetween here and there. Characterized by volatility and anonymity, these rooms provide an optimal platform for introspective activity. On the bus, the train, at the airport, the hotel - we are alone together. The project is based on a theoretical investigation of hotels and other non-places that the global society of communications has spawned. The temporary rooms that traveling and hotel stays provide, create a platform for us to question and evaluate our selves and our identity.The investigation focuses on how individuals who find themselves at a distance from "reality" react and are impacted. Mariefred is a particularly well suited location for a hotel that markets itself as a place one can go to to be alone togehter with others and to fully allow oneself to be in the between - both physically and mentally. The ambition has been to develop a hotel where the architecture - both visually, spatially and conceptually - enhances and encourages antisocial togetherness and introverted exploration.
|
4 |
Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne TotoroFredriksson, Joel January 2022 (has links)
In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
|
Page generated in 0.0502 seconds