How the renovation of the vast Swedish existing building stock with renovation needs will be performed is considered as decisive in order to achieve the target set by the Swedish government of reducing the energy use by 20 percent by 2020. Consequently, the challenge of the building sector consists in reducing the energy use in the existing building stock but at the same time ensuring that the indoor environmental quality is improved and the cultural values are maintained. So far, there have been a few renovation projects which strongly have reduced the energy use and at the same time have taken into account the environmental aspects and the cultural values. The main reasons are that there have been few incentives and a lack of routines in order to steer efficiently a “sustainable renovation”. The participants in a Nordic project on sustainable renovation thought that it would be a strong advantage to link the concept of sustainable renovation to the Miljöbyggnad certification system. Indeed it is trusted by the Swedish building and construction sectors and can provide sustainability targets in order to steer renovation processes. The objective of the master thesis is to show how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in practice in the renovation process of Riksbyggen, an organization which administers housing associations (Bostadsrättsföreningar) and build houses. The method used consists in interviewing different employees who work with renovation and studying the management system of Riksbyggen in order to be able to suggest appropriate steps in their process which enable the integration of the Miljöbyggnad certification system. These steps were discussed within Riksbyggen and with researchers. Finally, the master thesis results in a procedure which step by step describes how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in the early stages of the current renovation process of Riksbyggen. The proposal focuses on the early stages and is composed of different steps including carrying out a survey in order to investigate how the residents perceive their indoor environment and selecting targets for the project. The master thesis appreciates the extra time and the extra competences which would be required by such integration. Moreover, the report indicates how Riksbyggen could work further in order to apply in practice these steps and suggests how the Miljöbyggnad certification system could be integrated in the other stages. As opposed to new production, where the certification in itself is often the main driving force for using the Miljöbyggnad certification system, the official certification after a renovation is optional. The proposal focuses rather on supporting the environmental management during a renovation project thanks to the Miljöbyggnad certification system. The main advantages which appear are that the certification gives a framework in order to steer the whole renovation process and that it provides a good support in order to assess an existing building. Nevertheless, the master thesis shows that there are also some difficulties in order to integrate the certification. Therefore, the report indicates how these difficulties could be overcome and in which direction the Miljöbyggnad certification system could be developed further in order to meet the needs of the housing companies. Indeed, it could be difficult to select a package of renovation measures which aims to reach a better rating according to the certification because it sometimes might not be reasonable. However, it is possible to plan the renovation project in order to improve the rating for the three following categories: energy, indoor environment and materials or for some indicators. Moreover, the survey which investigates how the residents perceive their indoor environment should become an important part of the process and the results of the survey could be used in order to communicate about successful renovation projects. / Hur det svenska byggnadsbeståndet som står inför ett stort ombyggnationsbehov ska byggas om betraktas som avgörande för att uppnå svenska regeringens mål att minska energianvändningen med 20 procent 2020. Fastighetsbranschens utmaning är följaktligen att minska energianvändningen i de befintliga byggnaderna och samtidigt att säkerställa att inomhuskomforten förbättras och att de kulturella värdena säkras. Hittills har få ombyggnationsprojekt funnits som har minskat energianvändningen kraftigt och som samtidigt har beaktat de miljömässiga aspekterna och de kulturella värdena. De främsta anledningarna är att det finns få incitament och att rutiner saknas för att styra ombyggnationsprojekten på ett hållbart sätt. För att göra ombyggnationsprojekten mer hållbara, föreslog deltagarna i projektet MERCOREN (Methods and concepts for sustainable renovation) att det svenska miljöbedömningsverktyget Miljöbyggnad skulle integreras i ombyggnationsprojekten i Sverige. Verktyget är välkänt inom den svenska marknaden och det skulle hjälpa att upprätta miljömål för att styra ombyggnadsprocessen.  Examensarbetets ämne är att föreslå hur det skulle kunna fungera i praktiken inom Riksbyggen, en organisation som förvaltar och bygger bostadsrätter. Metoden som används består i att göra intervjuer och att studera Riksbyggens ledningssystem för att kunna föreslå nya steg i ombyggnadsprocessen som möjliggör att integrera Miljöbyggnad. De föreslagna stegen diskuterades inom Riksbyggen samt med erfarna forskare.  Resultatet blir ett slutgiltigt förslag som stegvis presenterar hur Miljöbyggnad skulle kunna integreras i de tidiga skedena av Riksbyggens nuvarande ombyggnadsprocess. Förslaget fokuserar på de tidiga skedena och består av olika steg inklusive att genomföra en enkät för att undersöka de boendes upplevelser och att ta fram en miljöplan. Arbetet utredde vilken extra arbetstid och vilka nya kunskaper som krävs för en sådan integrering. Dessutom anges hur Riksbyggen bör fortsätta att arbeta för att få in de föreslagna stegen och hur Miljöbyggnad skulle kunna integreras i de andra skedena. I motsats till nyproduktion där certifieringen i sig ofta är huvuddrivkraften för att använda Miljöbyggnad, betraktas den officiella certifieringen efter en ombyggnad som valfri. Förslaget fokuserar snarare på att understödja miljöstyrning under en ombyggnad med hjälp av Miljöbyggnad.  Huvudfördelarna som syntes tack vare integrering av Miljöbyggnad är att det ger en bra röd tråd för att miljöstyra hela ombyggnadsprocessen och att det bidrar med ett bra underlag för att undersöka en befintlig byggnad.  Däremot visar arbetet att några hinder ligger i vägen för att integrera Miljöbyggnad. Därför föreslår examensarbetet hur dessa svårigheter skulle kunna övervinnas och i vilken riktning Miljöbyggnad borde utvecklas för att motsvara de behov som finns inom bostadsrättsföreningarna. Det är nämligen svårt att välja ut ett åtgärdspaket med Miljöbyggnad när man fokuserar på betyget för hela byggnaden eftersom det ibland inte är rimligt att ha som mål att höja betyget. Däremot är det möjligt att projektera för att höja betyget för de tre områdena energi, innemiljö och material eller för vissa indikatorer. Dessutom ses enkäten angående de boendes upplevelser som viktig att integrera i processen och också att den bör användas för att kommunicera om en framgångsrik ombyggnad.

Det nuvarande farledsavgifterna infördes 2018, det uppstod sedermera en debatt angående den nya modellen, dess utformning och vilka ekonomiska och miljömässiga incitament den ger upphov till. I syfte att utröna vilka förändringar i miljöstyrning tanksjöfarten erhållit, genomfördes en fallstudie som utgår ifrån ett antal modellfartyg som representerar ett genomsnitt av den svenska tankfartygsflottan. Utifrån modellfartygen byggdes sedan upp ett enkelt analysverktyg för att beräkna farledsavgiften enligt de nya reglerna såväl som de tidigare. Personer med bred kunskap om de svenska farledsavgifterna intervjuades. Därefter jämfördes åsikterna med resultatet av fallstudien. En del av den problematik som nämndes av respondenterna kunde bekräftas av fallstudien, till exempel den snedfördelning av kostnader som den nya dräktighetsindelningen gett upphov till. Andra resultat av fallstudien gick emot vissa av respondenternas tankar, exempelvis att den nya frekvensrabatten för antal anlöp medför en högre kostnad för rederierna. / The current fairway dues were introduced in 2018. Since its introduction there has been an ongoing debate regarding the new model, its design and the economic and environmental incentives it generates. In order to find out what changes in environmental incentives the tanker shipping segment has received, a case study was carried out which is based on a number of model vessels representing an average of the Swedish tanker fleet. Based on the model vessels, a simple analysis tool was then created to calculate the fairway fee according to the new rules as well as the previous ones. People with knowledge concerning the Swedish fairway fees were interviewed. Their opinions were compared with the results of the case study. Some of the problems mentioned by the respondents could be confirmed by the case study, for example the distortion of costs that the new tonnage classification gave rise to. Other results of the case study contradicted some of the respondents' thoughts, for example that the new frequency discount for number of calls entails a higher cost for the shipping companies.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöstyrning kan utformas av tillverkande företag i sina globala leverantörskedjor. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram: [1] Hur används miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? [2] Vilka faktorer bör tas i beaktning vid utformning av miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? Metod – Studien är en fallstudie och består av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och dokumentstudier. Användandet av flera datainsamlingsmetoder bidrar till en ökad validitet av insamlade data. Resultatet av den insamlade data jämfördes sedan med teorier inom området för att möjliggöra svar på frågeställningarna och ett uppfyllande av syftet. Resultat – Miljöstyrning kan användas på flera olika sätt för att påverka leverantören. Det är vanligt att företag förbjuder användningen av vissa material eller ämnen i sina produkter genom hela leverantörskedjan. Det har däremot visat sig svårare för företag att påverka sina leverantörers förhållande till miljöaspekterna. Miljöstyrning kan användas för att hjälpa leverantörer komma igång med hållbarhetsarbete genom nära samarbete. Miljöstyrning kan också användas för att styra leverantörerna att välja mer utsläppsvänliga produktionsmetoder, använda mer hållbara material eller öka vikten av att hållbarhetsarbete genom hela leverantörskedjan. Implikationer – Studien har fokuserat på hur företag kan använda miljöstyrning i sitt arbete för hållbarhet genom sina leverantörskedjor. Studiens resultat har framhävt aspekter som bör beaktas av företag vid användning av miljöstyrning av globala leverantörskedjor. I studien framkommer också skillnader runt om i världen som kan påverka miljöstyrningen. Resultatet kan användas som vägledning och understöd till företag som arbetar eller vill arbeta med miljöstyrning genom sina globala leverantörskedjor. Begränsningar – Studien baseras på ett fall vilket kan försämra generaliserbarheten. Empirin som samlas in kommer från fallföretaget och deras leverantörer vilket begränsar tillämpningen på andra företag eller verksamheter. Insamlade data kommer från ett fåtal leverantörer vilket begränsar bredden av studien och kan påverka tillämpligheten. Då resultatet utav studien kopplas till annan teori kan en fallstudie baserat på ett fall fortfarande vara representativt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how environmental management can be designed by manufacturing companies in their global supply chains. To fulfill the purpose, two issues were raised: [1] How is environmental management used in global supply chains within the manufacturing industry? [2] What factors should be considered when designing environmental management in global supply chains in the manufacturing industry? Method – The study is a case study and consists of qualitative data collection in the form of interviews and document studies. The use of several data collection methods contributes to an increased validity of collected data. The results of the collected data were then compared with theories in the field to enable answers to the questions and a fulfillment of the purpose. Findings – Environmental management can be used in several different ways to influence the supplier. It is common for companies to prohibit the use of certain materials or substances in their products throughout the supply chain. On the other hand, it was proven more difficult for companies to influence their suppliers' relationship to environmental aspects. Environmental governance can be used to help suppliers get started with sustainability work through close collaboration. Environmental governance can also be used to guide suppliers to choose more emission-friendly production methods, use more sustainable materials or increase the importance of sustainability work throughout the supply chain. Implications – The study has focused on how companies can use environmental management in their work for sustainability through their supply chains. The results of the study have highlighted aspects that should be considered by companies when using environmental management of global supply chains. The study also reveals differences around the world that can affect environmental management. The results can be used as guidance and support for companies that work or want to work with environmental management through their global supply chains. Limitations – The study is based on one case, which may impair generalizability. The experience gathered comes from the case company and their suppliers, which limits the application to other companies or operations. Collected data comes from a few suppliers, which limits the breadth of the study and may affect applicability. By comparing the case study with previous theories, a single case study is still representative.

Title: Upsetting Offsets - A case study of Colombia and their legislation of biodiversity offsetting Authors: Linda Levin and Linda Olsson Supervisor: Åsa-Karin Engstrand Background: The global loss of biodiversity is a very timely debate, and experts are actively working on finding new ways to lessen and reverse the negative impacts placed on the environment. One such way is biodiversity offsetting and it is a methodology that is becoming more prevalent within national environmental legislations. Colombia enforced a legislation regarding biodiversity offsetting in 2012, and it quickly became apparent that the process would not progress without its issues. Aim: The aim of this study is to research the government, NGOs and companies in relation to the legislation of biodiversity offsetting in Colombia established in 2012, to acquire knowledge regarding their roles, relationships and the challenges they are experiencing. Methodology: The empirical data was collected during a two months field study in Colombia. The data was collected in a qualitative manner, through interviews with employees at governmental entities, NGOs and companies. While conducting the empirical research, theoretical information was gathered, which implies an iterative approach. Conclusion: According to the results of this study, there are various issues to be found in the implementation process of the legislation, both in regards to practical difficulties, as well as in the relationships between the different actors. Some of these problems could be mitigated with a national habitat banking system, where the offsetting activities are managed by an external part.  Key words: Biodiversity offsetting, environmental governance, Colombia, NGOs, the government, companies, roles, relationships, challenges. / Bakgrund: Den globala negativa påverkan på den biologiska mångfalden är en högst aktuell debatt, och experter arbetar ständigt med att hitta nya sätt att vända de negativa effekterna på miljön. En metod som ämnar göra detta är ekologisk kompensering, vilken blir allt vanligare inom nationell miljölagstiftning. I Colombia trädde en lagstiftning gällande ekologisk kompensering i kraft under 2012, och det blev snart uppenbart att processen inte skulle fortskrida utan sina problem. Syfte: Syftet med denna studie är att i Colombia, undersöka regeringen, ideella organisationer och företag i relation till lagstiftningen om ekologisk kompensering som trädde i kraft 2012, för att förvärva oss kunskap om deras roller, relationer och utmaningar. Metod: Det empiriska datamaterialet samlades in under en två månader lång fältstudie i Colombia. Detta skedde kvalitativt, genom intervjuer med anställda på regeringsorgan, ideella organisationer och företag. Samtidigt som vi genomförde den empiriska undersökningen, samlade vi även in teoretisk information, vilket visar på användningen av en iterativ metod. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att det finns vissa svårigheter i implementeringsprocessen av lagstiftningen, såväl gällande praktiska svårigheter, som i relationerna mellan de olika aktörerna. Några av dessa problem skulle kunna lösas med ett nationellt habitat banking system, där kompenseringsaktiviteterna hanteras av en extern part. Nyckelord: Ekologisk kompensering, miljöstyrning, Colombia, ideella organisationer, regeringen, företag, roller, förhållanden, utmaningar.