Under detta arbete har jag undersökt hur jag kan bli snabbare som låtskrivare inom hårdrock och metal. Genom att använda mig av olika typer av begränsningar så som tidsbegränsningar och begränsningar i val av instrument har jag sökt ett svar på hur dessa hjälper mig att arbeta snabbare. Fyra tracks producerades och under arbetet med dessa undersökte jag hur jag arbetar för att bli varse vad som påverkar mig att arbeta snabbare. I slutändan upptäcker jag att begränsningar kan hjälpa mig att hålla fokus på den stora helheten och inte fastna i ett evigt detaljarbete. Detta i samverkan med referenslåtar som en källa för idéer möjliggör ett snabbare låtskrivande.

I det här arbetet har jag skrivit fyra låtar tillsammans med fyra olika personer. Jag har sedan efter varje skrivar-session på egen hand producerat klart låtarna. Varje låtskrivar- session har haft en viss begränsning eller utgångspunkt. Två av låtarna började med att jag själv valde vad låten skulle skrivas utifrån för ämne och idé samt vilka referenslåtar jag sedan skulle använda mig utav i produktionen. I de resterande två låtarna bestämde någon annan vad vi skulle skriva om samt vilka referenslåtar jag sedan skulle producera utefter. Jag har sedan analyserat produktionsprocesserna för att ta reda på hur de skilde sig åt och för att ta reda på vilka parametrar som påverkade dem.  Arbetet resulterade i fyra färdiga låtar i olika genrer. Flera parametrar som värdet av samarbete, syn på kreativitet kopplat till produktion och tidsaspekten m.m. synliggjordes.

I denna uppsats undersöks nyhetsmusik från olika vinklar. Befintlig nyhetsmusik analyseras musikaliskt, efter detta skapas ett eget nyhetsstycke inspirerat av de analyserna. Detta stycke används för lyssningstester som sedan följs av intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Dessa två frågor är: 1.Vilka musikaliska element kännetecknar nyhetsmusik? 2.Vad förmedlar nyhetsmusik? Uppsatsen omfattar även historien om denna genre. Informanternas upplevelser av det skapade nyhetsstycket varierar sig något även fast vissa svar återkommer. Denna metod för skapande av nyhetsmusik visa sig till stor del fungera då en stor majoritet av informanterna kände igen soundet. Det visade sig även finnas tydliga musikaliska kännetecken för nyhetssoundet.

No description available.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att jämföra hur väl tre olika förstärkaremuleringar kan återskapa ljudet av tre olika gitarrförstärkare för cleant, crunch, och distorsion. Underlaget för studien har helt varit praktisk erfarenhet. Arbetsgången jag använt mig av har varit att först spela in de tre gitarrförsärkarna i tre korta låtar, sedan försöka efterlikna deras sound med emuleringar. Emuleringarna redovisas som tre korta filmer. Avslutningsvis analyserade jag hur lika emuleringarna blev förlagorna. Arbetet resulterade i en redogörelse av hur väl mjukvaruprodukterna kan efterlikna riktiga gitarrförstärkare.

Denna studie undersöker hur en kompositörs musikaliska vision kan påverkas av att interageramed en fokusgrupp. Studien är en kvalitativ forskning med syftet att undersöka hur fokusgruppenpåverkar och utvecklar det musikaliska verket. Fokusgruppen tog hjälp av värdeord somskapades av kompositören och under två workshops svarar de på frågor om vad de anser spelaroll i musik. Detta för att få en större inblick i hur de tänker gällande musik och även för attguida kompositören i sitt musikskapande. De svar som uppkom under studiens två workshopsanalyserades. Grupperna ansåg att melodi, harmonik och rytmik spelade störst roll i att förmedlakänslor inom musik. En låt skapades baserat på fokusgruppernas svar. Målet var att låten skulleförmedla alla värdeorden till fokusgrupperna men bara några värdeord lyckades nå fram tilldeltagarna i fokusgruppen.

Syftet med detta arbetet har varit att undersöka hur jag genom olika metoder kan väcka min kreativitet. Jag har under min tid på musikhögskolan lidit av kreativ kramp och har haft svårt att skriva musik. Jag tog mig hjälp utav tre olika metoder. Den första metoden var att använda tidspress. Då skrev jag musik under 30 minuter och under en dag. Den andra metoden gick ut på att med hjälp av begränsningar i form av att bara använda Logic Pro’s egna loopar för att skriva musik. Den sista metoden var att med hjälp av bild skriva musik efter känslorna jag fick när jag kollade på bilderna. I denna metod tittade jag både på gamla bilder och tog bilder under 24h för att sedan skriva musik. Resultatet som blev av detta arbete är att jag skrev fem låtar och upplever att jag väckte min kreativitet. Jag har förstått under arbetets gång att min kreativitet alltid funnits kvar, den har bara tagit sig nya banor och olika vägar.

Jag har länge skrivit pop-musik till andra artister, ofta i session tillsammans med andra låtskrivare, men varje gång jag försökt skriva musik som jag själv ska framföra har det tagit stopp. Jag bestämde mig för att ta itu med detta och utmana mig själv att övervinna de hinder som ofta dyker upp. Därav ägnade jag delar av våren 2019 med att undersöka de upplevda skillnaderna mellan att skapa musik åt mig själv och att skapa musik åt andra. Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaderna som uppstår när jag skapar musik till mig själv gentemot när jag skapar åt andra, för att hitta ett arbetssätt som fungerar så bra som möjligt för mig. Genom att skriva och producera i olika konstellationer fick jag lärdomar om hur jag fungerar, inte minst när det gäller hur jag upplever skillnader i frihet och kontroll när jag skriver till olika mottagare. Efter flertalet sessions hade jag lyckats ta fram så många som nio olika låtar, och med det kom minst lika många insikter och lärdomar. Utifrån detta material skedde ett urval bland låtarna, som så småningom ska bli en EP.

I projektet utforskas möjligheter att producera musik, som vanligtvis förknippas med full sättning, genom att använda endast gitarr, trummor och sång. Jag komponerar, arrangerar, spelar in och mixar musik skriven för en duo på gitarr och trummor. Skapandeprocessen är tvådelad där den ena delen är musikalisk och den andra mer teknisk. Jag undersöker vilka typer av låtar som fungerar och vilka som inte fungerar samt hur musiken måste spelas för att hålla uppe intresse inom de begränsningar som jag har. Jag undersöker också hur jag måste arbeta med och fylla de tomrum, musikaliska som tekniska, som uppstår. Jag inser snart att för att uppehålla intresse krävs att man hela tiden kommer med intressanta vändningar i kompet. De kan bestå av riff eller små rytmiska variationer. Jag hittar också sätt att spela där instrumenten verkar spela tillsammans samt där de känns separerade. Jag undersöker och finner också inspelningstekniker och mixtekniker för att effektivt täcka frekvensoråden som annars varit tomma. Jag finner kreativa begränsningar men också kreativa språngbrädor i den situation jag tvingar mig in i.