Första säsongen av tv-serien 13 Reasons Why fick stark kritik efter att den lanserats på Netflix 2017. Tv-serien behandlar ämnena psykisk ohälsa och suicidalitet. Kritiken riktades främst mot hur dessa ämnen glorifieras och kan uppmana tittare att reagera destruktivt. Trots att psykisk ohälsa och suicidalitet inte är några ovanliga ämnen att representera inom populärkulturella verk har tv-serien fått oönskade negativa konsekvenser och kritik. Genom en kvalitativ textanalys med inriktning på representation och semiotik har vi analyserat det empiriska materialet utifrån diverse element som representerar psykisk ohälsa i första säsongen av tv-serien 13 Reasons Why. Detta för att undersöka hur psykisk ohälsa representeras i serien och huruvida den förtjänar den kritik som den har mottagit. Studiens syfte är att frilägga de representationer av psykisk ohälsa som kan leda till negativa konsekvenser för mottagaren av texten, som vi benämner som fallgropar. Att bilda kunskap kring hur psykisk ohälsa inte bör representeras är viktigt för att kulturproducenter ska kunna undvika fallgropar som kan få negativa konsekvenser för mottagare av deras verk.  Med stöd från det teoretiska ramverket har vi kunnat identifiera fyra fallgropar som seriens skapare inte har lyckats undvika i representationen av psykisk ohälsa i tv-serien 13 Reasons Why.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur svenska läromedel för högstadiet framställer medier från 2010. För att uppnå detta har vi använt oss utav en kvalitativ innehållsanalys där vi granskat tre olika läroböcker. De läroböcker vi använt oss av är Digilär, Utkik och SO.S Samhälle Maxi. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk konstruerat av diskursteori och läromedelsteori möjliggörs det för oss att genomföra denna granskning. Därav, kan vi identifiera potentiella skillnader samt utforska möjlig förklaring kring skillnaderna. Det primära resultatet av studien har identifierat hegemoni som den mest centrala diskursen kring läromedel i samband med antagonism. De mest synliga skillnaderna relaterar till jämställdhetsdiskurs och statistiska förändringar. Vi argumenterar att dessa skillnader är ett resultat av en utveckling kring sociala diskurser samt ett utvecklande samhälle.

Denna studie undersöker relationen mellan konsumtion av nyheter och oro för våldsbrott i Jönköping. Vi utgår från kultivationsteorin som undersöker de långsiktiga effekterna av tv-tittande och som påstår att ju mer tid människor tittar på tv ju mer tenderar dessa att tro på den realitet som porträtteras i tv. Som metod använder vi oss av en enkät som vi distribuerat till studenter på två förstaårsprogram inom varje fackhögskola. Totalt fick cirka 400 studenter tillgång till enkäten. Svarsfrekvensen var låg, endast 127 personer svarade, flest var kvinnor. Vårt resultat visar inget samband mellan nyhetskonsumtion och oro/rädsla för våldsbrott. Den data vi inhämtade var inte signifikant så vi kan inte dra några generella slutsatser. Det vi såg bland de som svarade på undersökningen var att kvinnor är mer oroliga för våldsbrott än män.

För en handfull år sedan, i februari 2012, blev en imam och politisk flykting skjuten i Strömsund av en uzbekisk torped. Gärningsmannen dömdes till livstid i mars 2016 och de senare åren har inneburit betydande ökning av flyktingar till Sverige, många med politiska anledningar att fly, och sina egna orsaker att vara oroliga för att bli utsatta för attentat. Detta gjorde idag till den bästa tiden att berätta denna historia, och vi satte oss på att läsa in oss på artiklarna och beställa de dokument som vi skulle kunna behöva. Domar, förundersökningar, rapporter om situationen i Uzbekistan, och internetforum, för att även få en bild av vad de "riktigt kritiska" tyckte om saken. Snart visade det sig att den komiska bild vi haft inte stämde, av torpeden som står på ett tomt torg mitt emot sågverket och stoppar en förbiåkande sparkförare för att fråga om det går några fler bussar mot Östersund den dagen. Som tur var visade sig den riktiga historien vara ännu mer spektakulär.  I denna rapport reflekterar vi över arbetet. De källor vi valde, de källor vi valde bort, hur vi resonerade kring valet av radiodokumentär som genre för berättandet, hur vi arbetade med källkritik och, sist men inte minst, redovisar vi hur vi arbetade med dramaturgi och stilistik. Vi redovisar hur vi använt oss av olika källor och hur vi redovisar även våra resonemang om hur vi ska framställa de personer som medverkar i dokumentären..  Efteråt följer en arbetsdagbok, där processen redovisas dag-för-dag, samt en line-by-line enligt Nils Hansons modell, där varje sakpåstående styrks med källhänvisningar, reportaget helhetsbild bedöms, och extra hänsyn tas till om eventuella kritiserade parter har fått chans att besvara kritiken.

Jag har skrivit en artikelserie om en bloggare som går under namnet Corruptio. Det är nu två år sedan bloggaren tycks ha avslutat sin verksamhet. Ännu finns tre av hans bloggar, där hundratals inlägg publicerats mellan år 2009 och 2016, fortfarande kvar. Bloggaren har kallats ”norra Europas största näthatare” och har gjort det till sin nisch att anklaga personer för brott som det inte finns några bevis för att de har begått. I inläggen kallas personerna som hängs ut ofta för mördare och pedofiler och de anklagas för att ha begått ett flertal brott. Ofta rör det sig om olika former av korruption som personerna ska ha gjort sig skyldiga till. Det kan till exempel vara att de hjälpt till att dölja grova brott som politiker, poliser eller kungligheter ska ha gjort sig skyldiga till.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur viktigt det är för spelare att avatarens animationer är anpassade för dess utseende. Undersökningen fokuserar på rörelseskillnader mellan manlig och kvinnlig gångstil som baseras på tidigare forskning runt detta. Forskningen pekar ut flera skillnader mellan hur män och kvinnor går och påpekar att trots att skillnaderna är små, kan personer lätt uppfatta dem. I arbetet animerades tre gångcykler som applicerades på två karaktärer (en kvinnlig och en manlig). Animationerna visualiserade en feminin, en maskulin och en neutral gångcykel. Den neutrala gångcykeln skapades först och användes sedan som bas för de andra. Gångcyklerna skapades utifrån tidigare forskning runt gångskillnader mellan män och kvinnors gångstilar. Även den neutrala gångcykeln baserades på denna forskning med då användes den för att hjälpa till att motverka de rörelser som var könskodande.

Syftet med studien var att undersöka hur narrativ påverkar agency i spel. För att kunna analysera och beskriva narrativen i artefakten användes narratologisk terminologi och analys. Spelgenrer togs upp för att konkretisera artefaktens design och koppla den till spel för konsumentmarknaden. Frågeställningen för studien löd: Hur påverkas en spelares uppfattning av agency i ett spel av den narrativa kontexten? En kvalitativ forskningsmetod där strukturerade intervjuer och fältobservation användes. Deltagare testade två versioner av en artefakt och resultaten mellan de två urvalsgrupperna analyserades sedan. Resultaten visade att den narrativa kontexten inte påverkade spelares uppfattning av agency på ett märkbart sätt. Artefakten fick dock majoriteten av deltagarna att uppleva agency vilket tyder på att narrativ kontext inte är viktigt för att skapa agency genom spel. Vidare forskning kan göras med liknande experiment med och utan explicita narrativ och med andra typer av artefakter för att få fram mer specifika resultat.

This research explores the Snapchat and Instagram feature of “Stories” and aims to understand what users post in their “Stories” and how they make use of the feature to tell their story. The application of narrative theory theoretically informs the concept of digital storytelling, which is ultimately the practice of telling online stories. The methodology consists of a qualitative content analysis of Snapchat and Instagram “Stories”, observation of active ordinary users and in-depth semi-structured interviews to address the user’s perspective. The main results indicate that there are themed patterns following narrative structures in Snapchat and Instagram “Stories”. For that reason eight categories were created and divided between the four narrative elements according to Barthes (1977) and these were actions (demonstrating emotions, eating, interacting), happenings (updates), characters (people, self- portraits and animals) and setting (environment). In addition, another result is that Snapchat and Instagram storytellers make use of seven means to tell their stories and create a narrative. These means are images, texts, videos, emoji, doodles, instant information and filters. Human beings are natural storytellers according to the Narrative Paradigm by Fisher (1984), which explains the popularity of the “Stories” feature, as well as the discovered categories based on narrative elements and the use of semiotic resources to make more sense of the stories told by users.

Videogames have in recent times become an extremely large entertainment business, where specific games can have millions of players and spectators. Usually when people are consuming entertainment, our critical thinking is ignored and we’re just enjoying the show, which leaves us more susceptible. With a fourth of all adolescents in USA consuming as much e-sports as traditional sport, a major part of the spectators is of young age. DICE is a Swedish game-development studio who has created major successes in their line of business. This combined with the political setting that exists in the world at the moment is what made this analysis interesting. We wanted to analyze how the ideologies capitalism and socialism is expressed in DICE’s game Mirror’s Edge Catalyst, and if there is something that indicates an attempt of persuasion. To get a suitable result of the game we chose to do a semiotic analysis created by Roland Barthes, where we interpret and analyzed dialogues, signs and narrative elements. We selected a few scenes, missions and signs along the game that with the help of our denotations and connotations gave us the opportunity to break down the events and analyze it. The fact that we, the authors have the same cultural background as the developers from DICE, gives us a slightly better chance to interpret the events and understand the codes. The study´s result was unexpected. As we started this essay with a prior knowledge about the conglomerate and Faith as the protagonist, we had some thoughts that capitalism would be expressed negatively and socialism positively. The result shows us that capitalism is in fact expressed negatively, while socialism doesn’t have distinct expressions. The result shows a possible attempt at persuasion, however our theory is that the persuasion has no effect. The persuasion never reaches a level which influence the player to become political active or change their original election vote.

This degree project aims to examine how the representation of migrants in Italian media differs according to their nationality. The new migration from Ukraine raised the problem of their different representations; a difference that existed before but now the media classification of migrants in first- and second-class is more evident and frequent. I engaged in a comparative content analysis of Italy’s state online journal that examines both the representation of migrants from Sub-Saharan and Northern Africa and Southern Asia arriving through the Mediterranean routes and that of Ukrainian migrants. Through the notions of representation of otherness (the other as a foreigner to strengthen our identity) and of voice as a process (claiming the importance for the disadvantaged to express their needs), the representation of the two groups will be analysed. Critically, this analysis will find that according to the media perception, migrants arriving through the Mediterranean routes are viewed as outcasts and their voice is also underrepresented compared to migrants from Ukraine.