Denna uppsats har som syfte att analysera historielärares upplevelser av möten med olika historiekulturer i multikulturella klassrum och identifiera att deras didaktiska strategier för att bemöta dessa. Undersökningen utförs i tre steg bestående av en förundersökning, en enkät och sedan två samtalsintervjuer. Undersökningen riktar sig till gymnasielärare i ämnet historia och söker de lärare som bemött olika historiekulturer i klassrummet samt hur de tänker kring undervisningsupplägg, utmaningar, möjligheter och strategier. Studien kommer fram till att historiekulturella yttringar synliggörs genom elevernas bristande förkunskaper, genom att elever inte känner igen sig i den historia som presenteras och diskuteras under lektionerna samt konflikter och känsloyttringar relaterat till olika perspektiv och tolkningar av historien. Undersökningen visar även att majoriteten av de deltagande lärarna ser möjligheter med att ha flera historiekulturer närvarande i klassrummet och påstår att det öppnar upp för fler perspektiv, vilket alla elever gynnas av. Detta dels då eleverna får ett bredare historiemedvetande, dels blir erbjudna flera historiska narrativ. De strategier som presenteras för att möta och hantera olika historiekulturer i undervisningen handlar till stor del om att läraren behöver bygga goda relationer med eleverna, utveckla ett tryggt klassrumsklimat samt att gruppen känner sig trygga med varandra, för att kunna diskutera historiekulturella skillnader på ett respektfullt och givande sätt. Undervisningen bör även strategiskt planeras utifrån vilken grupp som undervisningen ska ske i. Detta för att undvika att någon känner sig kränkt, eller konflikter mellan elever uppstår. Trots att historiekulturella skillnader kan uppfattas som känsliga eller konfliktsskapande, visar undersökningen att lärare finner det av ytterst stor betydelse att visa på olika historiska perspektiv för att göra ämnet relevant för alla elever i klassrummet. / The purpose of this essay is to analyze history teachers' experiences of encounters with different historical-cultures in multicultural classrooms, and to identify their didactic strategies to respond to these. The study is carried out in three stages consisting of a preliminary survey, a questionnaire survey and then two face-to-face interviews. The study is aimed at highschool teachers in the subject of history and is searching for teachers who have dealt with different historical-cultures in the classroom and how they think about teaching methods, challenges, opportunities and strategies. The study concludes that historical-cultural differences can be expressed through out a lack of prior knowledge, through students not recognizing themselves in the history that is presented and discussed during the lessons. The study also shows through conflicts and emotional expressions related to different perspectives and interpretations of history. The survey then shows that the majority of the participating teachers sees opportunities in having several historical-cultures present in the classroom and believe that it opens up more perspectives, which all students can benefit from. This is because the students gain a broader awareness of history and feel that they are not presenting a "proper historical narrative". The strategies that are presented for meeting and dealing with different historical-cultures in teaching are largely about the teacher needing to build good relationships with the students and developing a safe classroom climate. It´s also important that the group is safe with eachother, in order to be able to discuss historical cultural differences in a respectful and rewarding way. The teaching should also be strategically planned based on which group the teaching will take place in. This is to avoid anyone feeling offended, or conflicts between students to occur. Despite the fact that historical and cultural differences can be perceived as sensitive or conflict-creating, the survey shows that teachers find it extremely important to show different historical perspectives in order to make the subject relevant to all students in the classroom.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>