No description available.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus.Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap. Kvinnorna berättar om hur de blivit bemötta av chefer, kollegor och kunder, vilket till stor del utgörs av positiva erfarenheter men också erfarenheter som tyder på omgivningens stereotypa föreställningar om den muslimska kvinnan. Kvinnorna måste ständigt förklara för omgivningen om sin tro och sina val. Deras egna berättelser om ett fritt val att bära slöja tycks många gånger sakna trovärdighet bland chefer och arbetskamrater på arbetsplatser. Jag tycker mig se hur kvinnorna i min studie konstruerar sina identiteter utifrån olika roller där kön, ras och andra faktorer samverkar i en postkolonial kontext som spänner från dåtid till nutid, mellan en kontinent och en annan. Kvinnorna definierar sig på olika sätt beroende på plats och sammanhang; de har så kallade överlappande identiteter. Arbete och tro är alltså två stora delar av kvinnornas identitet och de tycks samverka i kvinnornas liv på ett, för kvinnorna själva, helt okomplicerat vis. Det är när kvinnorna möter omgivningens reaktioner som det självklara sätts på prov.

The Swedish national narrative regarding religion often highlights the 2000 separation of the Church of Sweden from the state and a steady decline in religiosity within the population. However, increased immigration since the end of the Second World War has resulted in rising religious diversity, particularly in the growth of Islam as a minority religion. As members of a minority group, Muslim women often face issues concerning their representation in the media, frequently connecting the women’s identities to debates about immigration, religion, and feminism in Sweden. Through understanding the role religion plays within the conceptualization of Swedish national identity, it becomes possible to then analyze how discourse about Muslim women in the media is associated with ideas of representation, religion, and national identity. In studying the discourse around the 2008 television program Halal-TV, newspaper articles about the program and the articles’ corresponding comment fields reveal recurring themes about media representation, perceptions of national belonging and diversity, and attitudes towards minority groups like Muslim women. In conducting a critical discourse analysis of the online discourse through the lens of postcolonial feminism, media reception theory is used as a theoretical framework to illustrate how the online discussions about Halal-TV constitute a public sphere on issues of sameness and diversity, media representation, and religion in Sweden. This case study thus acts as a glimpse into the concurrent Swedish society and media institutions’ approaches towards religious and cultural diversity and representation in the public broadcasting media.

I ett sekulärt samhälle som Sverige står muslimer inför utmaningar när det kommer till formandet av sin religiösa identitet. Denna studie syftar till att analysera hur muslimers subjektiva upplevelser och erfarenheter av sin muslimska identitet påverkas av det sekulära samhällets värderingar och normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det sekulära samhället i Sverige kan påverka muslimer eller praktiserande muslimer att utöva sin religion och på vilket sätt Sverige formar ens religiösa identitet. Det teoretiska ramverket som använts är sekulariseringsteorin som har delat in religiositet och identitet i tre dimensioner. Utifrån det teoretiska perspektivet har studien tillämpat en innehållslig idéanalys utifrån 9 berättelser av muslimer i boken “Muslimer i Sverige” och har visat på att de 9 olika författarna som skrivit berättelserna möter både hinder och möjligheter av att ha en identitet som muslim och svensk samtidigt.  Innehållet av den tidigare forskningen är bland annat att migration och etablering av moskéer diskuteras som strategier för identitetsskapande för muslimer. Sverige har genomgått förändringar från att vara ett homogent samhälle till ett pluralistiskt samhälle, vilket påverkar olika trosuppfattningar och även strukturell diskriminering på olika platser i samhället.  Analysen visar att trots de utmaningar och konflikter som författarna upplever och möter i sina vardagliga liv som muslimska individer i Sverige, finns det också en stark koppling till det svenska samhället. Många författare ser ingen konflikt mellan sin muslimska identitet och identiteten av att kalla sig själv som svensk. Analysen ger en riklig förståelse för hur individers identitet formar och påverkas av religiösa och kulturella faktorer i ett pluralistiskt samhälle som i Sverige.  Denna uppsats har främst fokuserat på en endimensionell analys av studien. Genom att undersöka specifikt utifrån en endimensionell analys, har vi kunnat belysa och dra slutsatser. Dock är det viktigt och poängtera att identitet oftast kan vara både komplext och mångfacetterad, vilket kan kräva en mer omfattande flerdimensionell analys. Därför kan framtida forskning vara att utvidga perspektivet och inkludera fler dimensioner.

Since September 11, 2001 there has been much commotion regarding the Muslim- American community. Constituting one percent of the U.S population, Muslim- Americans represent a multitude of ethnicities, socioeconomic classes, beliefs, preferences, and behaviors, occupying a multitude of worldviews--those arising from their various religious and cultural heritages and those innate to their American roots. Muslim-Americans’ unique hyphenated-identities, imbued with historical and political significance in the post-9/11 era, makes them vital to understanding the current landscape of minority mental health. While existing literature examines Muslim-Americans perceptions of mental health, focused exploration of Muslim-Americans lived experiences with mental health has been limited. This study investigates Muslim- Americans perceptions of mental health using standard ethnographic methods: in-depth and open-ended interviews, and immersion as participant observer in the research population at a local Islamic center and through community events. The findings suggest that: 1) Muslim-Americans’ interstitial identity, compounded by socio-political and religious-cultural frameworks, shapes their perceptions of and attitudes towards mental health and 2) mainstream American narratives of mental health care and support do not adequately accommodate varying approaches to personhood and well-being.

The aim of this qualitative study is to investigate 5 Muslim persons knowledge of the Muslim Jesus, how Jesus is portrayed in the Quran and the differences between Jesus as presented within the Islamic and the Christian communities. This study is important because there are not many studies about this specific topic although Jesus is a very important prophet within Islam, he is even considered to be the Messiah. The 5 participants of this study are all Muslims, 2 of them have converted to the religion and the other 3 were born into Muslim families. The questions in the interviews were regarding the participant’s knowledge of the Muslim Jesus, their knowledge of how Jesus is portrayed in the Qur’an as well as their knowledge of differences between Jesus in Islam and Christianity. All interviews were done on Zoom and the collection of participants happened through the social application Facebook.  The 3 main questions for this study are: 1.     How do Muslims view the Muslim Jesus? 2.     What role is given to the Muslim Jesus in the Qur’an? 3.     How does Jesus differ in the Muslim tradition from the Christian tradition? Before the study presents the results from the interviews it presents some background information and previous research. These chapters contain information about the Muslim Jesus birth, miracles, his different given names and roles in the Qur’an, and research about Muslim’s beliefs regarding the trinity and Jesus’s crucifixion. According to the previous research Muslims do not or should not believe in the trinity which corresponds with the participants response regarding the matter. Within the Islamic community God is one which is called Tawhid in Arabic. This means that Islam promotes the belief of total monotheism. Previous research also shows that Muslims do not believe that Jesus’s crucifixion happened but believe that Jesus was saved by God and brought to heaven alive. This also corresponds to the participants beliefs where they all said that the crucifixion did not happen.  The curiosity and will to study the matter of Jesus in Islam derives from me being a Christian wondering how Jesus is portrayed in Islam. While doing my research I found that there is very little studies and books regarding this matter. Therefor I hope to contribute with a study in this field that will be useful for others studying the same matter.

Like many before, this thesis uses the tragedy of the Holocaust as a historical comparison to an event occurring today, mainly in the Xinjiang region of the People’s Republic of China. Many historians have argued that comparisons to the Holocaust should be academically or intellectually prohibited. Many have stated that such an effort could minimize the perceived severity of or unintentionally raise other events to the level of the Jewish genocide. However, such comparisons should be permitted and are necessary to help prevent a similar atrocity from ever occurring again. There is much to be learned from Nazi policy and ideology that may be used to aid genocide prevention. Thus, this paper will discuss how policies or actions within two cases may be similar or different via comparative analysis. Such a discussion will be approached by examining basic principles of Nazi ideology and directly comparing them to the ideology of the Chinese Communist Party. The secondary portion of this research will evaluate a direct comparison of the policies of Nazi Germany and the People’s Republic of China regarding the respective minorities in question. Furthermore, this piece's preliminary assumption is that the two cases will be vastly different. Like many complex cases throughout history, few show literal parallels- especially those birthing from different cultures and spanning separate eras. This thesis fundamentally tackles the uncertainty of dissimilarity between the two cases aforementioned.

No description available.

No description available.