SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur klädesbutiken SODA i Halmstad använder Instagram för att upprätthålla relationer med sina kunder och potentiella kunder. Frågeställningarna rör SODA’s användning av Instagram utifrån teorier inom relationsmarknadskommunikation. TEORI: Studiens teoretiska referensram grundar sig i relationsmarknadskommunikation. METOD: Uppsatsen utgår från en kvalitativ textanalys och har genomförts genom en intervju och undersökning av SODA’s publiceringar på Instagram under mars månad 2017. Materialet har både analyserats och tolkas med utgångspunkt av teorier inom relationsmarknadskommunikation. RESULTAT: SODA publicerar aktivt inlägg, besvarar kommentarer och uppmanar sina kunder och potentiella kunder till dialog på Instagram som bidrar till skapande och upprätthållning av relationer.

This paper is situated at the border between privacy studies and law and media studies. More precisely, the research aims to find out how the discourse on privacy is reshaped in the context of the upcoming technological changes envisaged in the scenery of the IoT. In a world where potentially all items become connected, the era of the Web 2.0 seems to fade away and leave the floor for a new era where the machines are also empowered as to create human-related content. One of the dimensions of this technological shift is the ubiquity of data and the continuous flow of information it involves. In this new landscape, individual privacy is a construct that necessitates further reflection and content analysis. Where legislation sets up for being the patron of data protection, the European legal rules are undergoing a reform process aiming to adapt the legal framework to the social realities. In light of the above, this paper starts by mapping how privacy was conceptualized by analyzing different theories set up in various media contexts. It follows by sketching the new media context of the IoT and mainly how it functions and where it applies. In order to draw a conclusion on how the new type of communications under the IoT can carve the notion of privacy, this paper will analyze the legal texts that aim to regulate the field of privacy. Legal texts are chosen as empirical material because they are the best barometer of social realities. In addition, in this particular field, the European legal background is subject to a reformation aiming to impose stricter rules that mirror the need for a stronger protection of privacy under the fast technological changes. After the analysis of the empirical material, the research applies the findings on the IoT to the legal background in order to assess whether the legal regime is strong enough to protect personal data. After carrying out this examination, the theories presented at the beginning of the paper are tested under the IoT scenery in order to assess which one is the most appropriate for the new context. The analysis reveals that surveillance theories and especially the panspectric gaze theory are the most applicable in the IoT scenery.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

I dagens samhälle pågår ständigt en kamp mellan nytt och gammalt. Kampen utspelar sig på olika arenor som exempelvis inom politiken, teknologin och får människor att ifrågasätta sina konsumtionsvanor. Människor uppmanas till att leva efter olika typer av livsstilar vilket påverkar hur företag väljer att marknadsföra sig. Denna uppsats ämnar att undersöka hur företagen Arla och Oatly använder retoriska verktyg i sina reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk och Spola mjölken för att förstärka sina varumärkesidentiteter. Uppsatsen ska även undersöka hur företagen använder den medieuppmärksammade konflikten för att förstärka sina varumärkesidentiteter. För att ta reda på hur företagen förstärker sina varumärkesidentiteter har en kvalitativ retorisk metod använts. I den retoriska metoden används även visuell retorik för att analysera det insamlade materialet.    Analysen bygger på utvalda delar av de båda reklamkampanjerna. De delar som studien fokuserar på valdes eftersom de var representativa för kampanjernas helhet. När analysen genomfördes användes ett analysschema som bygger på de tre appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysschemat byggdes även på denotation och konnotation från den visuella retoriken. Analysen fokuserar på hur företagen framställer sitt varumärke och vilken varumärkesidentitet företagen vill förmedla. Analysen fokuserar även på hur företagen framställer konkurrenterna i jämförelse med sitt eget varumärke. Analysresultatet visade att Oatly anammar varumärkesidentiteten challenger brand och utmanar den rådande marknaden genom att bland annat arbeta miljömedvetet och med hållbarhetsfrågor. Vidare visade analysen att Arla är ett traditional brand eftersom de värnar om sin traditionsrika historia och använder sig av nostalgi i sin reklamkampanj. Den medieuppmärksammade konflikten har bidragit till att forma den hårda tonen i reklamkampanjerna. Konflikten gynnar båda företagen eftersom de får gratis publicitet i medier. Så länge medier uppmärksammar konflikten finns det egentligen ingen anledning för företagen att lösa konflikten.

The underrepresentation and the stereotypical portrayal of women in the news media is an enduring matter. This thesis examines the gender representation and portrayal in news coverage of the underrepresentation of women at the United Nations’ 26th Conference of Parties (COP26). As frame of reference, the theories watchdog journalism, representation, feminist media, and homophily are used. The study conducts a manual content analysis on news reports and news tweets concerning the topic. The analysis focuses on four categories of women; reporters, sources, women who advocate for better representation at COP26, and women in relation to climate change. Previous research shows that women are underrepresented as reporters and sources in political news. However, this study concludes that women are highly represented in the news coverage of this topic, while men are almost totally absent. Furthermore, the study concludes that the women in the stories are portrayed in stereotypical ways. Women’s role as celebrities is highlighted and thereby other roles occupied by women are downplayed. Also, the stereotypical portrayals of women as victims and saviours in relation to climate change impacts are present in the analysed news reports and tweets. Further research is suggested in gender representation in media coverage of gender inequal representation.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade Benny Fredriksson under hela rapporteringsförloppet, både före och efter hans död. Vidare avser studien att genom ett fall förstå hur Aftonbladet gestaltar händelser som anses skandalösa. Ur ett större perspektiv avser uppsatsen att bidra till forskning om skandaler. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: - Vilken information uppmärksammar Aftonbladet vid skandalrapporteringen kring teaterchefen? - Vilka teman går att finna i Aftonbladets gestaltning av en händelse och hur kan de förklara skandalrapportering? Målet med denna studie är att undersöka Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson utifrån teorier om skandalrapportering, gestaltning och nyhetsvärdering. En fallstudie i form av en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson före och efter hans död. Materialet har bestått av tio artiklar som Aftonbladet har publicerat om Benny Fredriksson under perioderna 5-7 december 2017 och 17- 20 mars 2018. Studiens huvudsakliga resultat visade att enligt Aftonbladet var det många skyldiga till den dåliga arbetsmiljön på Kulturhuset Stadsteatern. Dock skuldbeläggs en person genom häpnadsväckande rubriker och tolkande förklaringar. Studien påvisar att det som uppmärksammas är vad en särskild individ har gjort och att händelserna i ett fall personifieras. Vidare förklarar temana att en utvald person skuldbeläggs trots att flera olika aspekter av fallet presenteras samt att Aftonbladet anser sig själva vara hjälte och en viktig förmedlare av saklig information

I den här studien försöker vi svara på frågeställningen: Vad är de upplevda skillnaderna i mikrotonal kvartstons musik jämfört med liksvävande 12-tons temperatur hos icke-musiker i orkestral stil, elektronisk stil och jazzstil? Med icke-musiker menar vi personer som inte aktivt utövar musik, varken som hobby eller professionellt. Mikrotonalitet är tonsteg som är mindre än den vanliga halvtonen som används i det västerländska skalsystemet (Nettl, 2008). I denna studie testas kvartstonsskalan på fyra respondenter. Sex kompositioner i tre olika stilar gjordes där varje stil bestod av två versioner; en version i liksvävande temperatur och en version i kvartstonsskalan. Respondenterna fick först lyssna på alla sex kompositioner och sedan svara på en kort semistrukturerad intervju. Respondenterna beskrev mikrotonaliteten med ord som obehaglig, stressande och fientlig. Mikrotonaliteten upplevdes som ”fel” jämfört med det liksvävande kompositionerna. För framtida arbete kan fler mikrotonala skalor testas med riktiga instrument och även fler respondenter från olika kulturer.

You might have heard that one is not supposed to judge others based on appearance. This study does the opposite, in order to examine how players interpret video game characters based on only their character design. In doing this, the study aims to create an understanding of how characters are received by their intended audience, and how this can impact and inform character design in games. This study takes a look at the diverse characters from the science fiction strategy game Stellaris by combining them with some of the traits, or “ethics”, that can be assigned in-game. Previous research on the topic shows that the personality perceived in fictional characters is in part based on their appearance, and that being able to identify with said characters is important for players. The research question this study aims to answer is; “Which factors can be identified to explain why certain character portraits get associated with certain personal traits, and how can this affect the creation of character design for game designers?” Answers for this question have been sought by conducting a survey as well as five interviews with Stellaris players. Our results revealed three themes that encapsulate the core underlying factors in how a character is perceived and evaluated; Instinct & Threat Evaluation, Recognition, and Past experiences & Cultural Influences. Associations to previous experiences or other media seem to have a big influence on how players perceive characters, and what kind of associations someone might have to an appearance can completely change their overall judgment of it. Because of this, it can be difficult to predict how different players might interpret character designs if one is not very familiar with who those players are. A familiarity with the target demographic should make it easier to predict how a character design might be received. The results of this study will hopefully offer a useful insight into how players perceive and interpret fictional characters, as well as aid character designers when designing with specific goals in mind.

I uppsatsen söker jag genom en kvalitativ mediaanalys av Aftonbladets och SvD:s ledarsidor beskriva de perspektiv på offentligt och privat som framträder kring coronakrisen inledning under senvintern/våren 2020. Genom att beskriva ledarsidornas berättelser kring en samtida händelse söker jag synliggöra deras ideologiska perspektiv. Syftet är vidare att visa på den potential som föreligger för att i samhällskunskapsundervisning utveckla perspektivtagande för politisk förståelse.Ledarsidorna visar på klart skilda förklaringsperspektiv på krisen. De stora problem Sverige står inför är reella på båda ledarsidorna. Behoven av kraftiga offentliga åtgärder likaså. Perspektiven vad gäller grunden för Sveriges situation i krisen likväl som ledarsidornas förhoppningar och rädslor om framtiden skiljer sig dock stort.Sveriges situation på Aftonbladets ledarsida sägs grundas på decennier av nyliberal nedrustning av det offentliga systemet. Skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar har försatt det offentliga i en omöjlig situation. Pengar som tidigare gick till vård och omsorg går nu till enskilda individer och företag. Det offentliga kan därmed inte ta det ansvar som behövs när krisen kommer. SvD:s ledarsida hänvisar i stället till en ineffektiv offentlighet i relation till dess privata alternativ. Snarare än en svältfödd offentlighet är det ett överbeskattat privat företagande och medborgare som grundar för situationen. Det privata lever i normalläge på marginalen och har därför inte nödvändiga resurser när väl krisen kommer. Krissituationen ses vidare av båda ledarsidor som en möjlighet och en risk för framtiden. Utifrån Aftonbladets ledare en möjlighet till att återuppbygga vad som uppfattats ha raserats under nyliberalismen. Samtidigt återfinns en rädsla för att nyliberalismen ska vinna mer mark. Hos SvD framgår en förhoppning om förbättrade villkor för privat företagande och medborgare genom sänkta skatter och en insikt om den samhällsbärande roll som kapitalism och kapitalister har. Rädslan hos SvD återfinns i en funktionssocialistisk nyrenässans där det offentliga expanderar på det privatas bekostnad.Ledarsidorna visar således på klart differentierade ideologiskt grundande förklaringsperspektiv. De två perspektiven grundas inte på en gemensamt överenskommen världsbild. Det handlar således inte om skilda perspektiv vad gäller svar på en och samma fråga, utan olika förmedlade perspektiv av verklighetens beskaffenhet. Studiens konkretiserade bild av ideologiska förklaringsperspektiv – en händelse utifrån två linser – visar därmed på potential för att i samhällskunskapsundervisning utveckla perspektivtagande och politisk förståelse. En förståelse för samhällsfrågor och ideologiska frågeställningar.