Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is becoming a more common diagnosis of younger children. In recent years the perception that some ingredients in our food may have a negative effect regarding the symptoms in children with ADHD has grown stronger. Children with ADHD often suffer from irritated bowel syndromes which affect their ability to digest food. This may result in malnutrition as well as a release of substances that are harmful.The purpose of this report is to compile and illustrate the knowledge of how special food, particular milk protein and gluten, may affect the symptoms of children with ADHD. Also, the report aims to evaluate if there should be changes made in Kindergarten to increase the well-being of these children. The report is a summary of research results on the effects milk protein and gluten have on children with ADHD.The majority of children with ADHD demonstrate decreased symptoms if they receive a diet without milk protein and gluten.If children with ADHD would be given a special diet excluding milk protein and gluten it is realistic to assume that their ADHD-symptoms might be reduced with a greater sense of well-being and quality of life as a result. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt mer vanligt förekommande diagnos hos förskolebarn. Uppfattningen om att en anpassad kosthållning kan lindra symtomen hos barn med ADHD har växt sig starkare de senaste åren. Barn med ADHD lider ofta av en irriterad tarm som har en störd matspjälkningsfunktion, vilket kan leda till att näringsämnen bryts ner ofullständigt och resulterar i näringsbrister och frisättning av ämnen som kan påverka oss negativt.Syftet med rapporten är att sammanställa och belysa kunskapen om hur kosten kan påverka symtomen hos barn med ADHD, med särskild inriktning på påverkan från mjölkprotein och gluten. Samt att belysa vilken nytta skolverksamheten kan ha av dagens forskning inom ämnet.Rapporten är en sammanställning av de forskningsresultat som finns inom ämnet ADHD-anpassad kost där mjölkprotein och gluten utesluts.Majoriteten av barn med ADHD påvisar en minskade symtom om de får en anpassad kost utan mjölkprotein och gluten.Om förskolan skulle erbjuda barn med ADHD en anpassad kost är det realistiskt att anta att deras ADHD-symtom skulle kunna minska med ett ökat välbefinnande som följd.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.