Syfte: Föreliggande studie syftar till att ge svar på vilka bilder av äldre människor som framträder i nyhetsmediet Aftonbladet, hur dessa framträder, och hur dessa bilder kan påverka äldres livssituation och synen på ålderdom. Teori och metod: Studien är förankrad i ett socialkonstruktionistiskt teoriperspektiv och analysen har utformats med inspiration av diskursanalytiska begrepp. Det empiriska urvalet har skapats med hjälp av ett slumpmässigt obundet urval av artiklar från Aftonbladet under år 2013 där uttrycket ”äldre” förekommit. Analys: Analysen har formats genom en induktiv ansats då analysen utformats utan hypoteser och innehållet i empirin har fått påverka metodval. Analysen har formats genom ett reflexivt förhållningssätt för att forma en så subjektiv analys som möjligt. Innehållet i empirin relaterats till tidigare forskning med begreppen grundfigur, motbild, resursperspektiv och eländesperspektiv. Slutsatser: Aftonbladet har under angiven tidsperiod främst format bilden av Den problematiska ålderdomen. Detta sker genom tydliga kopplingar mellan äldre och problematiska attribut, genom betonade, och dramatiska beskrivningar. Det framträder även en bild som benämns Det goda åldrandet men den representeras av betydligt färre artiklar och framkommer genom mer otydliga beskrivningar. Analysen visar att Aftonbladet tilldelar äldre människor ett begränsat redaktionellt utrymme, det finns få fylliga beskrivningar av äldres livssituationer och äldre kopplas till stor del samman med olika former av problematiska sammanhang. Bilden av Den problematiska ålderdomen ger stöd åt den grundfigur som beskriver äldre människor ur ett eländesperspektiv. Som motbild finns bilden av Det goda åldrandet som visar på att det finns människor som avnjuter det goda åldrandet, men de framstår i regel som undantag. / Title: Being older - A discourse analytical study of the portrayal of older people in a Swedish evening newspaper. Objective: The present study aims to provide answers to which images of elderly people that appear in the news media Aftonbladet, how they emerge, and how these images can affect elderly people's lives and the perception of old age. Theory and Method: The study is anchored in a social constructionist theory perspective and analysis have been inspired by discourse analytical concepts. The empirical sample was first restricted to relevant articles that used the term "äldre" during the year 2013. To limit the number of items a random, unbound selection was used. Analysis: The analysis has been shaped by an inductive approach. The analysis was designed without hypotheses and the empiricism has been influencing the choice of method. The analysis has been shaped by a reflexive approach to make the analysis as subjective as possible. The content of the empirical data has been related to previous research with the concepts of basic figure, contrasting picture, resource perspective and misery perspective. Conclusions: During the specified time period, Aftonbladet has primarily shaped the image of The problematic ageing process. This is done through clear links between elderly people and problematic attributes, by highlighting, and dramatic descriptions. A picture called The good ageing process also appears but it’s represented by far fewer articles and emerges through more vague descriptions. The analysis shows that Aftonbladet assigns elderly people a limited editorial space, there are few rich descriptions of elderly people life situations and elderly are largely associated with different forms of problematic contexts. The image of The problematic ageing process supports the basic figure that describes elderly people out of the misery perspective. As counterpart the image of The good ageing process is showing that there are people who enjoy the good aging, but they appear mostly as exceptions.