The purpose of this thesis is to examine how some Swedish teachers use film and movies as a resource when they teach religious studies in upper secondary school. Three questions were created to define the main focus of the thesis namely how the teachers perceived how they used film, how they justified there use and which advantages and disadvantages they see with using film in their teaching. To be able to answer them correctly the empirical data was collected by two methods; a survey and three interviews. The empirical data was then related to previous research in the same field. The thesis concludes that the teachers use film in the classroom in many ways, including as a way to present facts about religions to the students and as a way to make it easier to understand difficult parts of the subject. They also use film as way to make the students better at understanding and discussing different perspectives of religion and ethics. The main disadvantages film has is that it take a lot of time to show a film and use it in a meaningful way. The teachers also sometimes finds it hard to find a film that suits the purpose of showing it.

Uppsatsen ämnar ge perspektiv på filmpedagogiska ideal vid analys av film i skolan. Studienundersöker vilken roll filmens formalistiska berättarkomponenter kan få i filmpedagogiskaresurser riktade till skolverksamheten, genom att analysera samtida filmhandledningarproducerade av Svenska Filminstitutet.Studien visar att det filmspecifika, så som formalistiska komponenter, riskerar få enunderprioriterad roll både i urvalet av filmer till filmhandledningar, likväl som i de parametrarhandledningarna lyfter. Genom tematiska ramar intar handledningarna allt som oftastmedieneutrala perspektiv, där arbete med bland annat temat värdegrund verkar står i centrumför analys av film i skolsammanhang. Samtidigt tyder analyserna i följande studie på att etthelhetsperspektiv är möjligt. Vilket öppnar upp för möjligheter till att i filmpedagogiskasammanhang både ta fasta på teman som värdegrund genom filmens innehåll eller tolkning avde kulturella koder som uttrycks, likväl som att utveckla en fördjupad förståelse för film- ochbildspråk genom tolkning av filmens formalistiska komponenter.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer.

Denna studie syftar till att undersöka filmpedagogik i en digital era, genom att sätta barnen ochkameran i centrum. Studien placerar sig inom forskningsområdet visuell kultur och är gjordmed hjälp av dubbla perspektiv; det konstnärliga/praktiska och det vetenskapliga/pedagogiska.Frågeställningarna undersöks med hjälp av ett filmat dokumentationsmaterial från en workshopmed barn, samt genom dokumentationsmaterial från en workshop inne i en camera obscura påKonstfacks vårutställning 2017. Workshopen i camera obscuran utgjorde även den gestaltandedelen av detta mastersarbete. Det empiriska materialet är insamlat genom metoden visuellperformativ etnografi. I analysen letar jag upp situationer där barnens agerande stör mig pånågot sätt, vilket blir en metod att hitta de konventioner inom filmpedagogiken jag villgenomlysa och utmana. Med hjälp av teoretiska verktyg från det posthumanistiska tänkandetanalyserar jag materialet. Resultaten från studien pekar på att en ny filmpedagogik, anpassadtill det digitala, skulle kunna utgå från barnen och drivas av barnens intresse och utforskandemed kameran, snarare än att barnen ska lära sig en fast norm för vad film är. Resultaten visarockså att genom att göra bildfenomenet som uppstår i camera obscura till en utgångspunkt förfilmpedagogiken kan synen på vad film är och kan vara idag utforskas vidare och därmedlösgöras från konventioner bundna till en analog teknik.

I detta arbete undersöks filmens plats i fritidshemsverksamheten, vad som visas i verksamheten och hur det motiveras. Utifrån detta har vi utfört 11 kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma inom fritidshemmet. Vi har i vår datainsamling kunnat urskilja resultat som pekar på hur pedagogerna använder film och deras syn på film i verksamheten. Vad vi kan se är att filmens främsta användningsområde är att underhålla barngruppen och ge utrymme för rekreation. Alla informanter upplever svårigheter i samband med filmvisning. Svårigheterna grundar sig i yttre faktorer som föräldrar och ledning samt en oro för att filmerna i sig innehåller problematik. Alla informanterna har en vilja att skydda barnen från att utsättas för olämpliga filmer, vad som är olämpligt är dock till viss del subjektivt. Vissa av pedagogerna ser film som en källa till pedagogiska diskussioner samt en given del i temaarbeten, detta kan vi även se stöd för i forskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa och utforska filmens plats i undervisningen på en gymnasienivå, med särskild fokus på hur film kan användas för att gestalta livsfrågor. Underlaget till den här kunskapsöversikten har samlats in genom sökningar på sökmotorerna Educational Research Complete, Educational Resources Information Center via EBSCO samt SwePub, resultaten av sökningarna på dessa sökmotorerna utgör majoriteten av våran kunskapsinsamling, våran handledare hänvisade oss även till litteratur inom ämnet. Efter en utforskning av vad som hade skrivits i behandlade källor kan man se att det finns en generell positiv inställning till film som läromedel i skolan. Forskningen vi behandlade menade bland annat att filmen har en god förmåga att utmana de ställningstaganden elever har och uppmanat dem att överväga nya perspektiv. Vidare, att kontemporär film kan vara ett utmärkt läromedel för att engagera elever i religiös utforskning. Film kan användas i klassrummet för att stimulera elevernas nyfikenhet, engagemang för olika situationer och företeelser samt deras inlevelse i lärandematerialet. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att få fram forskning om hur filmpedagogik används i verkliga klassrum i Sverige och om och hur pass mycket lärare känner till om filmpedagogik och hur man bäst använder film i klassrummet.

I den här uppsatsen undersöker jag filmhandledningar, ett läromedel riktat till lärare, utgivet av Svenska Filminstitutet. Jag undersöker vilka slags frågor som ställs i filmhandledningarna och sätter dem i relation till: filmpedagogisk forskning, läroplanen och lärares efterfrågan på material. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys och enkätundersökning. Utifrån min analys jämför jag filmhandledningarna med filmpedagogisk forskning och med läroplanen. I enkätundersökningen svarar 55 svensklärare i gymnasiet på vad för slags material de helst använder när de undervisar med film. Enkätsvaren jämförs med analysresultaten. Resultaten visar att filmhandledningarna från Filminstitutet stämmer överens med filmpedagogikens syn på filmanalys. Filmhandledningarna förankras i läroplanens två första kapitel genom värdegrunden, demokratiuppdraget och målen om kulturella upplevelser. Filmhandledningarna är också förankrade i ämnesplanerna för svenska 1 och svenska 2. Resultaten visar att det finns fyra typer av frågor som ställs i filmhandledningarna: innehållsfrågor, tolkningsfrågor, egna tankar-frågor och uppgiftsfrågor. De teman som finns i filmhandledningarna är: samhälle:värdegrund, samhälle:demokrati, identitet, relationer, filmen:form, filmen:innehåll samt övriga teman. Lärarna som svarade på enkätunder-sökningen vill använda sig av material med koppling till kunskapskraven, vilket saknas i filmhandledningarna. Samtidigt stämmer den typen av frågor som / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

This study is about applying narrative theory into the media classrooms. Can a teacher create wonder and curiosity in his or her classroom by using classic storytelling techniques? The use of compelling storytelling has been used throughout history. With today’s media climate and the endless amount of streaming entertainment that surrounds us, makes us feel, fantasize, become inspired, and forget about time and space, how can we as teachers not imagine applying that sense of wonder into the classroom? This study´s main focus is on cliffhangers as an educational tool in the classroom and examines the teachers’ point of view on the subject of cliffhangers and the use of narrative techniques. How can a teacher apply classical narrative techniques to keep or even inspire to wonder, curiosity, and the will to learn more in the media classroom? Does a cliffhanger motivate the student to learn more? Do professional teachers see possibilities or restrains by using narrative techniques, such as cliffhangers in their classroom? Lastly, how can a cliffhanger contribute to a more creative classroom climate? This paper tries to find the answers to these questions. This paper examines the concept of cliffhanger, how to construct one, how it is used in normal context within film and television, and how it can be used as a creative tool in the classroom. I create two cliffhangers for two teachers and observe their performance in the classroom. Supported by previous research concerning the importance of film pedagogy in school and media education, the concept of affordance, narrative theory, achieving a sense of wonder, and the importance of a creative teaching practice. The reason for this study is to inspire and awake new ideas in other teachers to how one can practice a creative classroom and to hopefully stimulate the students to their own creativity and wonder. The result points to the importance of keeping the cliffhanger relevant to the assignment and subject, the teacher’s performance, and a general positive outlook on narrative techniques in the classroom. With the major theme cliffhanger and narrative theory in education, this study is summarized and presented with a 3D structure of the literally word cliffhanger in a cliffhanger situation. Will the creative teacher save the day? To be continued…