Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett faktum som kan leda till kraftigare nederbördstillfällen samt öka risken för bland annat översvämningar. Översvämningsrelaterade katastrofer har under de senaste 20 åren ökat och översvämningsrelaterade händelser står för 44 procent av världens naturkatastrofer. Samtidigt ökar tillväxten av många städer och samhällen vilket sätter större krav på beslutsfattare och kommuner att välja lämpliga platser för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur en GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att identifiera översvämningsrisker samt hur karteringen över översvämningsrisker vidare kan användas för att identifiera lämpliga platser för bostadsexploatering. Studien utfördes genom att intervjua översvämningsexperter och samhällsplanerare, samt genom att använda geografiska informationssystems (GIS)-baserade metoder såsom Multikriterieanalys (MKA), Analytisk hieratisk process (AHP) och känslighetsanalys. Intervjuerna gav värdefulla synpunkter på kriterier, rangordning och viktning. Resultaten av översvmningsriskkarteringen visar de områden som har mycket hög till mycket låg risk att exponeras för en översvämning. För att identifiera lämpliga platser för bostadsutveckling användes översvämningsriskkarteringen som ett kriterium tillsammans med andra viktiga komponenter såsom fysiska och sociala faktorer. Resultaten visar att den lämpligaste platsen är lokaliserad i den sydvästra delen av Näringen och har en storlek på 25 737 kvadratmeter (kvm). Den känslighetsanalys som utfördes i studien, genom att ändra rangordningen på kategorierna (översvämningsrisk, fysiska- och sociala faktorer), visade det att den största förändringen skedde när de sociala faktorerna fick en hög rangordning och vikt. Diskussionen och slutsatsen visar hur bland annat valet av kriterier och intervjupersoner kan påverka resultatet och att det finns många osäkerheter med att använda MKA. Resultatet av en MKA bör därför utvärderas om det ska vara möjligt att avgöra om bostäder kan exploateras på Näringen. / Climate change and global warming are some causes that can lead to heavier precipitation and increased risk of floods. Flood-related disasters have increased over the past 20 years and 44 percent of the world's natural disasters are due to flood-related events. At the same time, the growth is increasing in many of the world's cities and communities, which places greater demands on decision-makers and municipalities to choose suitable places for exploitation. The purpose of the study is to investigate how a GIS-based multi-criteria analysis can be used to identify flood risks and how the mapping of flood risks can be used further to identify suitable sites for housing development. The study was conducted by interviewing flood experts and urban planners and implementing Geographic Information Systems (GIS)-based method such as Multi-criteria Analysis (MCA), Analytical Hierarchy Process (AHP) and Sensitivity Analysis to produce the results. The respondents provided valuable views on the criteria, ranking and weighting of criteria. The results of the flood hazard map show the areas that are at high and low risk of being flooded. In finding suitable sites for housing development, the flood hazard map was used as an input together with other important components such physical and social factors. The results show that the most suitable place is in the southwestern part of Näringen, which has a size of 25 737 m2. In the sensitivity analysis that was performed where ranking of the categories was changed (flood risk, physical and social factors), it showed that the biggest change took place when the social factors received high ranking and weight. The discussion and conclusion show how the choice of criteria, weighting and interviews can affect the results and the many uncertainties with using MCA. The results of an MCA should therefore be evaluated if it is to be possible to decide whether housing can be exploited on Näringen.

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.