Abstract The aim of the study was to examine how preschool teachers from two different municipalities are working with native language support. The method used in this study was a questionnaire survey were 58 preschool teachers participated. It has been shown in a study made in the USA by Galeano (2011) that families from other countries lose their native language faster during recent years than they did before, this may be because families let the English language dominate in the home instead of using their native language. When children start school they are offered mother tongue education, but often it’s not of much use since the students already have a basic speech in English (Galeano, 2011). A study conducted in schools in England showed that mother tongue education is deficient when students get questions on their native language but they choose to answer the teachers in English instead. This is one of the reasons how students lose the ability to speak their mother tongue but they still have the ability to understand what is being said (Cable, Drury & Robertson, 2014). This study shows that many of the preschool teachers that were questioned in the study did not have enough experience when it comes to working with native language support. The preschool teachers felt that they didn’t have good enough guidance to how the work with native language support should proceed in the best way. They couldn’t bring up the issues of language support with parents or answer their questions without double checking with the preschool heads or principals. Most of the preschool teachers know the importance of language support as it makes it easier for kids to become part of the preschool group and that they easier learn Swedish as a second language. Many preschool teachers had to take own initiatives to give children support in their native language, this because many preschools do not have access to mother tongue teachers or interpreter. / Abstrakt Syftet med studien är att se hur förskollärare från två olika kommuner arbetar med modersmålsstöd Undersökningsmetoden som användes var en enkätundersökning där 58 förskollärare deltog. Det har visat sig i studier bland annat i USA att familjer med andra ursprungsland förlorar sitt modersmål snabbare i dagsläget än de gjorde förr då familjerna låter det engelska språket dominera i hemmet istället för att använda sig av modersmålet. När barnen kom upp i skolåldern så erbjöds de modersmålsundervisning men ofta så räcker inte modersmålsundervisning till i skolan då eleverna redan har ett grundläggande tal i till exempel engelska (Galeano, 2011). En studie som gjordes i skolorna i England visade att modersmålsundervisningen är bristfällig då eleverna får frågor på respektive modersmål men att de svarar läraren på engelska istället för modersmålet. Detta bidrar till att eleverna tappar förmågan att tala modersmålet men att de fortfarande har kvar förmågan att förstå vad som sägs (Cable, Drury & Robertson, 2014). I följande studie kände många av förskollärarna att de inte hade någon riktig rutin kring arbetet med modersmålsstöd och de saknade bra vägledning till hur arbetet skulle gå tillväga på bästa sätt, de kunde inte själva ta upp frågorna kring modersmålsstöd med föräldrarna utan var tvungna att samtala med förskolechefer eller rektorer innan de kunde besvara föräldrarnas frågor. Samtliga förskollärare visste att det är viktigt med modersmålsstöd då det underlättar för barnen att komma in i verksamheten samt att de lättare lärde sig svenska som andra språk. Många förskollärare tar egna initiativ till att ge barnen stöd i deras modersmål då många förskolor saknar tillgång till modersmålspedagog eller tolk.

This is a scientific essay that has been written with the aim to reflect and analyze difficulties of bilingual children to communicate, being seen in a group and to focus during a traditional learning in language development within preschool. I have also reflected on my experiences and competences in intercultural pedagogy to support bilingual children in a changing society and in a globalized world. By using self-experienced situations from my professional practice, I have in a narrative form reflected back at my experiences with the help of academic literature, research articles, theoretical perspectives, curriculum (2018) and even asked questions to gain different perspectives on my stories. The main part of my research questions is whether I could have planned and acted differently in my self-experienced situations? Did I have enough knowledge about intercultural approach in order to adapt various situations based on the need of different children? In which ways could the preschool have provided better support in language development and communication for all children? This scientific essay has shown that it is important to understand the cultural background, language and ethnicity of bilingual children. It is also important to have a good collaboration with the guardians in order to plan suitable activities and classes/sessions. In addition, it is necessary to have great knowledge of intercultural pedagogical competence, diversified normality, inclusion, sociocultural perspective and support for the mother tongue to be able work with bilingual children. As a pedagogue and a future preschool teacher, I have according to Skolverket - Swedish National Agency for Education (2020) a greater responsibility to change, for example, the traditional way of working, but also to improve and adapt the education based on different needs to provide an equal education and preschool for all children. / Detta är en vetenskaplig essä som har skrivits för att reflektera och analysera tvåspråkiga barns svårigheter med att kommunicera, synas i en grupp samt att fokusera under ett traditionellt lärande i språkutveckling inom förskolan. Här har jag också reflekterat över mina erfarenheter och kompetenser inom interkulturell pedagogik för att stödja tvåspråkiga barn i ett förändrat samhälle och i en globaliserad värld. Genom att använda mig av egenupplevda situationer i berättande form i min yrkespraktik har jag reflekterat tillbaka med hjälp av akademisk litteratur, forskningsartiklar, teoretiska perspektiv, läroplanen (2018) samt ställt frågor för att få olika perspektiv på mina berättelser. Centralt i forskningsfrågorna är om jag kunde ha planerat och handlat annorlunda i mina egenupplevda situationer? Har jag haft tillräckligt med kunskaper inom interkulturellt förhållningsätt för att anpassa situationer utifrån barns olika behov? Hur skulle förskolan ha kunnat ge bättre stöd i barnens språkutveckling och kommunikation? Denna vetenskapliga essä har visat att det är viktigt att förstå tvåspråkiga barns kulturella bakgrunder, språk, etnicitet samt ha ett gott samarbete med vårdnadshavare för att kunna planera passande aktiviteter och undervisningar. Det krävs också kunskaper inom interkulturell pedagogisk kompetens, diversifierat normalitet, inkludering, sociokulturellt perspektiv samt modersmålsstöd för att jobba med tvåspråkiga barn. Jag som pedagog och blivande förskollärare har enligt Skolverket (2020) ett större ansvar för att förändra exempelvis det traditionella arbetssättet, men även förbättra och anpassa utbildningen utifrån olika behov för att få en likvärdig utbildning och förskola för alla barn.