Bilen utgör det mest dominerande färdsättet i dagens samhälle trots att bilen medför många negativa konsekvenser, såsom utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa samt är mycket platskrävande. Detta beror till stor del på samhällsplaneringen som har prioriterat bilen mer än hållbara färdsätt. I vilken utsträckning hållbara färdsätt såsom gång och cykel väljs avgörs till stor del på hur dagens stadsområden är utformade och påverkar hur fördelaktigt gång och cykel är som färdsätt. Arbetets syfte är att undersöka vilka förutsättningar och åtgärder som krävs för att främja gång och cykel och visa på hur ett gång- och cykelvänligt stadsområde kan utformas. Genom kunskapsöversikten och platsanalysen har mål och strategier utformats för ett stadsområde i centrala Lyckeby i Karlskrona, för att genom gestaltningen göra det mer gång- och cykelprioriterat. Arbetets slutsatser visar att det krävs en kombination av goda förutsättningar och flera olika typer av åtgärder för att prioritera gång och cykel. Gestaltningsförslaget visar hur väginfrastrukturen och bebyggelsen kan utformas och placeras för att uppnå ett gång- och cykelvänligt stadsområde, allt ifrån fler gång- och cykelstråk till ett ökat utbud av närliggande handel och service.

I städer har bilens framväxt satt sin prägel på dimensioneringen och användningen av gaturummen. På senare år har mjuka trafikanters framkomlighet och tillgänglighet i gaturummen allt mer prioriterats, men städer lever fortfarande kvar med gator som främst prioriterar bilen över ett balanserat gaturum som ger plats för andra trafikslag.  Arbetet undersöker vilka kvaliteter och strategier som underlättar framkomligheten för mjuka trafikanter samt vilka vistelsekvaliteter och säkerhetsåtgärder som kan implementeras för ett säkert, attraktivt och tillgängligt gaturum. Vidare syftar arbetet till att ta fram gestaltningsförslag på två gator i centrala Stockholm, Sveavägen och Tegnérgatan. Förslagen ska visa på en omprioritering av de nutida gaturummens struktur mot ett mer hållbart resande och gynna mjuka trafikanters möjlighet att vistas på platsen. Gestaltningsförslagen består av sex olika nedslag som visar på olika gaturum med olika förutsättningar. Strategier för gestaltningsförslagen tas fram genom kvalitativ textanalys och platsanalys. För att kunna identifiera kvaliteter och brister i gaturummen används en analysmetod i platsanalysen. Studiens resultat visar på att mjuka trafikanters säkerhet i gaturummet kan öka genom god belysning, hinderfri gång-och cykelyta och ge dem tillräckligt med utrymme att röra sig på. Vistelsen kan uppmuntras genom att implementera grönska, aktiviteter, och anpassa föremål till den mänskliga skalan.

Den vardagliga motionen är en viktig del av människans liv. Trots detta spenderar en stor del av oss vår vakna tid stillasittande. Detta har till stor del att göra med den fysiska utformningen av våra städer och hur detta har satt sin prägel på våra vanor och vår hälsa. Hur vi aktivt transporterar oss i staden beror till stor del på hur staden, och inte minst gaturummet, utformas för det som kallas den mjuka trafkanten.  Arbetet syftar därför till att undersöka vilka kvaliteter och brister som fnns i dagens gaturum utifrån mjuka trafkanters perspektiv, och hur gaturum kan utformas för att prioritera dessa. För att undersöka detta har två olika gaturum valts ut - Artillerigatan i Stockholm och Linnégatan i Göteborg, två centralt belägna gaturum med olika förutsättningar. Inom respektive gata har tre olika trafksituationer valts ut för att analyseras i detalj. Genom kvalitativ textanalys har en kunskapsöversikt skapats som i sin tur mynnat ut i målbilder med tillhörande strategier för att prioritera mjuka trafkanter och en aktiv transport. Utifrån en analysmetod, som även denna baseras på kunskapsöversikten, har kvaliteter och brister kunnat identiferas i respektive trafksituation genom platsanalys. Detta har resulterat i totalt sex olika gestaltningsförslag utformade efter målbilder och strategier.  Studiens resultat visar att det är svårt att peka på en specifk faktor som en generell kvalitet eller brist i olika gaturum, då varje gata har olika förutsättningar. Gestaltningsförslagen påvisar hur olika gaturum kan utformas för att prioritera mjuka trafkanter. Även här fnns det inget generellt svar på hur gaturum kan utformas - olika förutsättningar skapar olika fysiska miljöer trots att samma strategier appliceras på dem.