<p>The aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as well as to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects.The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad.</p>

<p>Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna. Trots att gemensamma operationer finns med som ett koncept för hurFörsvarsmakten skall kunna genomföra operationer och det till och med finns en egen doktrin för det,genomförs det så gott som inga övningar. Och det finns med som ett mål trots att det i mångt och mycketsaknas materiel för att öva gemensamma operationer på ett bra sätt, exempelvis kan nämnas detgränssnitt för kommunikation och länksystem för måldata som är helt olika mellan enheterna i de olikaarenorna. På förbandens nivå ses det mestadels som något för högre nivå att samordna sådana övningaroch operationer. Detta är med största sannolikhet sant. Det måste ges tydligare direktiv för hurgemensamma operationer skall övas och användas för att det skall få genomslag på lägre nivå.</p> / <p>The Swedish Armed Forces has in the document “Försvarsmaktens utvecklingsplan2010-2019” expressed that the capability to conduct joint operations, within the frameof temporary combat groups, is to be developed in the coming years.The same is also expressed in the document “Verksamhetsuppdrag 2009” where jointoperations are said to be especially considered in exercises within the frame ofterritorial integrity. This is one of the operative commander’s priorities, which shouldindicate that the number of exercises, where joint operations capability especially istrained, should be at least a few. That is not the case. The exercises that are conductedwithin the littoral area are not coordinated with the army at all, although someexercises are coordinated with the air force. Despite the fact that joint operations areaccepted as a concept of how the Swedish Armed Forces is supposed to performoperations there are as good as no exercises at all. There is even a special doctrine forjoint operations.A big problem with joint operations in the Swedish Armed Forces is that there is nocommon equipment to perform joint operations exercises in a good and effective way.For example there is no common interface for communication and linking of targetacquisition data between the units of different arenas.At the regiment/flottilla level joint operations exercises are mostly seen as somethingto be coordinated at a higher level. This is probably true and the conclusion is that ithas to be clearer how a joint operation is to be conducted at a lower level in order to beaccepted.</p>

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna. Trots att gemensamma operationer finns med som ett koncept för hurFörsvarsmakten skall kunna genomföra operationer och det till och med finns en egen doktrin för det,genomförs det så gott som inga övningar. Och det finns med som ett mål trots att det i mångt och mycketsaknas materiel för att öva gemensamma operationer på ett bra sätt, exempelvis kan nämnas detgränssnitt för kommunikation och länksystem för måldata som är helt olika mellan enheterna i de olikaarenorna. På förbandens nivå ses det mestadels som något för högre nivå att samordna sådana övningaroch operationer. Detta är med största sannolikhet sant. Det måste ges tydligare direktiv för hurgemensamma operationer skall övas och användas för att det skall få genomslag på lägre nivå. / The Swedish Armed Forces has in the document “Försvarsmaktens utvecklingsplan2010-2019” expressed that the capability to conduct joint operations, within the frameof temporary combat groups, is to be developed in the coming years.The same is also expressed in the document “Verksamhetsuppdrag 2009” where jointoperations are said to be especially considered in exercises within the frame ofterritorial integrity. This is one of the operative commander’s priorities, which shouldindicate that the number of exercises, where joint operations capability especially istrained, should be at least a few. That is not the case. The exercises that are conductedwithin the littoral area are not coordinated with the army at all, although someexercises are coordinated with the air force. Despite the fact that joint operations areaccepted as a concept of how the Swedish Armed Forces is supposed to performoperations there are as good as no exercises at all. There is even a special doctrine forjoint operations.A big problem with joint operations in the Swedish Armed Forces is that there is nocommon equipment to perform joint operations exercises in a good and effective way.For example there is no common interface for communication and linking of targetacquisition data between the units of different arenas.At the regiment/flottilla level joint operations exercises are mostly seen as somethingto be coordinated at a higher level. This is probably true and the conclusion is that ithas to be clearer how a joint operation is to be conducted at a lower level in order to beaccepted.

The aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as well as to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects.The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad.

Interoperabilitet som förutsättning för gemensamma operationer.   En analys av, för svenska Försvarsmakten styrande och inriktande dokument, utifrån Michael Codners teorier om interoperabilitet. Sammanfattning: I Försvarsmaktens uppdrag från regering och riksdag står det att huvuduppgiften är att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar med grunden i förmåga till väpnad strid. Därutöver beskrivs att denna uppgift skall kunna lösas enskilt eller i samverkan med andra. Försvarsmaktens förband ska även ha förmåga att verka försvarsmaktsgemensamt. I samverkan med andra kan innebära någon form av gemensam operation. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet. I svensk Militärstrategisk doktrin står det att den ska harmonisera med internationella doktriner för att vara kompatibel med dessa. Om nu svensk definition av interoperabilitet hänför sig till internationella tolkningar av begreppet, på vilket sätt skapar de dokument som inriktar och styr Försvarsmakten, förutsättningar för interoperabilitet, mellan nationella enheter och med internationella samarbetspartners. Att analysera om dessa förutsättningar finns i styrande dokument är syftet med denna uppsats.   Interoperabilitet definieras av Försvarsmakten som en förmåga att fungera effektivt inom multinationellt samarbete. För analys av Försvarsmaktens styrande dokument skapas i uppsatsen ett analysschema som grundar sig på internationell forskning om interoperabilitet. Analysen kommer fram till att de flesta av interoperabilitetens dimensioner berörs av något dokument men också att det finns utvecklingspotential. Avslutande diskussionen redogör för ett antal förslag på utveckling av de styrande dokumenten för att dessa bättre ska skapa förutsättningar för interoperabilitet och gemensamma operationer.

<p>I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.</p>

I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet.

Problematisk skolfrånvaro är ett begrepp som innefattar barn som inte går till skolan. Det ären komplex problematik och arbetet med problematisk skolfrånvaro kräver anpassning eftervarje unik individ och situation. Denna studie syftar till att undersöka vad professionella somarbetar med problematisk skolfrånvaro i en svensk glesbygdskommun har för idéer ochtankar om problematisk skolfrånvaro, hur de vill arbeta med den och hur det praktiska arbetetgenomförs. För att ta reda på detta så har det genomförts kvalitativa intervjuer medgrundskolerektorer, socialtjänstens öppenvård samt chef för elevhälsan. Intervjuernatranskriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Studien har en abduktiv ansatsvilket innebär att teoretiseringen skedde parallellt med datainsamlingen. När mönster kundeidentifieras så växte den teoretiska referensramen fram. Ett genomgående tema somidentifierats är betydelsen av gemensamma faktorer, det vill säga faktorer som är oberoendeav vilken metod eller arbetssätt man använder (the Dodo-bird verdict). En gemensam faktor iden här studien visade sig vara relationen mellan skola/behandlare och elev. Trots attinformanterna anser att relationen är central så finns det en antydan till osäkerhet kring hurman förväntas arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro. Det verkar finnas enuppfattning om att man borde följa tydliga metoder. Denna uppfattning kan möjligenhärstamma ifrån influenser i samhället som påverkat hur vi ser på legitimering avverksamheter. Att den ska ske genom evidensbaserad praktik och standardiserade metoder.Dessa influenser bidrar till svårigheter för det relationella arbetet att ta plats och utvecklas.

Inom serviceforskning har synen på värdeskapande skiftat från att värde produceras av företaget till att kunden är drivande i den värdeskapande processen. Företagets möjlighet till värdeskapande begränsas till att påverka kundens värdeskapandeprocess. Inom "Service Logic" betraktas företaget kunna medskapa värde genom direkt interaktion med kunden. Traditionellt anses frontoffice vara den del av företaget som har denna interaktion, medan backoffice agerar avskilt från kunden. Utifrån att synen på värdeskapande har skiftat, syftar uppsatsen till att undersöka hur backoffice kan vara delaktiga i kundens värdeskapandeprocess genom plattformar av direkt interaktion. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med anställda på backoffice i flygbolaget SAS. Resultatet visar att det finns plattformar för direkt interaktion mellan backoffice och kund där medskapande av värde kan ske. Plattformarna återfinns i företagets produktutveckling, i backoffice dagliga arbetet samt i backoffice delaktighet i frontoffice. Resultatet tyder på att backoffice har en större roll som medskapare i kundens värdeskapandeprocess än vad tidigare forskning visar.