No description available.

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1). Satsningar i landet med statliga medel och den uppmärksamhet media gav, fick oss att fundera på om det är möjligt att återhämta sig i nuvarande system för målgruppen psykiskt funktionshindrade med missbrukproblematik s.k. dubbeldiagnos? Det övergripande syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur Sotenäs och Rygge kommun organiserat arbetet kring målgruppen dubbeldiagnos. Sotenäs kommun ligger i Bohuslän och Rygge kommun i Östfold i Norge. Utgångspunkterna för vår forskning har varit succésfaktorerna och vilket utrymme dessa fått i respektive vald kommun. Uppsatsen bygger på litteraturstudier som vi kompletterat med kvalitativ informant intervjuer med socialarbetarna i Sotenäs och Rygge kommun. Vi har också med som exempel, iakttagelser från den verksamhetsförlagda praktiken. Innan uppsats skrivandet tog fart hade vi en föreställning om att hindren var större än möjligheterna för målgruppen, men allt eftersom omvärderade vi vår uppfattning. En anledning till det här kan vara att vi på grund av okunskap fokuserade på hindren.

No description available.

Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism. Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk. Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Resultat och slutsatser visar på att det finns många faktorer som kan utgöra en risk i uppväxten som kan leda till ett missbruk. Riskfaktorerna finns på olika plan hos individen, det vill säga på ett personligt plan, inom familjen, skolan med mera och samspelar med varandra. Några riskfaktorer som framkom var bland annat missbrukande förälder/föräldrar, tidig alkoholdebut, låg social kontroll, bristfällig eller avsaknad förmåga att hantera känslor. Några skyddsfaktorer som framkom var bland annat regler och rutiner, tillsyn från föräldrar, förmåga att hantera känslor samt ökad impulskontroll.

Syftet med denna studie är att låta deltagare i LARO-programmet (Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berätta om samt ge uttryck för sin syn på den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera på LARO-programmet är att användandet av substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslår att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. Själva ansatsen är deduktiv och innebär att vi utgår ifrån en tidigare etablerad teori, nämlingen Prochaska och DiClementes teori om förändringsprocessen, den så kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lämnat ut färdiga frågeformulär som programdeltagarna fått besvara på egen hand och därefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberättelser. Uppsatsen kommer fram till att felra av deltagarna i LARO-programmet har en positiv bild av programmet och upplever att det hjälper dem i deras strävan att förändra sitt beteende. Uppsatsen visar också på att flera av LARO-deltagarna befinner si i, eller har befunnit sig i, de förändringsfaser som skildras av Prochaska och DiClemente.

Missbruk är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och ett mångfaktoriellt problem. Det som framkommit i tidigare studier är att det finns biologiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar en människas väg in i ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med pågående eller tidigare drogproblematik utifrån sina livsberättelser beskriver sin väg in i missbruket. Med droger syftar vi i denna uppsats till narkotikaklassade droger. Kvalitativ metod har använts i studien och detta genom ostrukturerade intervjuer med en narrativ utgångspunkt. Något som framkommit är att det är svårt att hitta en förklaring som är konstant och som anses vara enda faktiska orsaken till missbruket. Några orsaker som respondenterna tagit upp som eventuellt bidragande till drogmissbruket är nyfikenhet, ångestlindring och verklighetsflykt. Även alkohol och familjeförhållanden har tagits upp som eventuellt bidragande faktorer. Vidare har det framkommit att drogbruket i första hand inte handlar om att få en känsla utan för att slippa en annan. Resultaten av studien pekar på att vägen in i ett missbruk är en process. Det är inte enstaka händelser eller faktorer som leder en person in i ett missbruk utan många faktorer som samspelar. Dessutom verkar syftet med att ta drogen förändras över tid.

The purpose of this study was to study social work models to explain addiction in the assessment of response to people with addictions. This study investigated how social workers' explanations are shaped by their experiences, theoretical points influenced by research in a discretion is affected by organizational conditions, manuals, evidence-based practice and national guidelines in an investigative process. The material in this study has emerged through interviews with four social workers in the social services department for addiction and dependence. The essay is a qualitative study with personal interviews as the basis for the result. The study begins with a description of addiction and dependence, current laws on the matter, and officer's work. The study also presented organizational conditions, national guidelines and evidence-based practice. The knowledge review concerns we have two major disagreements in the research, these are biological / biochemical - and psycho-social approach to addiction and dependence. The study's theoretical part, we have chosen to illustrate the action theory and the naive theory. The results chapter presents respondents' answers which made it possible for authors to link analysis section to selected theories. In the concluding discussion section presents the key elements of the result of interaction with the authors' own reflections. The results show that the respondents maneuver is affected by various factors. Respondents were able to clearly refer to the organizational conditions that hampered their freedom of action. One of them was cooperation with other actors. The lack of a better cooperation between the municipality and the county council in order to interface different interventions for people with extensive care needs. Furthermore, they sought a clear and self-directed addiction treatment within the organization. We also believe that they do not follow a specific theory in the field. However, there have been clear similarities with the biological and biochemical approach, suggesting that they do not reflect upon their theoretical basis. The respondents felt that their past experiences and actions are more important than scientific knowledge.KEYWORDS: Addiction, dependence, explanatory models, interaction. / Studiens syfte har varit att studera socialarbetare förklaringsmodeller till missbruk och beroende vid bedömning av insats till personer med missbruksproblem. Studien har undersökt hur socialarbetares förklaringsmodeller formas utifrån egna erfarenheter och upplevelser, teoretiska utgångspunkter influerade av forskningen inom ett handlingsutrymme påverkat av organisatoriska förutsättningar, manualer, evidensbaserad praktik samt nationella riktlinjer i ett utredningsförfarande. Materialet i uppsatsen har framkommit genom intervjuer med fyra socialarbetare på socialtjänstens avdelning för missbruk och beroende. Uppsatsen är en kvalitativ studie med personliga intervjuer som underlag för resultatet. Studien inleds med en beskrivning av missbruk och beroende, aktuella lagar på området, samt handläggarens arbete. Vidare presenteras organisatoriska förutsättningar, nationella riktlinjer och evidensbaserad praktik. I kunskapsgenomgången berör vi två stora motsättningar inom forskningen, dessa är biologiskt/biokemiskt – och psykosocialt synsätt på missbruk och beroende. I studiens teoridel har vi valt att belysa handlingsteorin och naiv teori. I resultatkapitlet redovisas respondenternas svar som gjort det möjligt för författarna att koppla analysdelen till valda teorier. I den avslutande diskussionsdelen presenteras de viktigaste delarna av resultatet i samspel med författarnas egna reflektioner. Resultatet visar att respondenternas handlingsutrymme påverkas av olika faktorer. Respondenterna kunde på ett tydligt sätt hänvisa till organisatoriska förutsättningar som hindrade deras handlingsutrymme. Ett av dem var samarbetet med andra aktörer. De saknade ett bättre samarbete mellan kommunen och landstinget för att kunna samverka olika insatser för personer med omfattande vårdbehov. Vidare eftersträvade de en tydlig och individinriktad missbruksvård inom den egna organisationen. Vi anser även att de inte följer en specifik teori på området. Däremot har det framkommit tydliga likheter med det biologiska och biokemiska synsättet, vilket tyder på att de inte reflekterar över deras teoretiska utgångspunkt. Respondenterna ansåg att deras tidigare erfarenheter och handlingar vägde tyngre än vetenskaplig kunskap.   NYCKELORD: Missbruk, beroende, förklaringsmodeller, samverkan.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem. Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete. Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt. Denna rekommendation sammankopplas med det som framkommer i rapporten från Malmö stad. Denna rapport visar att det inte går att säga om Malmö stad som helhet följer Socialstyrelsens rekommendationer eller ej. Detta beror på att Malmö är uppdelad i olika stadsdelar med självständiga socialkontor. Stadsdelarna följer Socialstyrelsens rekommendationer på skilda sätt. Vi har i denna studie kommit fram till att samverkan är det bästa sättet att uppmärksamma barn som växer upp i missbruksmiljöer och att flera av stadsdelarna i Malmö bör bli bättre i sitt samarbete mellan de olika enheterna inom socialtjänsten.

Denna C-uppsats är inspirerad av en kvantitativ ansats om åländska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltså inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet är att belysa hur högstadieungdomar på Åland resonerar kring olika frågor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Undersökningen är gjord på åttondeklassister, det vill säga 14- 15 åriga ungdomar.Studien är utförd på nästan alla högstadieskolor på Åland, totalt fem stycken. Studien bygger bland annat på faktorer som attityd till narkotika och missbruk, drogvanor, könsskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på narkotika samt om det finns något samband mellan dessa.Resultaten från studien har visat att majoriteten av åländska elever i årskurs åtta aldrig har testat narkotika, dock finns det några som har testat samt vissa som funderar på att göra det. Den mest förekommande orsaken till varför de har testat är på grund av nyfikenhet. Attityden till narkotika bland ungdomar i åldern 14-15 år är mestadels positiv, där de flesta vet att det är farligt, onödigt och korkat. Dock finns det några som inte anser att det är så farligt, att det är ”coolt” samt att det är ett sätt att umgås, vilket tyder på en negativ attityd till narkotika. Flera av ungdomarna anser även att cannabis inte är lika farligt som andra droger och några anser dessutom att detta borde legaliseras.Nyckelord: droger, högstadieelever, attityder, missbruk / The study results have shown that the majority of Åland students in eight grade have never tried drugs, but there are some who have tried and some that are thinking about it. The most common reason why they have tested is because of curiosity. Attitudes toward drugs among young people aged 14-15 years are mostly positive. Most people know it's dangerous, unnecessary and stupid. However, there are some who do not believe it is so dangerous. They think it's cool and that there is a way to socialize. This indicates a negative attitude towards drugs. Several of the young people also felt that cannabis is not as dangerous as other drugs and some also felt that it should be legalized.Keywords: drugs, high school students, attitudes, addiction