The purpose of the study was to study social workers' experiences of living and working in a smaller municipality based on how they handle their occupational role during and after working hours in relation to the proximity of clients and other community members in smaller municipalities. The empirical basis for the study has been gathered through a qualitative method implemented through interviews. To analyze the results of the study we have used a social psychological perspective and Goffman's theory of roles. The analysis shows that there is an "everyone knows everyone" spirit in smaller municipalities and that this spirit permeates the work and thoughts of the social secrets. The study shows that there are expectations both from clients but also from social workers themselves on how they should be in their professional role but also when they are in their private role after working hours. Which means that it may be difficult to be private after working hours as there is a greater inclination to encounter clients in a smaller municipality. The result shows that the occupation as social workers in child and youth welfare and economic aid includes many aspects of dealing with and adding the aspect to being active in a smaller municipality means that social secretaries often carry an awareness of how they present themselves in the professional role and in private role.

Denna studie visar att en hög grad av tvingande isomorfism präglar den mindre kommunens förutsättningar. Vi har studerat den kommunala socialtjänsten i Strömsunds kommun mellan 2015-2020 och funnit att verksamhetens utmaningar mer eller mindre är konstanta under perioden. Kommunens socialnämnd ansvarar för budgeten och påverkas i hög grad av statliga styrmedel eller överordnade myndigheters tillsyns- och uppföljningsinsatser. Vi har också funnit att det finns stora utmaningar att rekrytera personal till socialtjänsten vilket både innebär ökade kostnader till följd av nyttjande av konsulttjänster och ökad risk för att både utredningar och verkställighet blir lidande. Vidare beskriver Strömsund kommun att konkurrensen från andra kommuner och större städer är en faktor de märker av. Studien ger en kort inblick i en mindre kommuns verklighet och utmaningar.

The purpose of the study was to examine social workers who exercise public authority experiences of working and living in a smaller community, based on their experiences of working and living geographically close to their clients. A qualitative method was used, and the study is based on six interviews with social workers who exercise public authority and lives and works in a smaller community. The result was analyzed using Erving Goffmans dramaturgical perspective, role theory and symbolic interactionism. The result showed both benefits and challenges of living and working in a smaller community, the main benefit that was mentioned was shorter decision-making paths and more efficient work. The results showed that personal knowledge of a client, lack of anonymity and meeting clients in private contexts were the biggest challenges. The result also showed different strategies that the social workers used to facilitate working and living in a smaller community, both personal strategies and organizational strategies. The conclusion of the study was that working and living in a smaller community, geographically close to clients, could be both advantageous and challenging. The challenges did not have a major impact on the social worker´s, neither professionally nor privately. Therefore, the study did not show the same results as previous studies, which could be explained by the fact that this study was based on smaller Swedish communities while previous studies were based on international studies of rural areas. / Syftet med studien var att undersöka myndighetsutövande socialarbetares upplevelser av att arbeta och bo i en mindre kommun med geografisk närhet till klienter. I studien användes kvalitativ metod, sex intervjuer genomfördes med myndighetsyutövade socialarbetare som bor och arbetar i en mindre kommun. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet analyserades med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och rollteori, samt symbolisk interaktionism. Resultatet visade att det finns fördelar och utmaningar med att bo och arbeta i en liten kommun, den främsta fördelen som belystes var korta beslutsvägar och ett effektivare arbete. Resultatet visade att tidigare kännedom om en klient, minskad anonymitet och att stöta på klienter på fritiden kan ses som utmaningar.  Resultatet visade också på olika strategier som socialarbetare använder för att underlätta att bo och arbeta i en mindre kommun, både egna strategier och organisatoriska strategier.  Studiens slutsats var att dubbla relationer förekommer men upplevs inte som problematiska, varken professionellt eller privat för socialarbetarna som deltagit i studien. Därav har studien inte fått samma resultat som tidigare forskning, vilket skulle kunna förklaras av det faktum att denna studie undersöker mindre svenska kommuner, medan tidigare forskning bygger på internationella studier av landsbygder.

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario. / I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.