Compassion fatigue är ett psykiskt och fysiskt tillstånd som utvecklas över tid när sjuksköterskan känner medkänsla och empati för sina patienter, då resultatet visar att stödjande insatser kan hjälpa att förebygga tillståndet hos sjuksköterskor borde detta fenomen lyftas fram. Compassion fatigue kan påverka sjuksköterskans koncentrations- och bedömningsförmåga och resultera i att olika misstag i arbetet begås. Compassion fatigue är ett problem för sjukvården i stort, eftersom tillståndet påverkar omvårdnaden, arbetssituationen samt den enskilda sjuksköterskan negativt. Syftet med litteraturstudien var att belysa compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv, i vilken studiens teoretiska utgångspunkt var Joyce Travelbees interaktionsteori. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, databassökning gjordes systematiskt med sökord som var relevanta för syftet. Litteraturstudien baserades på tre kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar som analyserades och kvalitetsgranskades. Resultatet visade att Bidragande orsaker till compassion fatigue, Upplevelser relaterat till compassion fatigue och Att förebygga compassion fatigue. Med en insikt om att hög arbetsbelastning och en hög stressnivå hos sjuksköterskor kan leda till compassion fatigue går det att arbeta preventivt, vilket är det mest effektiva. Detta skulle bespara både vårdpersonal och patienter lidande och förbättra kvaliteten i omvårdnaden. Vidare forskning skulle kunna ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete inom klinisk verksamhet. / Compassion fatigue is a mental and physical condition that develops over time when the nurse feels compassion and empathy for her patients, since the results show that supportive interventions can help prevent the condition, this phenomenon should be emphasized. Compassion fatigue can lead to changes in the nurse's ability to concentrate and judge and result in various mistakes in the work. Compassion fatigue is a major concern for healthcare as the condition adversely affects the nursing, the work situation and the individual nurse. The purpose of the literature study was to emphasize compassion fatigue from a nursing perspective, in which the theoretical starting point of the study was Joyce Travelbee's interaction theory. The study was conducted as a general literature study, database search was done systematically with keywords that were relevant to the aim. The literature study was based on three qualitative and eight quantitative articles that were analyzed and quality-reviewed. The results show Contributing causes of Compassion Fatigue, Experiences Related to Fatigue and Preventing Compassion Fatigue. With an insight that high workload and a high levels of stress in nurses can lead to compassion fatigue, one can work preventively, which is most effective. This would save both healthcare and patients suffering and improving the quality of nursing care. Further research could provide a basis for continued improvement work in clinical operations.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.