This thesis is a study of six Middle Kingdom bread moulds that are currently part of collections in Swedish museums. This thesis is also a discussion on the problems in early Egyptological documentation, with focus on sites such as Mirgissa, Abu Ghalib and Hawara. These are the rumoured places of origin of the six moulds that are part of the analysis for this thesis, three which are from the Gustavianum in Uppsala, and three which are from the Medelhavsmuseet in Stockholm. This author hopes to shed some new light on these objects and give them the documentation they deserve. By presenting two case studies on more modern excavations at the sites of Mersa Gawasis and Elephantine, this author will discuss what can be done to move forward in documenting objects in the future, regardless of if they are new finds or if they are a re-documentation of old ones. Furthermore, by using typology theories, the aim is to look at how documentation can get better. This author strives to place these moulds into a new light and bring forth some much-needed documentation to these types of bread moulds. / Denna uppsats är en studie gällande sex brödformar från Mellersta Riket, som förnärvarande finns i kollektioner i svenska museum. Denna Uppsats är också en diskussion om de problem som finns i tidig egyptologisk dokumentation, med fokus på områdena Mirgissa, Abu Ghalib samt Hawara. Dessa är de spekulerade platserna av ursprung för de sex formarna som är del av analysen för denna uppsats, tre som kommer från Gustavianum i Uppsala, och tre som kommer från Medelhavsmuseet i Stockholm. Denna författare hoppas på att ge nytt ljus till dessa objekt och ge dem den dokumentation som de förtjänar. Genom att presentera två fallstudier av mer moderna utgrävningar vid platserna Mersa Gawasis och Elephantine, kommer denna författare att diskutera vad som kan göras för att kunna gå framåt i dokumentation av objekt i framtiden, oavsett om de är nya objekt eller en om-dokumenten av gamla. Genom att använda typologiteorier, är huvudsyftet att kolla på hur dokumentation kan bli bättre. Denna författare strävar efter att placera dessa formar i ett nytt ljus, och bära fram en mycket behövlig dokumentation på dessa typer av brödformar.

This study examines how women are represented in exhibitions about the ancient cultures of Greece, Rome and Egypt. The two museums which have been studied are the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities in Stockholm and the British Museum in London. Observations of the exhibitions, notes and interviews with museum personnel are the methods used in this study. The theory used is gender theory, focussing on Yvonne Hirdman’s gender system. The purpose of the study is to examine how the museums are working with representing women in ancient cultures, what objects are exhibited that relates to women and how museum teachers include women in tours. The study shows that women are represented in different degrees in the exhibitions and are much less included in texts. The Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities have the ambition and interest from the personnel to review their exhibits to include a broader perspective where women are better represented.

This study concerns the false doors of Hershefnakht, Nyankhanty and Senetites that are currently on display in the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities in Stockholm. None of these doors has received much attention in the past, and certainly not their own dedicated study. Previously, these doors have only been roughly dated, and the status of their owners in society were practically unknown. This study seeks to narrow down the dating of these false doors and to more precisely make a judgement on their owners’ social standing within society. To more precisely date the false doors, relevant features are presented together with relevant information concerning the characteristic in question. As such, a more precise date is built from the various relevant elements of the door. The false doors are translated with appropriate commentary on the short texts. The most important parts of these texts are the titles and through comparisons to other holders of the same titles and discussion of what is known about these titles; a judgement of their social status is made. In the end, Hershefnakht’s and Senetites’ doors can be dated to, at earliest, the reign of Pepy II though their latest possible date is more difficult to establish with any certainty. Nyankhanty’s false door can be dated, at earliest to King Nyuserre Ini’s reign with the latest possible date being the end of the 5th dynasty. Due to only having a single title, Hershefnakht’s social standing is somewhat uncertain and it would be possible to both over- and underplay his status. On the other hand, Nyankhanty’s status can be established with more certainty and it seems he was a high-ranking priest and a commander of a force of men. Senetites can quite easily be placed in or close to the court, but the position therein is more difficult to define. / På Medelhavsmuseet står skendörrarna av Hershefnakht, Nyankhanty och Senetites utställda. Ingen av dörrarna har fått mycket uppmärksamhet tidigare. Det finns därför ingen tidigare dedikerad studie av dessa dörrar och deras ägare. Tidigare dateringar är endast approximativa och den sociala statusen av ägarna okänd. Den här studien siktar mot att datera dörrarna med mer precision genom att studera viktiga aspekter av dörrarna och att bestämma ägarnas sociala status. De relevanta aspekterna av dörrarna presenteras tillsammans med relevant information om aspekten i fråga. Genom denna process så fastställs en mer exakt datering av dörrarna. Genom översättningen av texten som finns på dörrarna presenteras de olika titlarna av dörrarnas ägare. Efter en diskussion om det som är känt om dessa titlar och jämförelse med andra titelhållare så dras en slutsats om deras status. Skendörrarna av Hershefnakht och Senetites kan båda dateras till, som tidigast, Pepy II:s regeringstid. Däremot är deras senaste möjliga datering svårare att specificera. Nyankhantys skendörr kan dateras till Nyuserre Inis regeringstid som tidigast, och senast slutet av 5:e dynastin. Det är svårt att bestämma vilken status Hershefnakht hade, då han endast har en titel vilket kan peka på både en högre och lägre status. Däremot går det att säga ganska säkert att Nyankhanty var en högt uppsatt präst och befälhavare över någon form av trupp. Senetites kan utan större svårigheter placeras i, eller nära hovet även om den exakta positionen är oklar.