Chemicals and other potentially toxic substances have been released into nature at an increasing rate. Research on how they affect people and what damage they cause have developed rapidly in recent years, creating opportunities to better describe the consequences of emissions to nature. This thesis uses the latest advances in the field to update the EcoValue weighting tool. EcoValue can be used to convert quantitative amounts of emissions into monetary units. How this is done, the main uses and the background to weighting are addressed. Toxicity to humans is evaluated in previous EcoValue methods using a reference value: kg 1,4-Dicholorobenzene. The cost of society per kg of 1,4-Dichlorobenzene released is used as a "weighting factor". The weighting factor is then used as a multiplication factor, where the total kg of 1,4-Dichlorobenzene equivalents is multiplied by the cost per kg of emissions. In this thesis, a new value of cost per kg of 1,4-Dichlorobenzene equivalents has been determined through damage cost estimates. This was done by transferring the results of studies already carried out to costs per kg of 1,4-Dichlorobenzene. The updated version of EcoValue was then tested thorugh application to a previously published LCA study. The results were compared with EcoValue results without the updated damage cost for 1,4-Dichlorobenzene and results when using the EcoTax weighting tool. The suggested weight values are 2.1 €2017 per kg 1.4 DB equivalents, with a possible range between 0.09-6.996 €2017 per kg. / Ämnen giftiga för människor har under de senaste decennierna släpps ut i naturen i en allt högre grad. Forskningen kring hur de påverkar oss människor och vilka skador de orsakar har utvecklats snabbt de senaste åren, vilket skapat möjligheter för att bättre kunna beskriva följderna av giftiga utsläpp till naturen. I den här mastersuppsatsen används den senaste tidens framsteg för att uppdatera viktningsverktyget EcoValue. EcoValue kan användas för att omvandla kvantitativa mängder av utsläpp till monetära enheter. Hur detta görs, huvudsakliga användningsområden och bakgrunden till omvandlingen behandlas i arbetet. Giftighet för människor värderas i EcoValue genom användandet av ett referensvärde: kg 1,4-Dichlorobenzene. Kostnaden för samhället per kg av utsläppt 1,4-Dichlorobenzene används som en ”viktningsfaktor”. Viktningsfaktorn används sedan som en multiplikationsfaktor, där den totala mängden 1,4-Dichlorobenzeneekvivalenter multipliceras med kostnaden per kg utsläpp. I denna mastersuppsats har genom skadekostnadsuppskattningar ett nytt värde på kostnad för samhället per kg 1,4-Dichlorobenzeneekvivalenter tagits fram. Detta gjordes genom att resultat från utförda studier överfördes till skadekostnader för 1,4-Dichlorobenzene. Föreslagna viktningsvärden är 2.1 €2017 per kg 1,4 DB-ekvivalenter, med ett möjligt intervall på 0,09-6,996 €2017 per kg. Den uppdaterade versionen av EcoValue testades sedan genom att den användes på en tidigare publicerad LCAstudie. Resultaten jämfördes med resultat från EcoValue utan uppdaterat värde för 1,4-Dichlorobenzene och resultat där viktningsverktyget EcoTax användes. Genomgående förväntas de viktade kostnaderna för skador på människors hälsa orsakade av giftiga ämnen öka när den uppdaterade viktningsfaktorn används.

Samtidigt som klimatkrisen konstaterats har också hållbarhetsarbete i företag ökat, vilket kan användas som ett redskap för att anta de utmaningar som följer av ett mer komplext och transparent företagande. Tidigare forskning har haft ett huvudsakligt fokus på de monetära fördelarna med hållbarhetsarbete, men eftersom finansiella aspekter nödvändigtvis inte är den enda nyckeln till ett företags framgång är det intressant att även finna andra värden. Således är syftet med studien att skapa förståelse för vilka icke-monetära värden som kan skapas genom hållbarhetsarbete i företag. Det teoretiska ramverket omfattar fyra hållbarhetsteorier samt värdeskapandeteorin service-dominant logic. En kvalitativ metod har valts då området är relativt outforskat och studien syftar till att studera hållbarhetsarbete i olika sociala kontexter och tolka samband. Analysen har gjorts med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter i olika företag, kombinerat med det teoretiska ramverket. Studien visar att triple bottom line-rapportering varit ett initialt steg för att få företag att implementera hållbarhetsarbete, men inte tillräckligt för att hantera de utmaningar samhället står inför, där sättet att bedriva verksamhet kan behöva förändras. Med service-dominant logic som utgångspunkt för analysen har ett nytt sätt att se miljön som en aktör i ekosystemet genererats, då alla aktörer ska gynnas av tjänsteutbyten. Genom ömsesidigt värdeskapande inom ramen för de planetära gränserna kan doughnut-ekonomi uppnås, där fokus ligger på att långsiktigt frodas snarare än att expansivt växa. För att uppnå ett hållbart företagande är studiens respondenter eniga om att alla företag måste ta ansvar för miljön och argumenterar för att hållbarhetsarbete inte enbart medför marknadsmässiga fördelar, utan också värdesätts av anställda som upplever sitt arbete som betydelsefullt. Ett företag som tar ansvar genom hållbarhetsarbete och erbjuder en arbetsplats där anställda trivs blir en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där arbetstagare blir allt mer medvetna om problematiken gällande miljön. Studien visar att hållbarhetsarbete ger företag möjlighet att lättare möta krav från aktörer, bidra till utvecklingen av samhället och forma en verksamhet där arbetstagare trivs. / At the same time as the climate crisis has been noted, sustainability work in companies has increased, which can be used as a tool to meet the challenges posed by a more complex and transparent way of doing businesses. Previous research has mainly focused on the monetary benefits of sustainability work, but since financial aspects necessarily are not the only key to business success, it is of interest to find other values as well. Thus, the purpose of the study is to create an understanding of the non-monetary values that can be created through sustainability work in companies. The theoretical framework consists of four sustainability theories as well as the value creation theory service-dominant logic. A qualitative method has been chosen, since the field is relatively unexplored and the purpose is to study sustainability work in different social contexts and interpret relationships. The analysis has been conducted with starting point in eight semi-structured interviews with respondents from different companies, combined with the theoretical framework. The study shows that triple bottom line reporting was an initial step to get businesses to implement sustainability work, but not enough to handle the challenges the society are facing, where the way to conduct business might need to change. With service-dominant logic as a starting point for the analysis, a new way of viewing the environment as an actor in the service ecosystem has been generated, since all actors should gain from service exchanges. Through mutual value creation within the frame of the planetary boundaries, doughnut-economy can be achieved, where the focus is on thriving rather than expansive growing. In order to achieve sustainable business, the respondents of the study agree that all companies must take environmental responsibility and argue that sustainability work do not only entail advantages on the market, but also to bring value to employees who experience their work as meaningful. A business which takes responsibility through sustainability work and offers a workplace where employees thrive, becomes an attractive employer on a labor market where workers are becoming more aware of the problems regarding the environment. The study shows that sustainability work gives companies an ability to easier meet actor demands, contribute to the development of the society, and conduct a business where employees thrive.