Inledning: Sjuksköterskan möter individer med substansbrukssyndrom i många sammanhang i den psykiatriska kontexten. Det finns en önskan hos individerna om en helhetssyn, sjuksköterskans möte kan ha betydelse för en vård där hela patientens hälsa beaktas. Författarna vill därför sammanställa den befintliga kunskapen om mötet utifrån sjuksköterskans perspektiv.  Syfte: Att sammanställa kvalitativ och kvantitativ forskning avseende sjuksköterskans möte med individer som har substansbrukssyndrom.  Metod: Aktuell studie är en integrativ litteraturstudie. Den integrativa metoden är genomförd enligt Whittemore och Knafl (2005).  Resultat: your de meningsbärande enheterna växte en huvudkategori; Sjuksköterskans anpassning av rollen samt fyra underkategorier fram; den auktoritära rollen, den praktiska utföraren, den medmänskliga terapeutiska rollen och den reflekterande vaksamma rollen. Slutsats: De fyra rollerna som framkom your analysen belyser hur flexibel och medveten sjuksköterskan behöver vara i omvårdnaden, både med hänsyn till helhetssynen av individen samt beträffande var i sjukdomsprocessen individen befinner sig. Sjuksköterskan stödjer individen i att återta kontrollen i sitt eget liv.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut. Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, induktiv ansats. Resultat: Informanterna beskrev att patientens resurser identifierades i alliansskapande möten, kartläggande samtal samt motiverande samtal. Vad informanterna värderade som resurser resulterade i kategorierna interna respektive externa resurser. Exempel på betydelsefulla resurser är att ha ett socialt nätverk, att ha insikt över sin situation samt motivation att göra förändringar i sin tillvaro. Att formulera resursdiagnoser och att interagera dem med åtgärderna i omvårdnadsplanen, beskrevs som ett effektivt verktyg för att förvalta patientens resurser. Samtliga informanter upplevde påtagliga förbättringsområden avseende resurshanteringen, till exempel saknades ett gemensamt språk angående hur resurser skall tillvaratas, arbetet upplevdes alltför probleminriktat samt önskades ett processmässigt tankesätt istället för att endast det akuta åtgärdas. Diskussion: Studiens resultat diskuterades gentemot Antonovskys salutogena perspektiv, vilken understryker vikten av att se det friska hos patienten och vilka resurser som bidrar till hälsa. Flera studier lyfter fram att det salutogena perspektivet och begreppet KASAM kan användas i praktiken samt ha betydelse i återhämningsprocessen mot psykisk hälsa. / Background: Studies show a need for development in mental health service for salutogenic approaches. Few systematic health promoting activities exist and a holistic perspective, where the patient’s individual resources are catered, should be the focus. This study intends to provide a better knowledge of how the work with the patient’s resources look like. Aim: The aim of this study was to examine how psychiatric nurses identify, value and use the resources of patients with mental illness. Method: A qualitative design was chosen. The data collection was done by interviews, in which six psychiatric nurses participated. Open-ended questions were used to answer the research questions. Data was analyzed according to qualitative content analysis, using an inductive approach. Results: The participants described that the patient’s resources were identified in sessions where the emphasis was laid on building a therapeutic alliance, information gathering and motivational interviewing. The resources that the participants valued resulted in two categories, internal versus external resources. To have a social network, to have awareness of one’s situation and motivation to change were all examples of meaningful resources according to the participants. To formulate resource diagnosis and to integrate these with the interventions in the care plan were described as effective tools in order to look after the patients’ resources. All participants experienced significant improvements in terms of managing their resources. For instance, there was no agreed understanding of how to utilize resources, the work was perceived as too problem focused and a preference for a more process focused way of thinking was expressed. Discussion: The study’s results were discussed against Antonovsky’s salutogenic         perspective, which emphasises the importance of viewing the healthy aspects in patients as well as the factors that contributes to good health. Many studies highlight that the salutogenic perspective and KASAM can be applied in practice and is useful for the recovery process in mental health.

Te Arawhata o Aorua – Bridge of two worlds is a theory about Maori mental health nurses. The aim of this study was to explore what was occurring amongst Maori mental health nurses and dual competencies. A grounded theory informed by a Maori centred research approach was adopted and conducted with three focus groups of ten Maori mental health nurses situated in one metropolitan and two provincial cities. The research design was informed by Mason Durie?s Maori centred concepts of whakapiki tangata (enablement), whakatuia (integration) mana Maori (control) and integrated with grounded theory to guide the collection and analysis of the data. Audio taping and field notes were used to collect the data and the processes of constant comparative analysis, theoretical sampling and saturation were used to generate a middle range substantive Maori centred grounded theory. One core category was identified as two worlds which describes the main issue that they are grappling with. The basic social psychological process of bridging of tension explains how the two worlds are managed through two subcategories of going beyond and practising differently. Going beyond consists of two components, being Maori and enduring constant challenge that set the philosophical foundation to practice. Practising differently describes three key components as kaitiaki of wairua, it?s about whanau and connecting each are blended into each other and fused into nursing practice. The impressions of the Maori mental health nurses have been interpreted and explained by this theory. The substantive grounded theory provides a model to guide health services appreciation of Maori mental health nurses, for professional development of Maori mental health nurses and to policy writers.