Bakgrund: Digitalisering är ett aktuellt ämne som ofta uppmärksammas i svensk media. Medfokus på digital utveckling har bankers kundrelationer skiftat från fysiska möten till att i dagbli mer av en digital relation.Syfte: Studien har som syfte att fördjupa diskussionen kring digitala kundrelationer inom densvenska banksektorn.Design/metod: I studien har en abduktiv ansats använts för att kunna anpassa teori efterempiri och vice versa. En kvalitativ metod har använts och empiri har samlats in genom semistruktureradeintervjuer. Till följd av syftet att fördjupa förståelsen för hur bankerskundrelationer förändrats genom digital utveckling, utformades en fallstudie. Tio intervjuergenomfördes, där samtliga respondenter är anställda hos en av Sveriges storbanker.Resultat: Resultatet av studien påvisar att kundrelationer har förändrats mycket under en korttidsperiod. Framförallt tenderar kunder idag att allt oftare interagera i digitala kanaler än attfysiskt besöka ett bankkontor. Implementering av digitala tjänster har skapat flertaletutmaningar för bankerna, främst gällande säkerhet, tillgänglighet, användarvänlighet ochpersoner i digitalt utanförskap. Dock kan banken genom de digitala kanalerna interagera medkunder på en mer daglig basis, vilket enligt banken själva definierar en starkare och stabilarerelation. Dock infann sig meningsskiljaktigheter mellan studiens strateger ochkontorsanställda, då de möter olika kunder i sitt vardagliga arbete.Originalitet/ Värde: Det finns få studier som behandlar ämnet digitalisering inom den svenskabanksektorn. Uppsatsen bidrar därav med kunskap inom ämnet, vilket kan användas i vidareforskning. / Background: Digitalization is a current topic that is often observed in Swedish media.Through a focus on digital development, banks' customer relations nowadays have shiftedfrom physical interactions to be more of a digital relationship.Purpose: The study aims to deepen the discussion on digital customer relationships within theSwedish banking sector.Design/methodology/approach: The study has used an abductive approach to be able tocustomize theory after empiricism and vice versa. Using a qualitative method, empiricism wasgathered through semi-structured interviews. As a result of the purpose, a case study weredesigned. The intention was to deepen the understanding as to how the banks' customerrelationships have changed through the digital development. Ten interviews were carried out,in which all respondents were employees of one of Sweden's major banks.Findings: The study indicates that customer relationships have changed a lot during a shortperiod of time. Customers tend to more often interact in digital channels than visiting aphysical bank branch. Implementation of digital services has created several challenges forthe banks, mainly regarding security, availability, ease of use, and people in digital exclusion.However, digital channels have enabled the Bank to meet customers on a more regular basis,which according to the Bank itself creates a stronger and more stable relationship. However,turned up differeces between the study strategists and office workers, as they encounterdifferent types of customers in their everyday work.Originality/value: There is a lack of Swedish studies that discuss the topic of digitalizationwithin the Swedish banking sector. The essay therefore presents knowledge within thesubject, which can be used in further research.

Bakgrund: Konkurrensen inom banksektorn har på senare tid ökat, då digitaliseringen av tjänster har möjliggjort för nya aktörer likt neobanker att etablera sig på marknaden. Kvaliteten på tjänsteerbjudandet har stor påverkan på tjänsteföretagens framgång på marknaden. För att möta kundernas ökande krav på kvalitet bör bankerna ha ett kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete. Det finns därför ett behov att undersöka hur bankkunder ser på kvalitet samt hur banker bör prioritera sitt förbättringsarbete. Syfte: Denna studie syftar till att utforska hur svenska bankkunder upplever tjänstekvaliteten på internetbanken. Syftet är också att utreda vilka delar av internetbanken svenska banker bör prioritera i sitt förbättringsarbete. Metod: Studien har antagit en kvantitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. Forskningsansatsen var deduktiv. Datan samlades in genom en digital enkätstudie baserad på frågor SSTQUAL samt WebQual. Strukturen med frågor kring upplevd och faktisk tjänstekvalitet baserades på SERVQUAL-ramverket. Studien använde sig av partial least square structural equation modelling (PLS-SEM) samt importance performance matrix analysis (IPMA) för att analysera den insamlade datan. Resultat: Studiens resultat visar att dimensionerna Design samt Bekvämlighet uppvisar den högsta upplevda tjänstekvaliteten. Dimensionerna Kommunikation samt Information uppvisar den lägsta upplevda tjänstekvaliteten. Samtliga dimensioner har ett negativt tjänstekvalitetsgap, vilket indikerar att kundernas förväntningar är högre ställda än vad de upplever att internetbanken faktiskt levererar. Sett till prioriteringsordningen för bankernas förbättringsarbete föreslår studiens resultat följande ordning: 1. Innovation, 2. Kommunikation, 3. Information, 4. Design, 5. Funktionalitet, 6. Säkerhet och 7. Bekvämlighet. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit till en ökad förståelse för vilka dimensioner av internetbankens tjänsteerbjudande som är viktiga för kunderna och hur kunderna upplever tjänstekvaliteten inom dessa dimensioner. För banker kan studien ge värdefulla insikter om hur kunderna ser på kvaliteten och vilka dimensioner som bör prioriteras i ett förbättringsarbete. / Background: Competition in the banking sector has increased in recent years because of the digitalization of services which has enabled new players like neobanks to enter the market. A company’s service offering has significant impact on the firm’s success. In order to meet customers’ increasing demands for quality service, banks should continuously improve their service offerings. Therefore, there is a need to investigate how bank customers view quality and how banks should prioritize their improvement efforts. Aim: This study aims to investigate how Swedish bank customers experience the quality of service on the internet bank. The purpose is also to analyze which parts of the internet bank Swedish banks should prioritize in their improvement efforts. Methodology: The study has adopted a quantitative research strategy with a cross-sectional design. The research approach was deductive. The data was collected through a digital survey based on questions from the SSTQUAL and WebQual frameworks. The study's survey questions about perceived and actual quality of service were based on the SERVQUAL framework. The study used partial least square structural equation modeling (PLS-SEM) and importance-performance matrix analysis (IPMA) to analyze the collected data. Results: The study results show that the dimensions of Design and Convenience have the highest perceived quality of service. The dimensions Communication and Information show the lowest perceived quality of service. All dimensions have a negative service quality gap, which indicates that customer expectations are higher than what they feel the internet bank delivers. Regarding the order of priority for the banks' improvement efforts, the study results suggest the following order: 1. Innovation, 2. Communication, 3. Disclosures, 4. Design, 5. Functionality, 6. Security and 7. Convenience. Research contribution: This study has contributed to an increased understanding of which dimensions of the internet bank's service offering that are fundamental to customers and how customers experience the quality of service within these dimensions. The study provides valuable insights into how customers view quality and which dimensions banks should prioritize in its improvement efforts.

Användandet av internet i mobiltelefonen har ökat drastiskt de senaste åren och detta fenomen innebär att människor har tillgång till internet i större utsträckning än förut. De svenska bankerna har tagit tillvara på denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer där de erbjuder sina kunder möjligheten att utföra bankärenden med hjälp av mobiltelefonen. Även om fördelarna med denna tillgång är många, finns det ändå vissa nackdelar. Den mest omtalade nackdelen gällande bankers mobilapplikationer är bristande säkerhet som kan medföra integritetsrisker. Utifrån personliga erfarenheter uppstod funderingar kring området användbarhet och säkerhet för bankers mobilapplikationer och dessa funderingar ligger till grund för vårt arbete. Syftet är att undersöka användbarhet och säkerhet för identifikationsmetoder samt användbarhet för hantering av transaktioner i internetbankers mobilapplikationer ur ett användarperspektiv. För att undersöka dessa områden går vi igenom och tar hjälp av teorier och tidigare forskning och dessutom tillämpar vi ett antal metoder. I slutsatsen har vi utifrån resultaten från vår studie sammanställt riktlinjer för hur en banks mobilapplikation bör utformas för att uppfylla användarnas behov och önskemål. / The use of mobile Internet has increased dramatically in recent years and this phenomenon means that people have access to the Internet to a greater extent than before. Swedish banks have been taking advantage of this trend by developing mobile banking applications where they offer their customers the ability to perform banking transactions using their mobile phone. Although the benefits of this increased access are many, there are still some drawbacks. The most talked about drawback regarding banks’ mobile applications is the lack of security that could lead to privacy risks. Based on personal experience, we had concerns about the area usability and security for mobile banking applications and these thoughts are the basis of our work. Our aim is to examine usability and security of identification methods and the usability of processing transactions in the mobile bank application from a user perspective. To explore these areas we will review and get support from theories and previous research and in addition, we apply a number of methods. In conclusion, we’ve compiled guidelines based on the results of our study of how a bank’s mobile application should be designed to meet user needs and preferences.