Inledning: Studien ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är flickor i tonåren en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa främst på grund av samhällets påtryckande normer och värderingar kring utseende. Forskning visar att det finns ett samspel mellan den psykiska ohälsan och kroppsmissnöjet och eftersom flickor i tonåren till stor del vistas i skolan är det av stor vikt att utforska hur skolan arbetar med den utsatta gruppen. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur idrottslärare uppfattar att de arbetar med temat kroppsbild bland flickor i högstadiet. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsbilden bland flickor i tonåren. Metod: För att kunna besvara studiens syfte valdes ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare fick representera resultatet. Resultat: Resultatet bygger på idrottslärarnas upplevelser och tankar kring hur de bör arbeta med ämnet kroppsbilder bland flickor. Då det inte finns några riktlinjer inom läroplanen för hur idrottslärare bör arbeta med problematiken behövs därför folkhälsoarbetet inriktas på att undersöka behovet hos målgruppen så idrottslärarens arbetssätt kan utvecklas. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns det ett behov för att vidare studera kroppsuppbild utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av idrottslärarens arbetssätt. / Introduction: The study gives an overall picture of how mental illness has become an increasingly common condition among children and young people. Therefore, teenage girls are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental illness, mainly due to society's pressure on norms and values ​​about appearance. Research shows that there is an interaction between mental illness and body dissatisfaction, and since girls in their teens spend a lot of time in school, it is of great importance to explore how the school works with this vulnerable group. The aim: The study’s aim was to explore how PE teachers work with body images among girls in the middle school. This is to increase understanding of possible factors that can affect the body image of girls in adolescence. Method: In order to be able to answer the study's aim, a qualitative choice of method was chosen in the form of individual semi-structured interviews in which a total of 10 participants had to represent the result. Result: The result is based on the PE teachers' experiences and thoughts on how to work with the subject body images among girls. Since there are no guidelines in the curriculum for how PE teachers should work with the problem, the public health work should therefore investigate the need for the volnurable group so that the PE teacher's work methods can be developed. Conclusion: Due to the limited research, there is a need to further study body image based on a qualitative and quantitative aspects to give a clearer picture of the PE teacher's way of working.