Den metaspråkliga medvetenheten är ett viktigt redskap för att kunna reflektera över språket så att eleverska kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Därför vill vi trycka på behovet av att skapaträningsarenor för elever. Syftet med studien är att undersöka elevers metaspråkliga medvetenhet i ettgenrepedagogiskt arbetssätt i skolans tidiga åldrar. Studiens ansats är aktionsforskning då viimplementerat ett genrepedagogiskt arbetssätt för att kunna studera den metaspråkliga medvetenheten.Tillsammans med lärare och elever planerade vi undervisningen som resulterade i att vi under tre veckorarbetade med instruktioner, närmare bestämt vägbeskrivningar, utifrån cirkelmodellens fyra faser.Dataproduktionen skedde med videoinspelning under tre tillfällen i två klasser i cirkelmodellens fas två.Studiens resultat svarar på forskningsfrågan Hur samtalar lärare och elever om texters språkliga dragoch struktur? som resulterar i tre kategorier: Eleverna sätter ord på ett innehåll som läraren uppmuntraroch bekräftar, Läraren ställer kontrollerande frågor för att klargöra förståelse eller flytta fokus samtLäraren ställer öppna frågor som ger utrymme till reflektion. Studiens övergripande slutsats är attlärarens sätt att ställa frågor i cirkelmodellens fas två är en avgörande faktor för utveckling av eleversmetaspråkliga medvetenhet. Didaktiska implikationer av studien är att ta stöd i SFG och dess fokus påfunktion och betydelse för att utveckla metaspråklig medvetenhet.

Den svenska skolan har det kompensatoriska uppdraget att fylla genom att ta hänsyn till alla elevers behov och olika förutsättningar i utbildningen. Det kompensatoriska uppdraget tillvaratas i stor utsträckning genom språkundervisningen inom svenskämnet. Läroplanen (Lgy11) understryker både språkets roll som ett verktyg för att tänka och lära och grammatikens betydelse för textarbete. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att på ett övergripande plan diskutera i vilken utsträckning kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna vara en framgångsrik modell för att utveckla grammatikundervisningen i gymnasieskolan så att den bättre stödjer svenskämnets uppdrag att utveckla elevernas litteracitet. Med kontextualiserad grammatikundervisning menas i denna litteraturstudie lärarens och elevers användning av grammatik som analysredskap med syfte att utveckla elevers receptiva och produktiva litteracitet, något som under det senaste decenniet har visat sig bana väg för ett nyare sätt att tänka kring grammatikdidaktik i förstaspråksämnet. Ett av vår litteraturstudies viktigaste resultat är att grundförutsättningarna för att implementera den kontextualiserade grammatikundervisningen i undervisningen varken är given i en internationell eller svensk kontext. En del av resultatet visar positiva effekter av kontextualiserad grammatikundervisning på mer kompetenta elevers skrivande i internationellt perspektiv och elevers förståelse för kopplingar mellan form och innehåll i skönlitterära texter i svensk kontext. Resultatet visar också en del utmaningar med kontextualiserad grammatikundervisning. Det traditionella arbetssättet i grammatikundervisningen i förstaspråksämnet och framställningen av grammatik i läromedel behandlar grammatik isolerat. Ett annat arbetssätt ställer också högre krav på lärares metaspråkliga kompetens. Kontextualiserad grammatik har uppenbarligen potential, men det behövs mer forskning för att utröna exakt hur stor potentialen är exempelvis för lågpresterande elever. Det är också en rad förutsättningar som skulle behöva ändras för att kontextualiserad grammatikundervisning skulle kunna bedrivas på bredare front i svensk skola. Det kan vara värt insatsen eftersom både svensk och internationell forskning har visat att det finns ett intresse och ett behov bland såväl förstaspråkslärare som elever.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter. Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling. Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år. I studien deltog tre åldersgrupper, 5-, 8- och 11-åringar, med tio barn i respektive åldersgrupp. Testet är uppbyggt i tre delar som undersöker olika aspekter av dialektal medvetenhet. Studien är genomförd i Östergötland med barn som förväntas identifiera sig med östgötsk dialekt. Resultatet i föreliggande studie bekräftar att viss metaspråklig kunskap finns etablerad hos de femåriga barnen och att det sker en gradvis ökning i utvecklingen mellan åldrarna vad gäller att kunna avgöra om två personer låter som att de kommer från samma region. En liknande ökning av metaspråklig utveckling finns mellan respektive åldersgrupp och visas i barnens sätt att resonera kring olika sätt att tala. Föreliggande studies resultat visar även att barnen vid åtta år uppnått en god förmåga att urskilja sitt eget sätt att tala bland andra regionsdialekter, dock påvisas ingen ytterligare ökning av denna förmåga vid elva års ålder. / Awareness of accents is an ability derived from metalinguistic skills, which includes being able to reason about language and being able to handle small language units. An example of this may be to be able to use prosodic features in order to understand expressions of feelings and regional accents. There is not much research regarding regional accent awareness in Swedish children. There is, on the other hand, more research available about metalinguistic ability in children. Metalinguistic ability is associated with a more advanced language development in general, which means that metalinguistic capacity belongs to a latter phase of language development. Results from recent research have shown that metalinguistic ability starts to develop by the age of five regarding intonation and regional accents. The present study has produced a test battery to survey accent awareness in the ages five to twelve years. In the study participated three age groups of 5, 8 and 11 years with ten children from each age group. The test comprises three parts that investigate different aspects of awareness of Swedish regional accents. The study is carried out in Östergötland in Sweden, with children expected to identify themself with the Swedish regional accent Östgötska. The results of the present study confirm that certain metalinguistic knowledge is established by the age of five and that there is a gradual development between the age groups regarding the ability to decide if two persons sound like they are coming from the same region.  A similar gradual development of metalinguistic awareness in respective ages is shown in the children’s way to reason about different ways to talk. The results of the present study also indicate that children by an age of eight have achieved the ability to distinguish their own way of talking among other regional accents. No further development of this ability by the age of eleven is demonstrated.

The purpose of this work is to examine the teaching methods secondary and upper secondary teachers apply to teach grammar in the EFL classroom, as well as their perceptions about the benefits of having grammar knowledge and its benefits to students’ writing. Previous research reveals that grammar teaching is an integral part of language teaching; explicit and implicit methods along with deductive and inductive instruction are the main practices teachers use to transfer knowledge to their students. Apart from that, it is beneficial when teachers have good grammarknowledge; hence students can develop good metalinguistic awareness and writing ability. The theoretical framework is based on teacher cognition theory, as teachers’ personal experiences and knowledge affect their decisions about grammar practices in the classroom environment. A qualitative analysis of semi-structured interviews with six secondary and upper secondary teachers who teach English as a foreign language in different schools and municipalities in the whole of Sweden are used to conduct the current study. The results demonstrate that indeed grammar teaching is needed to teach a new language. However, factors such as age and type of groupinfluence teachers’ decisions. Above all else, teachers’ highest goal is to help students become good language users. / Syftet med detta arbete är att undersöka de undervisningsmetoder högstadie- och gymnasielärare tillämpar för att undervisa i grammatik i EFL-klassrummet, samt deras uppfattningar om fördelarna med att ha grammatikkunskap och dess fördelar för elevernas skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att grammatikundervisning är en integrerad del av språkundervisningen; de explicita och implicita metoderna tillsammans med deduktiv och induktiv undervisning är de huvudsakliga metoder som lärare använder för att överföra kunskap till sina elever. Bortsett från det är det fördelaktigt när lärare har goda grammatiska kunskaper; därför kan eleverna utveckla en god metaspråklig medvetenhet och skriftlig förmåga i målspråket. Det teoretiska ramverket bygger på lärarkognitionsteori, eftersom lärares personliga erfarenheter och kunskaper påverkar deras beslut om grammatikpraxis i klassrumsmiljön. En kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex högstadie- och gymnasielärare som undervisar i engelska som främmande språk i olika skolor och kommuner i hela Sverige har använts för att genomföra den aktuella studien. Resultaten visar att det verkligen behövs grammatikundervisning för att undervisa ett nytt språk. Faktorer som ålder och typ av grupp påverkar dock lärares beslut. Framför allt annat är lärares högsta mål att hjälpa eleverna att bli bra språkanvändare.