Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande läroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjätte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsområden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgå från de mål som skolverket har satt upp för åk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsområden, undersöks de kunskaper som krävs för att lösa tre räkneuppgifter i Mattestegen B Höst/Vår Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att läromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjälp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhållande till andra begrepp och framställs med hjälp av lärarens engagemang och barnens kreativitet.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. </p><p>Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.