Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar. Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas reklamfilmerna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt. Det sekundära syftet med detta arbete är att jämföra likheter och skillnader mellan reklamfilmerna. De frågor jag ställer är 1) vilka likheter och skillnader finns i reklamfilmerna och 2) hur skiljer sig könsmönstret åt mellan reklamfilmerna. För att synligöra de strukturer som finns kommer jag att använda mig av strukturalistisk teori. Victoria Milan har fram till idag enbart producerat en reklamfilm som analyseras. Match har däremot producerat flera reklamfilmer och jag har därför valt att granska den senaste av dessa reklamfilmer. Analysen visar att båda reklamfilmernas styrka och persuasiva effekt ligger i att de förenar rationella och emotionella apeller – att den tänkta mottagaren både känner igen sig i reklamfilmerna och att de innehåller argument. Reklamfilmerna vilar på strukturalistiska binära motsatspar som ligger till grund för hur mannen och kvinnans roll i reklamfilmerna framställs/upplevs olika. I Matchs reklamfilm är det mannen som styr. I Victoria Milans reklamfilm är det kvinnan som är aktiv. En slutsats som dras är att två undermedvetna frågor väcks hos mottagaren, ”det kan bli verklighet” (Match) och ”det kan bli bättre” (Victoria Milan). Genom denna emotionella påverkan ingjuts hopp i det undermedvetna hos de tänkta målgrupperna. Hoppet mottagaren känner är ett starkt retoriskt grepp som båda företagen använder sig av. Att hitta en ursäkt till ett dåligt beteende blir dock Victoria Milans främsta retoriska grepp. Nyckelord: ethos, pathos,logos- triaden, visuell retorik, TV-reklamfilm, hermeneutik, binärt motsatsförhållande, dejting, internet, Barthes, Lévi-Strauss / This study aims to highlight the two firms Match and Victoria Milan's television commercials. The primary purpose is to explore the rhetorical strategies Match and Victoria Milan use in the commercials to attract new paying members to the sites. Each advertisement is examined through rhetorical analysis. The rhetorical theories used are the triad of ethos, pathos, logos and the semiotic aspects of denotation and connotation. In my work I also analyze video production technology to illuminate the camera angles. With hermeneutics as a scientific approach I will interpret the commercials by using the hermeneutic circle approach.The secondary objective of this work is to compare the similarities and differences between the commercials. The questions I ask are 1) the similarities and differences in the commercials and 2) how different gender patterns differ between the commercials. To visualize the structures that exist, I will use structuralist theory. Victoria Milan has until today only produced one television commercial that is analyzed. Match, however, produced several commercials and I have therefore chosen to examine the most recent of these commercials. The analysis shows that both advertising films strength and persuasive power lies in that they combine the rational and emotional Apelles – the intended recipient both recognize themselves in the commercials and that the commercials contain arguments. The Promotional Films are based on structuralist binary opposites that form the basis of how man and woman's role in advertising films are produced / perceived differently. In the Match commercial the man is in control. In the Victoria Milan commercial the woman is the one who is active. One conclusion is that two sub-conscious issues are raised by the recipient, "it can become areality" (Match), and "it could be better" (Victoria Milan). This emotional influence instilles hope in the subconscious of the intended target groups. The hope they feel is a strong rhetorical approach that both companies use. Finding an excuse for bad behavior, however, is Victoria Milan's main rhetorical strategy. Keywords: triad of ethos, pathos, logos, visual rhetoric, television commercials, binary opposition, dating, internet, Barthes, Lévi-Strauss

Världen är oupplösligt sammankopplad i sina relationer och förhållanden, ändå finner människan sätt att separera och låta skillnader hindra henne från att leva och samexistera i sin mångfald. Friedrich Nietzsche skriver ”Kanske uttrycker vårt ord ’människa’ (manas) ännu något av denna självkänsla: människan betecknade sig själv som det väsen som mäter värden, som värderar och mäter, som det ’värderande djuret i sig’.” I den här uppsatsen börjar jag i Nietzsches genealogi och filosofi som utgångspunkt för att förstå hur och när den europeiska filosofin började plocka isär sig själv inifrån och titta närmare på människans subjekt och hennes värden. Jag vill genom det se på den moderna filosofins sätt att skildra och förstå människan i världen. Vidare anser jag att filosofin måste öppna sig för en bredare kanon för att i det moderna samhället kunna vara en praktik som inkluderar alla levda erfarenheter. Min uppsats har även syftet att utforska en sådan möjlig brygga för var filosofin kan få en materiell och aktivistisk mening. Vägen jag tar för att föreslå en sådan brygga är som nämnt från Nietzsches genealogi. Sedan fortsätter analysen framåt genom Frantz Fanons avkolonialiserande tänkande som tar utgångspunkt i levd erfarenhet. Av särskild vikt är något jag här kallar för en teori om skillnad som ovärderlig, som utarbetas i närhet till Édouard Glissant framför allt, och som vilar på ett fokus på detaljen och hur den måste förstås på ett icke-hierarkiserande sätt för att ingå i Glissants tanke och term Relation. Skillnaden som ovärderlig öppnar i det dekoloniala tänkandet upp för kunskapen utanför den traditionellt överlägsna diskursen och leder oss in i Glissants filosofi och relationens tänkande. / In this paper I am asking the question about the European human values and their effect on philosophy and thought through three different philosophers. What I want to examine is how we can get past thinking human subjects as constituted by the hierarchical and often oppositional differences that were installed by means of a normalizing universal with colonial roots. The essay begins with Nietzsche’s geneological account of how and when European philosophy began to disassemble itself from within, focusing on his idea of the need for a new man. Then I turn to Frantz Fanon and the decolonization of European thought and power, as one based on violence and hiererachy. Édouard Glissants poetics of Relation is then essential for thinking man today in the entangled, constantly changing world that we live in.